FN: Costa Rica och Storbritannien vill reformera NGO-ackrediteringen

Kommittén för icke-statliga organisationer, ett föga känt men inflytelserikt FN-organ, är förlamad av politiska motsättningar och klarar inte av att utföra sitt uppdrag att möjliggöra icke-statliga organisationers (NGO:s) deltagande i FN:s arbete. Två av kommitténs nuvarande medlemmar, Costa Rica och Storbritannien, har föreslagit att kommittén skall reformeras så att den bättre kan utföra sitt arbete med att bevilja ackreditering till FN för icke-statliga organisationer och därmed öka deras delaktighet i organisationen.

Kommittén är ökänd för de långa väntetiderna när det gäller att bevilja ansökningar, och flera av FN:s medlemsstater i kommittén har anklagats för att tysta ned NGO:er som de inte gillar. Det gäller bland annat grupper som kan vara kritiska till vissa länders agerande när det gäller mänskliga rättigheter.

Nu kan länderna snart få en möjlighet att reformera kommittén och värna om det civila samhällets tillträde till FN.

Kraven på att reformera kommittén för icke-statliga organisationer, som är ett underorgan till FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC), har framförts i minst ett decennium. Kritiker har drivit på för att få ett slut på kommitténs taktik att obstruera, som bland annat sker genom att endast tillåta att de sökande deltar personligen, vilket utestänger NGO:er som saknar resurser att delta i sessioner i FN:s högkvarter i New York City. Vissa länder i kommittén överöser de sökande med utfrågningar under processen och ber upprepade gånger om information som försenar att legitima NGO:er blir godkända.

Det tog 15 år för International Dalit Solidarity Network (IDSN), en ideell organisation som arbetar för att bekämpa diskriminering av medlemmar av Dalit-kasten, och som ansökte första gången 2007, innan den slutligen godkändes i december 2022 efter en omröstning i ECOSOC. Under den perioden besvarade IDSN hundratals skriftliga frågor som kommittén ställde.

Över 500 ansökningar är under beredning, varav nästan 300 från tidigare år

Det finns nu en stor eftersläpning av ansökningar, med hundratals NGO:er som befinner sig i limbo. Av de 508 ansökningar som granskas under året är endast 214 nya, enligt kommitténs egna siffror. De återstående 294 var uppskjutna från tidigare år. Dussintals organisationer har väntat i åratal – vissa i över ett decennium.

Kommittén består av 19 medlemsländer, fördelade utifrån en jämn geografisk fördelning, och sammanträder två gånger per år för att behandla NGO:ers ansökningar om rådgivande status i FN. Denna status ger fördelar som passerkort till FN:s lokaler och möjlighet att formellt delta i FN-möten, t.ex. regelbundna möten i ECOSOC, som har till uppgift att genomföra målen för hållbar utveckling tillsammans med andra FN-organ. Passerkorten gör det även möjligt för NGO:er att delta i möten med FN:s kommissioner och andra underorgan i New York, samt i möten med rådet för mänskliga rättigheter i Genève.

Den nuvarande sammansättningen i kommittén, för mandatperioden 2023-26, består av: Algeriet, Armenien, Bahrain, Chile, Costa Rica, Eritrea, Georgien, Indien, Israel, Kamerun, Kuba, Liberia, Nicaragua, Pakistan, Kina, Turkiet, Storbritannien, USA och Zimbabwe.

FN:s särskilda rapportörer och andra oberoende experter som arbetar inom FN har under många år kritiserat kommittén för att inte fullgöra sitt mandat. Flera generalsekreterare, däribland António Guterres, har dokumenterat kommitténs praxis att avvisa NGO:er som arbetar för mänskliga rättigheter i sin årliga rapport om repressalier.

Costa Rica och Storbritannien avser att föreslå reformer

Vid sin senaste session i januari 2024 godkände organet endast 26 procent av ansökningarna om konsultativ status, en betydande minskning från de redan låga ackrediteringsnivåerna på 38 procent och 33 procent vid de två senaste sessionerna 2023.

Trots att Dalit-nätverket blockerades av kommittén beviljades det till slut ackreditering genom en USA-ledd omröstning vid ECOSOC:s plenarsammanträde. Under årens lopp har en handfull NGO:er förlitat sig på att medlemsländer som stöder det civila samhällets deltagande i FN ska ta deras fall till ECOSOC för att hjälpa till att undvika de vägspärrar som andra kommittémedlemmar sätter upp.

Vid den senaste sessionen, i januari, meddelade Costa Rica och Storbritannien att de kommer att lägga fram ett förslag för omröstning i ECOSOC för att reformera kommitténs metoder så att den bättre kan fullgöra sitt mandat. Denna reform omfattar snabb behandling av ansökningar, virtuellt deltagande av NGO:er i kommitténs interaktiva segment för att säkerställa deltagande av NGO:er från utvecklingsländer samt genomförande av samråd med det civila samhället i enlighet med ECOSOC:s resolution 1996/31. I denna fastställdes kommitténs mandat att styra förbindelserna mellan NGO:er och FN.

Motstånd från auktoritära regeringar

Costa Ricas och Storbritanniens tillkännagivande möttes av motstånd från en del medlemmar, däribland Algeriet, Eritrea, Kuba, Kina, Indien, Turkiet och Zimbabwe. Dessa länder skjuter ofta upp beslut om ansökningar genom att ställa oändliga frågor: tillsammans ställde de över 200 frågor till de sökande enbart vid januarisessionen. De flesta av frågorna var riktade till NGO:er som arbetar för mänskliga rättigheter, däribland grupper som IFEX, Salam for Democracy and Human Rights och Mwatana for Human Rights.

Denna reform, som borde ha genomförts för länge sedan, skulle skapa en rättvisare process för NGO:er som strävar efter större engagemang inom FN i en rad olika frågor, från miljöpolitik till skydd av mänskliga rättigheter. Medlemmarna i kommittén för icke-statliga organisationer och ECOSOC uppmanas att stödja detta reforminitiativ vid ECOSOC:s ledningsmöte i maj och juni. Det civila samhället hoppas att denna förändring kommer att genomföras framgångsrikt.

Denna omröstning bör dock endast ses som det första av många angelägna steg. Utöver de politiska hindren står kommittén också inför ekonomiska och logistiska svårigheter. Vid kommitténs senaste sammanträde sade chefen för FN-sekretariatets avdelning för icke-statliga organisationer, Wook-Jin Chang, att hans enhet var kraftigt underfinansierad och inte kunde hantera det växande antalet ansökningar om ackreditering av NGO:er. Han efterlyste mer ekonomiskt stöd för att göra det möjligt för kommittén att fungera effektivt.

Varje legitim ansökan om ackreditering som avslås på obestämd tid av politiska skäl eller på grund av att ett FN-organ är ineffektivt innebär en verklig förlust på många sätt. Utan bidrag från civilsamhällets organisationer från alla regioner i världen går stora FN-initiativ med långtgående globala effekter miste om den kunskap och de erfarenheter som dessa grupper erbjuder.

Vid ECOSOC:s ledningsmöte i maj och juni kan medlemmarna ta chansen att se till att NGO-kommittén uppfyller sitt syfte: att göra det möjligt för det civila samhället och gräsrotsorganisationer från hela världen, och särskilt från underrepresenterade regioner i det globala syd, att få en rättvis, säker och obehindrad tillgång till FN.

Denna artikel publicerades ursprungligen av Passblue. Den återpubliceras här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten kvarstår hos den ursprungliga utgivaren och/eller författarna.