Krav på “snabbt inrättande” av en särskild FN-rapportör för demokrati

Democracy Without Borders, en civilsamhällesorganisation som arbetar för att främja global demokrati, uppmanar ”likasinnade stater som är engagerade för demokratin” att ”snabbt inrätta mandatet av en särskild rapportör för demokrati genom FN:s råd för mänskliga rättigheter”.

I ett uttalande som offentliggjordes idag uttrycker Democracy Without Borders (DWB) sin övertygelse om att ”en särskild FN-rapportör för demokrati kan bidra till att stärka och skydda demokratiska rättigheter och institutioner, återuppliva demokratin och främja framsteg”. Enligt nyligen gjorda bedömningar har många av världens länder antingen upplevt en demokratisk nedgång eller rört sig närmare auktoritärt styre under de senaste åren. Det nya mandatet föreslås som ett möjligt sätt att ”motverka denna trend”, förklarade DWB:s direktor Andreas Bummel.

Kravet om en särskild rapportör är oerhört viktigt och lägligt

Enligt DWB finns det en bred enighet bland experter och prodemokratiska grupper om att mandatet behövs. ”Kravet om att inrätta mandatet av en särskild rapportör för demokrati är oerhört viktigt och lägligt”, sade Gulnara Shahinian, som var FN:s första särskilda rapportör om samtida former av slaveri. Vid ett rundabordssamtal med experter som nyligen sammankallades av DWB i samarbete med ett antal prodemokratiska grupper från hela världen, konstaterade Staffan Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, att behovet ”inte kunde vara större”.

I DWB:s policydokument konstateras att ” rapportörens arbete kan baseras på FN:s stöd för demokrati och de många resolutioner och dokument som har antagits kontinuerligt på detta område fram till i dag”.

I en forskningsrapport om det föreslagna mandatet som publicerats av DWB hänvisas till de demokratiska rättigheter som finns inskrivna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

”Rådet för mänskliga rättigheter och dess föregångare har kontinuerligt beskrivit och bekräftat FN:s stöd för dessa demokratiska rättigheter”, säger Maartje Mensink, associerad till DWB och student vid programmet för internationella studier vid Leiden University, som utarbetat rapporten. Bland annat hänvisas det till en resolution som antogs enhälligt av rådet för mänskliga rättigheter för två år sedan.

Enligt DWB ”kommer den särskilda rapportören att kunna genomföra undersökningar, samråd och forskning, publicera bedömningar och rapporter samt göra uttalanden och rekommendationer om situationen när det gäller demokratiska rättigheter och institutioner i FN:s medlemsstater och i allmänhet”. Samtidigt som rapportören kommer att behöva ta upp överträdelser, begränsningar och brister och hur dessa kan övervinnas, bör mandatet å andra sidan också omfatta identifiering och framhävande av god praxis och innovationer för att förbättra den demokratiska kvaliteten.”

Organisationen föreslår att mandatet ska omfatta ”en rådgivande nämnd bestående av experter och verksamma inom forskning, observation och främjande av demokrati”. Organisationen uppmanar likasinnade stater att ”inkludera relevanta experter, forskare, företrädare för civilsamhället, parlamentariker och andra intressenter” i förhandlingarna om det nya mandatet och ”välkomnar och ansluter sig till samordnade insatser från civilsamhället” för att inrätta det.

”I år firas 75-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Detta bör användas som ett tillfälle att förstärka FN:s engagemang för demokratiska rättigheter och principer. Inrättandet av en FN-rapportör för demokrati skulle vara ett stort steg framåt i detta avseende”, sade Bummel.