Den 28-30 mars sammankallade USA:s president Joe Biden det andra demokratitoppmötet tillsammans med de övriga fyra värdländerna Costa Rica, Nederländerna, Sydkorea och Zambia. Fokus för årets konferens, som hölls i hybridformat, låg på demokratins tillstånd i världen, teknikens inflytande och de bästa metoderna för att stärka mänskliga rättigheter runt om i världen. Toppmötet omfattade en temadag, en plenardag med tal och bidrag från många stats- och regeringschefer och avslutades med regionala sammankomster.
Den första dagen offentliggjordes en toppmötesdeklaration med stöd av 74 regeringar. I uttalandet redogörs bland annat för gemensamma drag hos alla demokratiska system och det konstateras ”att demokratier som respekterar mänskliga rättigheter är det bästa sättet att lösa 2000-talets mest kritiska utmaningar”. I deklarationen fördöms Rysslands angrepp på Ukraina och det uttrycks ”stöd för ett effektivt multilateralt system, inklusive Förenta nationerna”.
I sitt inledningsanförande gav presidenten en positiv bild av den globala demokratins hälsotillstånd, särskilt de senaste framstegen i Angolas ansträngningar för att skapa ett oberoende rättssystem, Dominikanska republikens åtgärder mot korruption och den kroatiska regeringens initiativ för att öka öppenheten. Han hänvisade också till vad som verkar vara ett stopp för den demokratiska tillbakagången när han sade att ”världens autokratier blir svagare, inte starkare”.
Under föregående månad rapporterade den Washington D.C.-baserade stiftelsen Freedom House att även om friheten minskade under 2022 för 17:e året i rad, var klyftan mellan länder som upplevt förbättringar respektive försämringar nu den minsta under denna tidsperiod.
Samtidigt som Biden åtog sig att avsätta nästan 700 miljoner dollar för att stödja program för fria val, främja oberoende medier och stärka ytterligare åtgärder mot korruption, hänvisade han till det pågående kriget i Ukraina när han sa att toppmötet skulle arbeta för att ”hålla Ryssland ansvarigt för sitt orättvisa och oprovocerade krig mot Ukraina och visa att demokratier är starka och beslutsamma”.
I sitt öppningsanförande på plenardagen var FN:s generalsekreterare Antonio Guterres mer försiktig när han varnade för att de demokratiska värdena fortfarande står under press. Han pekade på ökade attacker mot oberoende medier och människorättsförsvarare när han sa att ”i dag bevittnar vi mer och mer despotism och mindre och mindre upplysning”.
Sydkoreas president Yoo Suk Yeol höll med om att det behövs ytterligare åtgärder och föreslog en ny satsning för att stärka ”vårt demokratiska levnadssätt” och sa att ”vi måste påbörja en ny resa för att återuppliva demokratin”, medan Indiens premiärminister Narendra Modi hänvisade till demokratins fundamentala betydelse för det moderna samhället när han sa att ”demokrati är inte bara en struktur. Den är också en anda. Den bygger på övertygelsen att varje människas behov och strävanden är lika viktigt”. Enligt Modi var idén om att välja ledare ett vanligt inslag i det gamla Indien ”långt före resten av världen”.
Zambias president Hakainde Hichilema, som var medarrangör av toppmötet, talade i sitt anförande om vikten av att utveckla och stärka framväxande demokratier på hela den afrikanska kontinenten när han sa att ”vi är fast beslutna att främja demokratiskt styrelseskick i enlighet med African Charter on Democracy, Elections and Governance”.
Men även om den globala demokratin som helhet nu kanske rör sig i rätt riktning efter en lång period av tillbakagång, kvarstår den växande utmaningen från missbruk av teknik. Till exempel har spridningen av kommersiell spionprogramvara och den ökande förekomsten av trakasserier och missbruk på nätet blivit ett särskilt problem för demokratier som vill skydda sina institutioner och sina medborgares integritet mot potentiella hot. Detta upprepades av Arati Prabhakar, assistent till president Biden för vetenskap och teknik och föreståndare för Vita husets avdelning för policy för vetenskap och teknik, när hon sade att ”data har kraft att driva fram lösningar på några av våra största gemensamma utmaningar, men mycket av denna data är av känslig karaktär och måste skyddas”. USA:s utrikesminister Antony Blinken hänvisade till den fortsatta spridningen av ”desinformation” på sociala medier och dess inverkan på demokratin och det politiska samtalet i allmänhet. Han upprepade president Bidens uppmaning att ”hålla plattformarna ansvariga” för verksamheten, medan USAID:s direktor Samantha Power till och med tillkännagav att hennes byrå kommer att hjälpa till att försvara demokratiska värden genom ”förebyggande insatser som utbildar samhällen i att känna igen tecken på informationsmissbruk”.
Under toppmötet sammanfattade det amerikanska utrikesdepartementet resultaten av de så kallade ”demokratikohorterna”. Enligt rapporten har 23 regeringar och 24 aktörer från det civila samhället och den privata sektorn lett dessa plattformar sedan det förra toppmötet för att främja åtgärder inom en rad områden, t.ex. teknik, mediefrihet, unga människors engagemang, finansiell öppenhet, rättsstatsprincipen, valintegritet och jämställdhet.
Under den första dagen organiserade organisationer från civilsamhället och tankesmedjor på egen hand en ”Partners of Democracy Day” inom ramen för ”Global Democracy Coalition” med över femtio evenemang kring ett brett spektrum av demokratirelaterade ämnen. Tillsammans med Community of Democracies stod Democracy Without Borders till exempel värd för ett webbinarium om det föreslagna nya mandatet av en särskild FN-rapportör för demokrati.
Observatörer av toppmötet noterade att ”kritiken fokuserade på hur deltagarländerna endast gjorde diskutabla framsteg i fråga om sina åtaganden att bygga mer motståndskraftiga demokratier, deltagande av delvis fria och icke fria länder och att toppmötets deklaration initialt endast fick stöd av 73 av de 120 deltagarna”. Toppmötet ansågs emellertid fortfarande ha ”en viktig roll att spela” för att motverka autokratisk destabilisering av demokratin.
Medan den globala demokratin tycks bli mer motståndskraftig och långsamt börjar vända trenden mot autokrati, måste de traditionella demokratierna fördubbla sina ansträngningar för att stärka demokratin på hemmaplan, stödja framväxande demokratier utomlands och begränsa autokratiernas inflytande.
Ett tredje demokratitoppmöte kommer att hållas nästa år i Sydkorea.
Andreas Bummel bidrog till denna artikel
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.