Göteborgsbaserade V-Dem-institutet har för åttonde året i rad presenterat sin årliga rapport om tillståndet för den globala demokratin, med sammanställd information från 202 länder och mätningar av över 600 olika egenskaper hos demokratin. Rapporten har kommit att bli en av de mest framstående referenserna när det gäller tillståndet för demokratin runt om i världen.
V-Dems demokratirapport 2024, med titeln ”Democracy Winning and Losing at the Ballot”, belyser den fortsatta autokratiseringstrenden i världen, som noterats i tidigare rapporter från V-Dem och andra organisationer som Freedom House, Economist Intelligence Unit och International IDEA.
Enligt V-Dem har andelen av världens befolkning som lever i autokratiserande länder sedan 2009 överstigit andelen som lever i demokratiserande länder, med 71 procent av världens befolkning eller 5,7 miljarder människor som för närvarande lever i autokratier. Detta innebär en ökning med 48 procent jämfört med för tio år sedan.
Under 2023 pågick enligt rapporten autokratisering i 42 länder, där 35 procent av världens befolkning bor, medan det pågick demokratisering i 18 länder, där endast 5 procent av världens befolkning bor.
Uppdelat efter de regimtyper som identifierats av V-Dem ansågs 32 länder i världen 2023 vara liberala demokratier, 59 elektorala demokratier, 55 elektorala autokratier och 33 slutna autokratier. Jämfört med 2022 var det små förändringar i detta avseende, förutom att antalet elektorala demokratier uppgick till 58 och antalet elektorala autokratier till 56.
Inom ramen för denna globala trend upplevde demokratin en särskild nedgång i Östeuropa och Asien. Den nivå av demokrati som den genomsnittliga personen i Östeuropa åtnjuter har sjunkit till liknande nivåer som 1990, före Sovjetunionens kollaps, konstaterar V-Dem. Anmärkningsvärda exempel är Ryssland och Vitryssland, som sticker ut som exempel på autokratisk konsolidering, medan Ungern, Serbien, Kroatien och Rumänien leder autokratiseringstrenden i regionen. I Asien sjunker graden av demokrati brant och graden av liberal demokrati är tillbaka på samma nivå som 1975, främst på grund av det anmärkningsvärda och aktuella fallet av demokratisk försämring i Indien.
Omvänt sticker Latinamerika ut genom att den nivå av demokrati som den genomsnittliga personen i denna region åtnjuter ökade under det senaste året. Det viktigaste bidraget till denna förändring var de senaste demokratiska förbättringarna i Brasilien, vid sidan av förbättringar även i mindre länder som Bolivia och Honduras. Det är dock viktigt att notera att regionen utmärker sig på grund av att ett stort land blir mer demokratiskt samtidigt som flera mindre länder blir mer autokratiska.
När det gäller andra regioner i världen är demokratinivåerna i Afrika söder om Sahara på samma nivåer som runt år 2000. I Östasien och Stillahavsområdet, Mellanöstern och Nordafrika samt Västeuropa och Nordamerika har demokratinivåerna varit stabila under de senaste två åren, även om de befolkningsviktade mätningarna visar på nedgångar under det senaste årtiondet.
Yttrandefrihet och val
Bland alla de demokratikomponenter som identifierats och analyserats av V-Dem försämras samtliga i fler länder än de förbättras, med yttrandefrihet och val som de mest drabbade. Yttrandefriheten ”är fortfarande den värst drabbade demokratikomponenten och försämras i 35 länder 2023”, rapporterar V-Dem, vilket inkluderar mediefrihet, medborgarnas frihet att diskutera politiska frågor och frihet att uttrycka sig akademiskt och kulturellt. Denna komponent är den mest eftertraktade av potentiella autokrater, med indikatorn för statlig censur av medierna som den främsta minskande indikatorn 2023. Bland de värsta regeringarna i denna kategori hittar vi El Salvador, Indien och Mauritius.
Rena val, en central demokratisk inrättning som tidigare varit relativt opåverkad, framstår nu i V-Dem-rapporten som den näst värst drabbade komponenten och ”försämras i 23 länder och förbättras i tolv”. Indikatorn för fria och rättvisa val lider av den största nedgången inom denna komponent och försämras i 35 länder 2023, jämfört med 30 år 2022 och 16 år 2019. Bangladesh, Egypten och Venezuela är framträdande exempel där de senaste valen var betydligt mindre fria och rättvisa.
Vad väntar härnäst?
V-Dem-rapporten ägnar ett kapitel åt demokratins utmaningar och förhoppningar under 2024. Fem länder identifieras som ”nära att drabbas av autokratisering”, vilket indikerar tecken på demokratisk försämring som kan leda till en autokratiseringsprocess inom en snar framtid om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Detta inkluderar Georgien, Elfenbenskusten, Moçambique och Gabon. På den ljusa sidan är 9 länder ”nära att lyckas med demokratisering”, vilket innebär att de kan omvandlas till demokratiserande länder under loppet av detta år. Exempel på sådana länder är Argentina, Nepal, Kenya och Malaysia.
2024 är ett avgörande år för demokratin, med cirka 60 länder som håller nationella val detta år. Utsikterna är dock inte lovande, eftersom ”31 av dessa 60 länder försämrar sina nivåer av demokrati, medan endast tre länder förbättrar sina nivåer”. Dessa val är kritiska händelser eftersom de kan ” sätta igång demokratisering, möjliggöra autokratisering eller bidra till att stabilisera autokratiska regimer”. Utfallet och hur dessa val genomförs kommer utan tvekan att forma demokratins utveckling under de kommande åren.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.