PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Experter diskuterar nytt mandat av en särskild FN-rapportör för demokrati

The UN's Palais des Nations in Geneva is the seat of the UN Human Rights Council which appoints special rapporteurs. Photo: Shutterstock, licensed for use on this website

En grupp experter från organisationer i det civila samhället, tankesmedjor, internationella institutioner och den akademiska världen samlades förra veckan för ett rundabordssamtal om det eventuella inrättandet av ett mandat av en särskild FN-rapportör för demokrati (UN Rapporteur on Democracy, UNRoD). Evenemanget, som anordnades gemensamt av Democracy Without Borders, Community of Democracies, Asia Democracy Network, Latin American and Caribbean Network for Democracy och Forum 2000, var det första mötet av detta slag med fokus på en fördjupad diskussion om förslaget.

Särskilda rapportörer eller oberoende experter är personer som agerar oberoende av regeringar för att undersöka specifika mänskliga rättigheter och situationen i enskilda länder. Dessa personer utses officiellt av det Genève-baserade rådet för mänskliga rättigheter, som är det främsta organet inom FN med uppgift att främja och skydda mänskliga rättigheter i hela världen. Det finns för närvarande 44 tematiska mandat, men inget av dessa är avsett att undersöka demokratins situation som sådan.

Oroväckande trend av demokratisk nedgång

Talarna vid rundabordssamtalet diskuterade ett stort antal frågor, bland annat det nya mandatets räckvidd, vilken definition av demokrati som borde tillämpas, förhållandet till befintliga mandat samt dess inverkan och mervärde. Flera betonade att förslaget övervägs mot bakgrund av en oroväckande trend av demokratisk nedgång i alla regioner i världen. Generellt sett ses det föreslagna UNRoD-mandatet som ett möjligt sätt att bidra till att motverka denna trend och sätta fokus på demokrati som en mänsklig rättighet.

Öppnande av den 40:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève 2019. UN Photo/Violaine Martin

Med tanke på autokratiska staters inflytande i FN varnade en del talare för att det kan bli svårt att uppnå en universell definition av demokrati för det nya mandatet. Det rådde dock allmän enighet om att det är dags för FN att sätta frågan om demokrati högre upp på dagordningen. Flera talare uttryckte sitt missnöje över att FN knappt ens använder begreppet i sina officiella uttalanden.

Generalsekreteraren för Community of Democracies, Thomas E. Garrett, stödde förslaget om en UNRoD och påpekade att en sådan rapportör skulle kunna samla in information och lägga fram rekommendationer om hur man kan främja och skydda demokratiska principer. I mandatet bör ingå att inrätta en rådgivande nämnd bestående av experter på övervakning och främjande av demokrati, föreslog han.

Direktorn för Latin American and Caribbean Network for Democracy, Gina Romero, betonade behovet av en grundlig analys av hur mandatet för en UNRoD skulle komplettera och bygga vidare på befintliga mandat. Enligt henne finns det redan ”för många rapportörskap” med anknytning till demokrati. Hon föreslog att man skulle inrätta en ”arbetsgrupp” som utarbetar en gemensam definition av demokrati i en process som omfattar regionala organ, det civila samhället och medborgare ”i all sin mångfald”.

Skärmdump som visar några av deltagarna i rundabordssamtalet på nätet om en särskild FN-rapportör för demokrati. Källa: DWB

Andra paneldeltagare höll med om att det krävs ytterligare åtgärder inom FN för att stärka demokratin utöver inrättandet av en ny rapportör. Ytterligare idéer som togs upp under diskussionen var bland annat ett permanent forum för demokrati. En arbetsgrupp eller ett demokratiforum skulle kunna organiseras eller ledas av den föreslagna rapportören, påpekade en av talarna. Trots FN:s egen brist på demokratisk legitimitet bör det utgöra ramen för sådana initiativ eftersom det är svårt för länder att avfärda bedömningar och rekommendationer från ett FN-organ, vilket påpekades av Laura Thornton, Senior Vice President for Democracy vid German Marshall Fund.

En rättighetsbaserad ansats till demokrati

Staffan Lindberg, som leder V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, föreslog att en rättighetsbaserad ansats skulle erbjuda en lösning på frågan om en demokratidefinition. Han påpekade att artiklarna 19 till 21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna skulle kunna användas som referens för mandatet. Enligt Lindberg kunde ”behovet av en särskild rapportör om demokrati inte vara större”. Rapportören bör få stöd av en vetenskaplig panel, sade han och hänvisade till idén om en rådgivande styrelse.

Enligt Roukaya Kasenally, ordförande för Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa, bör en UNRoD sträva efter ett verkligt utbyte med människor på fältet, lyssna på deras berättelser och undvika en byråkratisk strategi. Niroshini Nugawela, advokat och ungdomsrepresentant för Forum 2000, betonade att en UNRoD skulle kunna analysera de bästa metoderna för att förbättra demokratins kvalitet i olika länder. Det nya mandatet, sade hon, har potential att sammanföra arbetet från alla relevanta särskilda rapportörer med anknytning till ekonomiska, sociala, medborgerliga och politiska rättigheter, från rätten att delta i fredliga sammankomster till yttrandefrihet. Skapandet av ett UNRoD-mandat skulle ”ge mer hopp” till demokratiförespråkare runt om i världen, som då skulle veta att de har FN på sin sida. På liknande sätt uttryckte Asia Democracy Networks generalsekreterare Ichal Supriadi sitt stöd för en UNRoD och sade att främjandet av demokrati i den asiatiska regionen skulle gynnas av detta nya mandat.

Ordföranden för underkommittén för demokrati i Europarådets parlamentariska församling, den tidigare grekiske premiärministern George Papandreou, påpekade att det är ”mycket viktigt” att inrätta en UNRoD, eftersom det skulle ge ”mer syre” till FN när det gäller demokratifrågor. Rätt tillvägagångssätt skulle vara att visa hur bra demokrati är för samhällen och på så sätt göra den till en förebild för andra. Jerzy Pomianowski, direktor för European Endowment for Democracy, påpekade att en FN-rapportör för demokrati skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att skapa ”en global samhällsröst som måste få höras och vara närvarande”.

Inför demokratitoppmötet i USA i december 2021 uttryckte Club de Madrid, International Coalition for Democratic Renewal och European Partnership for Democracy i dokument och uttalanden stöd för förslaget om en FN-rapportör för demokrati.

Inför det andra demokratidoppmöte som planeras äga rum den 29-30 mars 2023 och med utgångspunkt i rundabordssamtalet och ytterligare samråd planerar Democracy Without Borders att publicera en rapport och rekommendationer om UNRoD-förslaget.