Vid det tredje demokratitoppmötet i Seoul, som den sydkoreanska regeringen stod värd för, arrangerades ett event under segmentet för det civila samhället och ungdomsfrågor den 19 mars för att diskutera tillsättandet av en särskild FN-rapportör för demokrati (UNRoD).
Enligt bedömningar som presenterats av bland andra V-Dem och International IDEA är demokratin alltjämt hotad och auktoritära regimer är på frammarsch i många länder. Vid sidoevenemanget enades deltagarna om att det föreslagna nya FN-mandatet, som är tänkt att inrättas av rådet för mänskliga rättigheter i Genève, kommer lägligt och kan bidra till att skydda och stärka demokratin.
Evenemangets moderator David Tran, samordnare för Alliance for Vietnam’s Democracy, betonade att det nya förslaget om att skapa ett UNRoD-mandat redan har stöd från det internationella civilsamhället. Han hänvisade till en internationell uppmaning som publicerades i november förra året och som nu har undertecknats av mer än 150 civilsamhällesorganisationer, nätverk, tankesmedjor och institutioner, samt av över 400 enskilda personer från hela världen. Uttalandet presenterades på 75-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den 10 december 2023 och är fortsatt öppet för underskrifter.
Enligt uttalandet skulle en UNRoD framför allt genomföra en institutionell och strukturell analys av situationen för demokratiska rättigheter, ge rekommendationer för förbättringar och identifiera de bästa exemplen.
I panelen, som satts samman i syfte att samla anhängare av UNRoD-förslaget samt diskutera dess detaljer och genomförande, fanns Thomas Garrett, generalsekreterare för Community of Democracies, Annika Silva-Leander, FN-representant i New York för International IDEA, Ichal Supriadi, generalsekreterare för Asia Democracy Network, Kourtney Pompi, Senior Director of the Governance Practice Area vid Counterpart International, och Hong Yoo-Jung, samordnare vid avdelningen för internationella frågor vid The May 18 Memorial Foundation.
I sitt inledningsanförande konstaterade Annika Silva-Leander att ”mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför världen över framstår inrättandet av en särskild FN-rapportör för demokrati som en brådskande nödvändighet, eftersom ett sådant mandat skulle tillhandahålla en särskild mekanism inom FN-systemet för att bevaka, utvärdera och rapportera om demokratins tillstånd världen över och därigenom stärka internationella insatser för att skydda och främja demokratiska värden”.
Hon tillade dock att ”det nuvarande geopolitiska landskapet innebär stora utmaningar”, eftersom vissa medlemsländer i FN:s råd för mänskliga rättigheter inte lever upp till demokratiska värderingar. Hon konstaterade att ”behovet av detta mandat aldrig har varit större” men att ”sannolikheten för att det ska förverkligas förmodligen aldrig har varit mer osäker”.
På detta svarade Thomas Garrett att även om målet helt klart är att få mandatet upprättat, är själva påtryckningarna för detta i sig värdefulla. Han förklarade att i FN-resolutioner som bekräftar demokratiska principer används sällan ordet ”demokrati”. ”Detta har skett i tron att det är klokare att använda diplomatiska formuleringar” för att ” kunna samla tillräckligt många anhängare”, sade han. Men även ”diplomatiska ord av undvikande art har motarbetats av de stater som verkar mot grunderna för den demokratiska ordningen”, tillade han, vilket gör att en ny strategi är nödvändig.
Paneldeltagarna var eniga om att demokrati är en mänsklig rättighet
”En särskild FN-rapportör för demokrati, med stöd av en oberoende rådgivande kommitté, skulle kunna visa sig vara en användbar mekanism för att rikta strålkastarljuset mot olika situationer runt om i världen som kräver uppmärksamhet”, noterade Garrett.
Sessionen fokuserade också på lärdomar som kan dras från de redan befintliga 58 särskilda rapportörerna, varav 45 tematiska och 13 landspecifika, samt på hur en UNRoD skulle kunna komplettera befintliga mekanismer för att främja demokrati och mänskliga rättigheter på nationell, regional och internationell nivå.
Ichal Supriadi betonade vikten av det nya mandatet för att kunna synkronisera demokratifrämjande insatser med mekanismer för mänskliga rättigheter och konsolidera relaterade frågor som yttrandefrihet, föreningsfrihet, öppenhet och regeringars ansvarsskyldighet.
Under diskussionen var paneldeltagarna eniga om att demokrati är en mänsklig rättighet och identifierade ett behov av att bättre inkludera demokratin i FN:s ramverk för mänskliga rättigheter. Det konstaterades att UNRoD skulle kunna vara en mekanism för detta. Hänvisningar gjordes till artikel 21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. UNRoD:s mandat som en specifik mekanism uppfattades som ett sätt att ta itu med några av FN:s nuvarande brister när det gäller att främja demokrati.
Hong Yoo-Jung föreslog att man skulle fundera över hur ett UNRoD-mandat skulle kunna bidra till att göra de demokratiska rättigheterna mer robusta, utöver möjligheten att bara utfärda rekommendationer.
Kourtney Pompi betonade att ”särskilda rapportörer erbjuder en unik möjlighet att fungera som en politiskt neutral röst i en organisation som annars är full av konkurrerande politiska intressen. Rollen som särskild rapportör kan sammanföra röster, ge tillgång och ställa de tuffa frågor som FN-aktörer annars kanske inte kan göra på grund av geopolitiska och konkurrerande intressen.”
Paneldeltagarna diskuterade hur civilsamhällets organisationer kan dra nytta av inrättandet av en UNRoD för att mobilisera stöd för demokratifrämjande insatser. Det ansågs att det civila samhällets organisationer bör bidra till att utforma mandatet och prioriteringarna för en UNRoD för att främja deras arbete för demokrati.
Det tredje demokratitoppmötet, som bygger vidare på de tidigare upplagorna, samlade över 800 regeringstjänstemän, representanter från internationella organisationer, den akademiska världen och civilsamhället för att diskutera politiska förbättringar och strategiska vägar under temat ”demokrati för framtida generationer”. Konferensen erbjöd en plattform för dialog om samarbete och kollektiva åtgärder för att skydda demokratiska värden, stärka institutioner och ge medborgarna inflytande.
Bland de ämnen som togs upp under toppmötet märks nödvändigheten av att ytterligare undersöka förhållandet mellan demokrati och de senaste tekniska framstegen, bekämpa korruption och desinformation, värna rättsstatsprincipen, upprätthålla valintegritet och yttrandefrihet samt främja ungdomars engagemang, medborgerlig delaktighet, jämställdhet mellan könen och partnerskap mellan demokratiska stater.
Toppmötets civilsamhälles- och ungdomssegment innehöll dussintals sidoevenemang som arrangerades av Global Democracy Coalition. Evenemanget om FN:s särskilda rapportör, som arrangerades av Democracy Without Borders, avrundades med avslutande kommentarer från moderatorn David Tran, vars organisation Alliance for Vietnam’s Democracy också stöder UNRoD-förslaget. Han tackade deltagarna och uppmanade till kollektiva ansträngningar för att driva initiativet framåt.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.