Globala rapporter om demokratins och de mänskliga rättigheternas tillstånd visar att demokratin är hotad och att auktoritära regimer är på frammarsch. Civilsamhällets utrymme och medborgerliga friheter är föremål för kraftiga och ökande inskränkningar i många länder. Dessutom sker en demokratisk tillbakagång eller en nedgång i demokratins kvalitet i såväl nyare som sedan länge etablerade demokratier i alla regioner.
I detta läge behöver FN göra mer för att stärka mänskliga rättigheter och demokrati. Undertecknade organisationer och individer uppmanar därför FN:s råd för mänskliga rättigheter att inrätta ett nytt mandat: en särskild FN-rapportör för demokrati (UNRoD).
Att skydda de mänskliga rättigheterna är en av FN:s grundpelare och demokrati är ett av dess kärnvärden. De inledande orden i FN-stadgan, “Vi , de förenade nationernas folk”, antyder ett stöd för demokratin. I dessa ord understryks den centrala demokratiska principen att all offentlig makt måste utgå från folkviljan.
Ett demokratiskt samhälle erbjuder de bästa förutsättningarna för att säkerställa mänskliga rättigheter för alla, i synnerhet för minoriteter och exkluderade grupper. Samtidigt är ett fullständigt genomförande av de mänskliga rättigheterna grunden för ett demokratiskt samhälle. FN måste erkänna sambandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter och bidra till att ytterligare stärka det demokratiska styret. En särskild FN-rapportör för demokrati kommer att tjäna detta syfte.
Det nya mandatet kommer att bygga på och vägledas av de principer som FN fastställt i tidigare och nuvarande resolutioner och instrument, däribland 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och Wiendeklarationen från 1993 års världskonferens om de mänskliga rättigheterna.
Rapportören skulle få i uppdrag att undersöka demokratins tillstånd i världen ur ett bredare perspektiv och gå utöver, komplettera och koppla samman analyser och data i specifika sakfrågor som undersöks av de befintliga mandat som inrättats av rådet för mänskliga rättigheter och som handlar om demokratiska rättigheter som åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, domares och advokaters oberoende, religions- och trosfrihet, minoritetsfrågor samt människorättsförsvarare.
UNRoD skulle undersöka de utmaningar och möjligheter som är relaterade till demokratins förverkligande. Detta inbegriper, men är inte begränsat till, konstitutionella och institutionella arrangemang såsom maktdelning, parlamentens effektivitet, fria, rättvisa och konkurrenskraftiga val och valmiljöer, politiskt deltagande, inklusive av minoriteter och kvinnor, direkta och deliberativa mekanismer samt civilsamhällets utrymme och medborgerliga friheter.
Med stöd av en oberoende rådgivande kommitté kommer rapportören att samla in, hantera och bedöma information, uppgifter och bevis samt genomföra och utvärdera forskning. Mandatinnehavaren kommer vid behov att samarbeta med medlemsstaterna, andra rapportörer, relevanta intressenter och allmänheten. Rapportören kommer i synnerhet att söka synpunkter från medborgare och grupper i civilsamhället, och beakta civilsamhällets avgörande roll för att stärka och skydda demokratin. Rapportören kommer att dela observationer om brister men också om bästa praxis och ge rekommendationer till förbättringar, och därmed bland annat fylla en viktig tillsynsfunktion.
På 75-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och 30-årsdagen av Wiendeklarationen uppmanar vi alla regeringar som är engagerade för demokratin att stödja inrättandet av detta nya mandat under överinseende av rådet för de mänskliga rättigheterna. Vi uppmanar likasinnade organisationer, beslutsfattare och enskilda att ansluta sig till vår sak och stödja denna uppmaning.