EIU:s demokratirapport 2022: Stagnation, krig och ingen återhämtning efter COVID

I 2022 års upplaga av Economist Intelligence Unit’s (EIU) Democracy Index, som publicerades tidigare denna månad, rapporteras om en övergripande demokratisk stagnation under ett år som präglats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och en brist på demokratisk återhämtning efter COVID-19-relaterade nedstängningar och restriktioner.

Den nationella demokratins tillstånd i världen

Enligt 2022 års Democracy Index lever 8 % av världens befolkning i 24 länder i en ”fullvärdig demokrati”, 37,3 % i 48 länder i en ”demokrati med anmärkningar”, 17,9 % i 36 länder i en ”hybridregim” och 36,9 % i 59 länder i en ”auktoritär regim”. Det globala genomsnittsresultatet 2022 var 5,29, vilket är något bättre än resultatet för 2021 på 5,28. Efter år av kontinuerlig tillbakagång sedan åtminstone 2015 (med ett resultat på 5,55) verkar den demokratiska utvecklingen under 2022 ha nått en punkt av stagnation. Stagnation tycks bättre än regression, men enligt rapporten bör det betraktas som en besvikelse ”med tanke på förväntningarna på en uppgång i den totala poängsumman för indexet till följd av att pandemirelaterade förbud upphävdes under årets lopp”.

I 2022 års bedömning har endast fem förändringar av regimkategorier skett jämfört med den föregående rapporten, tre positiva och två negativa. Chile, Frankrike och Spanien återvände till kategorin fullvärdig demokrati medan Papua Nya Guinea och Peru gick från att klassificeras som demokrati med anmärkningar till hybridregim.

Hur rapporten mäter demokrati

EIU:s demokratiindex har publicerats årligen sedan 2006. I indexet görs en bedömning av demokratin i 165 oberoende stater och två territorier, endast mikrostater är undantagna. Varje land får ett betyg på en skala från 0-10 baserat på en rad indikatorer inom fem kategorier: valprocess och pluralism, medborgerliga friheter, regeringens sätt att fungera, politiskt deltagande och politisk kultur. På grundval av den genomsnittliga poängen hamnar de undersökta länderna i en av fyra kategorier: fullvärdiga demokratier (med en poängsumma på 8+ till 10), demokratier med anmärkningar (6+ till 8), hybridregimer (4+ till 6) och auktoritära regimer (0 till 4). Graden av demokrati i organisationer för transnationell styrning, såsom Europeiska unionen eller Förenta nationerna, omfattas inte.

Bästa resultat och utveckling

Ur ett regionalt perspektiv har västeuropa upplevt den mest betydande demokratiska förbättringen, med en ökning från 8,22 år 2021, den lägsta nivån någonsin under EIU:s bevakning, till 8,36 år 2022. Bland de 14 fullvärdiga demokratierna i västeuropa utmärker sig de nordiska länderna liksom tidigare år. Med ett resultat klart över 9 innehar dessa fem av de sex främsta platserna. Norge behåller toppositionen med 9,81, Nya Zeeland ligger på andra plats med 9,61, följt av Island (9,52), Sverige (9,39), Finland (9,29) och Danmark (9,28).

Sett ur ett landsperspektiv har Thailand upplevt den enskilt bästa förbättringen, med en ökning med 0,63 poäng från 6,04 år 2021 till 6,67 år 2022. Angola, Grekland, Montenegro och Niger registrerades också med goda resultat. Grekland, som fortfarande kategoriseras som en demokrati med anmärkningar, är nära att ta steget till en fullvärdig demokrati.

Ryssland och Ukraina

Det skedde också en demokratisk nedgång i många länder. I rapporten framhålls att Kinas låga poäng fortsatte att minska och att Ryssland var det land som presterade sämst. Från en redan låg nivå på 3,24 år 2021 rasade Rysslands resultat med 0,96 ned till 2,28. Dess globala ranking sjönk från 124:e till 146:e plats, vilket gör att landet hamnar nära botten. Enligt en analys i rapporten hänger denna dramatiska nedgång samman med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket har lett till ”ökat statligt förtryck mot alla former av oliktänkande och en ytterligare personfixering av makten, vilket driver Ryssland mot regelrätt diktatur”.

I en särskild essä diskuteras den demokratiska utvecklingen i Ukraina och det demokratiska misslyckandet i Ryssland. Hittills har Ukraina enligt rapporten haft sin höjdpunkt som en demokrati med anmärkningar under åren efter den ” orangea revolutionen” 2004, med ett högsta resultat på 6,94 i 2006-2008 års demokratiindex, för att sedan återigen falla tillbaka till en hybridregim efter det. Efter Maidan-protesterna 2014 verkar det ha skett kontinuerliga förbättringar, som dock störts av COVID-19-pandemin och som hotas nu av Rysslands invasion och kriget. Essän betonar det ömsesidiga beroendet mellan nationell suveränitet och demokrati och drar slutsatsen att ”Rysslands anfallskrig har höjt nivån för det nationella medvetandet och kommer att öka förväntningarna på förändring efteråt”.