2023 års upplaga av Economist Intelligence Units (EIU) demokratiindex rapporterar om fortsatt övergripande demokratisk stagnation och tillbakagång under en period som kännetecknas av växande geopolitisk konfrontation och demokratiers uppenbara maktlöshet när det gäller att stoppa våldsamma konflikter och krig.
Den nationella demokratins tillstånd i världen
Enligt 2023 års demokratiindex lever 7,8 % av världens befolkning fördelat på 24 länder i en ” fullvärdig demokrati”, 37,6 % i 50 länder i en ”demokrati med anmärkningar”, 15,2 % i 34 länder i en ”hybridregim” och 39,4 % i 59 länder i en ”auktoritär regim”. Det globala genomsnittliga resultatet 2023 föll från 5,29 till 5,23 jämfört med 2022, vilket är det lägsta resultatet sedan indexet startade 2006, och vilket bekräftar ”en allmän trend av regression och stagnation under de senaste åren” enligt forskarna från The Economist.
Grekland var ett av endast fyra länder i världen som registrerades för en uppgradering av sin klassificering, från ”demokrati med anmärkningar” till ”fullvärdig demokrati”, detta efter fortsatta ansträngningar från de grekiska myndigheterna att underlätta för diasporaröstning. Chile å andra sidan sjönk ned till ”demokrati med anmärkningar”, och det totala antalet länder som klassificerades som ”fullvärdiga demokratier” förblev därmed detsamma. Papua Nya Guinea och Paraguay flyttades upp från ”hybridregimer” till ”demokratier med anmärkningar” och Angola från ”auktoritär” till ”hybridregim”.
Regional utveckling
Ur ett regionalt perspektiv var Västeuropa, med 15 av de 24 ”fullständiga demokratierna” i världen, den enda region som förbättrade sitt genomsnittliga resultat, från 8,36 år 2022 till 8,37 år 2023, och gick därmed om Nordamerika (USA och Kanada, som sjönk från 8,37 till 8,27) som den högst rankade regionen. De sämsta regionerna var Mellanöstern och Nordafrika (ned till 3,23 från 3,34) och Afrika söder om Sahara (ned till 4,04 från 4,14), där Mauritius (8,14) utmärkte sig som den enda ”fullvärdiga demokratin”. Latinamerika och Karibien upplevde det åttonde året i rad av demokratisk nedgång, med en genomsnittlig poäng på 5,68 år 2023 jämfört med 5,79 år 2022.
Särskilt anmärkningsvärda var försämringarna i subregionen Centralamerika, som upplevde den största tillbakagången av alla subregioner, på grund av nedgångar i El Salvador, Nicaragua, Guatemala och Honduras. Ett viktigt undantag i denna subregion är Costa Rica, som ligger kvar på höga 8,29 sedan 2022, och som förutom Uruguay är det enda landet i Latinamerika som klassificeras som en ”fullvärdig demokrati”. Regionen Asien och Australasien, som innehåller fem ” fullvärdiga demokratier” (Australien, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea och Taiwan), backade från 5,46 till 5,41, medan regionen Östeuropa och Centralasien sjönk till 5,37 från 5,39.
Behovet av en reformerad internationell ordning
I en särskild essä som ingår i rapporten diskuteras utvecklingen av krig och fred efter andra världskriget, förhållandet mellan fred och demokrati samt geopolitiska drivkrafter bakom globala konflikter.
Även om konflikterna i världen har minskat efter det kalla kriget jämfört med perioden 1946-1991, har antalet konflikter ökat markant under de senaste åren. 2022 noterades det högsta antalet dödsfall bland stridande sedan 1980-talet, enligt rapporten. Detta tyder på en allt farligare tid. I rapporten framhålls att det finns bevis som stöder teorin om den ”demokratiska freden”, enligt vilken demokratier är mindre benägna att kriga, vilket i sin tur leder till slutsatsen att främjandet av demokrati bidrar till att skapa en fredligare värld.
Även om det finns ett tydligt samband mellan demokrati och fred, kan en alltför enkel analys leda till att man bortser från andra konfliktdrivande faktorer utöver avsaknaden av demokrati. Det är inte bara brist på demokrati som ökar risken för konflikter, utan ökande konflikter kan också försvaga demokratin. Dessa geopolitiskt drivna konflikter signalerar en destabiliserande global ordning och ett överhängande hot om sammanstötningar mellan stormakterna. I rapporten påpekas att ”konturerna av ett framtida storkrig redan är synliga”.
I rapporten hävdas att USA:s och västmakternas ovilja att bidra till en reformering av det internationella systemet bidrar till polarisering och konflikter. Under alltför lång tid har nödvändiga förändringar av internationella institutioner försummats, påpekas det i essän. Det internationella politiska systemet måste omorganiseras och de mäktigaste staterna måste ”avstå” från sitt i det närmaste ”monopol på beslutsfattandet”. Detta skulle kunna göras samtidigt som ”demokratiska och frihetliga värden” upprätthålls och utan att blidka autokrater eller överträdare av internationell rätt.
Hur rapporten mäter demokrati
EIU:s demokratiindex har publicerats årligen sedan 2006. I indexet görs en bedömning av demokratin i 165 oberoende stater och två territorier, endast mikrostater är undantagna. Varje land får ett betyg på en skala från 0-10 baserat på en rad indikatorer inom fem kategorier: valprocess och pluralism, medborgerliga friheter, regeringens sätt att fungera, politiskt deltagande och politisk kultur. På grundval av den genomsnittliga poängen hamnar de undersökta länderna i en av fyra kategorier: ”fullvärdiga demokratier” (med en poängsumma på 8+ till 10), ”demokratier med anmärkningar” (6+ till 8), ”hybridregimer” (4+ till 6) och ”auktoritära regimer” (0 till 4). Graden av demokrati i organisationer för transnationell styrning, såsom Europeiska unionen eller Förenta nationerna, bedöms inte.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.