Principer och förslag för en demokratiallians

I förra veckan meddelade Vita huset att det demokratitoppmöte som Joe Biden utlovat kommer att äga rum virtuellt den 9 och 10 december för att ”stärka åtaganden och initiativ över tre huvudteman: att försvara mot auktoritarianism, bekämpa korruption och främja respekten för mänskliga rättigheter.” Ett fysiskt toppmöte med världsledare kommer sedan att hållas 2022, ”efter ett år av samråd, samordning och handling.”

Även om Democracy Without Borders främst förespråkar global demokrati i betydelsen att stärka demokratisk representation och deltagande i institutioner som FN, inser vi att visionen om ett demokratiskt globalt samhälle, som beskrivs i vår långsiktiga förändringsteori, bara är möjlig om demokratin lever och frodas på alla nivåer.

De senaste trenderna av demokratisk tillbakagång och autokratisering över hela världen är en anledning till stor oro. Detta får svåra konsekvenser. Demokrati är en förutsättning för ett effektivt värnande om mänskliga rättigheter och utan mänskliga rättigheter finns det ingen demokrati. Förra året ställde vi oss bakom ett gemensamt uttalande som varnade för att demokratin är hotad och måste försvaras. Det har hävdats att om det finns en brytpunkt för den globala demokratin kan vi nu vara nära den.

I mars i år, när Freedom House och V-Dem publicerade sina senaste rapporter om situationen för friheten och demokratin i världen, publicerade jag några personliga åsikter om den rationella grunden för en klubb av demokratier i denna debattartikel. I efterföljande samråd med experter och aktivister blev det uppenbart att det råder en allmän enighet om att det behövs ett mycket tätare samarbete mellan demokratiska länder. Det finns dock olika uppfattningar om hur man bäst uppnår detta och vilka prioriteringarna bör vara.

På Democracy Without Borders har vi kommit fram till att en ny demokratiallians – eller om man så kallar det ett förbund eller en klubb – kan vara användbar för att försvara och stärka demokratin. Detta är dock helt beroende av den exakta designen av och målen för en sådan allians. Ett av målen bör vara att möjliggöra en kritisk bedömning av demokratifrämjandet hittills.

Följande tretton punkter, antagna av vår internationella syrelse, är vårt preliminära bidrag till denna debatt:

Tretton punkter för en demokratiallians

Democracy Without Borders stöder i princip ett demokratitoppmöte och skapandet av en demokratiallians (Alliance of Democracies, AoD). För detta förespråkar vi följande principer och förslag:

1. Ett nyckelsyfte med toppmötet bör vara att bana väg för inrättandet av en AoD.
2. Samtidigt som toppmötet och AoD inrättas och leds av regeringar, bör det inte uteslutande vara mellanstatligt. Parlamentariker och företrädare för civilsamhällets organisationer behöver vara en del av överläggnings- och beslutsprocesserna. Deras engagemang måste vara mer än bara symboliskt.
3. Vi rekommenderar att en AoD inkluderar och samordnar två separata nätverk, ett parlamentariskt nätverk och ett civilsamhällsnätverk som ges betydande möjligheter att delta, som går utöver en enbart observerande eller rådgivande roll.
4. AoD bör vara inkluderande och öppen för alla stater som är klassade som fria eller åtminstone delvis fria enligt etablerad forskning. Att expandera G-7 till en D-10 kan vara ett första steg men är inte tillräckligt i längden.
5. Demokratiska oppositionsledare och civilsamhällsgrupper från alla länder bör tillåtas och uppmuntras att delta.
6. Syftet med en AoD bör vara tvåfaldigt: (a) att närmare undersöka gemensamma grundorsaker till demokratisk tillbakagång internt, inom medlemsstaterna, och identifiera sätt att stärka demokratin på hemmaplan samt (b) att utveckla en gemensam policy och verksamhet för hur man främjar och försvarar demokratin externt.
7. Övervägande bör göras för en AoD att inrätta en transnationell medborgarförsamling som skulle hjälpa till att ta fram rekommendationer om (a) och (b), och som kompletterar processens mellanstatliga, parlamentariska och civilsamhälleliga dimensioner.
8. AoD kan vara ett forum för att besluta om gemensamma smarta sanktioner, om det anses användbart och lämpligt, gentemot regeringar som är ansvariga för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för grov inblandning i den demokratiska processen i AoD:s medlemsstater.
9. AoD bör inte missbrukas som ett instrument för att driva geopolitiska mål och enbart rikta in sig på specifika stater. Dess agerande bör endast bygga på värdebaserade överväganden.
10. AoD ska inte ses eller användas som ett alternativt forum som ersätter befintliga multilaterala organisationer och deras mandat. AoD bör emellertid prioritera att underlätta mer samordnade värdebaserade åtgärder och politik för medlemsstater inom sådana organisationer, särskilt inom FN. För detta ändamål bör AoD återuppliva och återupprätta en demokratiråd inom FN (UN Democracy Caucus).
11. Externt anser DWB att AoD bland annat bör driva på för demokratiska reformer av befintliga institutioner för global styrning, särskilt för inrättandet av en parlamentarisk församling (UNPA) och ett världsmedborgarinitiativ inom FN (UNWCI).
12. AoD behöver ha ett permanent sekretariat och en formell styrningsstruktur.
13. Det bör undersökas om och under vilka förutsättningar den befintliga Community of Democracies kan fylla de funktioner av en AoD som beskrivits tidigare. I princip anser DWB att dubbla och parallella strukturer och aktiviteter bör undvikas.