Under 2024 hålls val i mer än sjuttio länder runt om i världen som rymmer mer än hälften av världens befolkning. Medier talar om det ”största valåret i historien” och bedömare konstaterar att ”vart och ett av dessa val är avgörande för de berörda medborgarna, och sammantaget kommer de att ha en enorm inverkan på världen.”
Bangladesh var först ut och röstade redan den 7 januari i ett val som bojkottades av oppositionen. Valet i Taiwan, en av världens mest utvecklade demokratier, den 13 januari och dess resultat kommer i hög grad att påverka de internationella relationerna och är därför särskilt relevant.
Inte alla dessa val kommer att vara fria
Alla länder där val kommer att hållas är inte demokratier och därför kommer inte alla dessa val att vara fria, rättvisa och jämlika. Olika institut som Freedom House, International IDEA, V-Dem eller Economist Intelligence Unit mäter regelbundet hur det står till med demokratin i världen. Enligt Economist uppfyller minst 28 länder som kommer att rösta i år inte grundläggande demokratiska kriterier.
Det mest kända exemplet är Ryska federationen, som nu är en valdiktatur. De odemokratiska valen handlar ofta om att bekräfta auktoritära presidenter eller välja en efterträdare som har utsetts av dem i ett försök att bygga upp en fasad av folklig legitimitet.
Av de val som äger rum 2024 och som har inkluderats i beräkningen är inte alla nationella eller statliga val. Vissa av dem är regionala eller lokala val, till exempel de som planeras i Tyskland.
Ett av valen är ett supranationellt (överstatligt) val, nämligen valet till Europaparlamentet. Europeiska unionen är den enda supranationella demokratin i världen, även om den fortfarande har vissa demokratiska brister och gång på gång kommer i konflikt med sina begränsningar eftersom enskilda medlemsländer i det kollektiva beslutsfattandet fortfarande har vetorätt i vissa frågor. EU-parlamentet är det största och mest utvecklade multinationella parlamentet i världen och kan klassas på en mycket hög nivå ur ett demokratiskt perspektiv. Det är ett fungerande parlament där majoriteter inte är förutbestämda av koalitionsregeringar eller fraktionalism.
Ett av valen är supranationellt: det till Europaparlamentet
En del val bygger på proportionell representation, andra på relativ majoritet enligt principen ”first past the post” och ytterligare andra på en blandning av båda. Förenklat kan man säga att vid proportionellt valsätt fördelas mandaten efter andelen avgivna röster, medan vid relativ majoritet gäller att ”vinnaren tar allt”. Beräkningen och fördelningen av mandaten styrs ibland av komplicerade modeller, beror bland annat på valkretsarnas utformning och är kontroversiell i vissa länder.
Världens mest folkrika demokrati, Indien, går också till val i år. Men under premiärminister Narendra Modi kan Indien inte längre betraktas som en fungerande, fri och rättvis demokrati enligt Freedom House. Inför det kommande valet har 26 oppositionspartier gått samman i en gemensam plattform för att rädda och återupprätta demokratiska principer.
Förutom den största demokratin kommer även väldigt små demokratier som Island, som har en mycket gammal och lång demokratisk tradition, att gå till val.
Presidentvalet i USA är naturligtvis särskilt intressant och kommer att få stor betydelse. Mycket, men långt ifrån allt, som händer i andra demokratier runt om i världen kommer att bero på vem som blir USA:s nästa president. Om Trump eller någon annan republikan vinner kan vi förvänta oss ett allvarligt bakslag för demokratin, en nedmontering av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, och inte bara i själva USA. Utvecklingen av det ryska kriget mot Ukraina, situationen i Palestina och många andra internationella frågor kommer att påverkas på ett avgörande sätt av detta val, inklusive FN:s utveckling. Om Trump vinner kommer detta att stärka och uppmuntra autokrater i andra länder, framför allt Putin, och försvaga multilateralismen ytterligare.
Om Trump vinner kan ett allvarligt bakslag för demokratin förväntas
Under normala omständigheter skulle Ukraina också välja en ny president i år. Dessa val har dock skjutits upp på grund av undantagstillståndet. Detta kritiseras av vissa, men å andra sidan skulle val under pågående krig innebära stora risker för splittring och manipulativa ingripanden från Ryssland, vilket skulle kunna vara ödesdigert.
Även på den afrikanska kontinenten kommer flera stater att hålla val 2024, i synnerhet Sydafrika, som är en stor global aktör med internationellt inflytande. Det kan bli det första valet sedan 1994, då Sydafrika blev en demokrati, som inte resulterar i en absolut majoritet för det styrande partiet, ANC. Även den äldsta kontinuerliga demokratin i Afrika, Botswana, som har styrts av Botswana Democratic Party sedan 1960-talet, kommer att hålla val. Oppositionen går samman under namnet Umbrella for Democratic Change och kommer att försöka ersätta den gamla eliten med en ny. Om detta lyckas kan man förvänta sig en normal demokratisk transition.
Om vi återigen vänder blicken mot Taiwan kan vi konstatera att det faktum att detta land kan betraktas som en mogen demokrati vederlägger myten om att det råder brist på demokratiska traditioner och ambitioner i regionen. Taiwans frihet hotas inte av en påstådd tradition av antidemokratiska värderingar, utan snarare av det auktoritära Kina och dess uttryckliga militära hot.
Taiwans frihet hotas av det auktoritära Kina
I många länder återstår det att se om de demokratiska krafterna kommer att segra eller om de auktoritära krafterna kommer att fortsätta sin globala framfart. Enligt olika demokratiindex, som de som nämnts tidigare, har antalet demokratiska stater minskat under flera år, liksom kvaliteten på demokratin i de kvarvarande demokratierna. Men detta sker inte per automatik. På senare tid har det också funnits motexempel som valet i Polen som förde en ny prodemokratisk regering till makten.
År 2024 kommer att erbjuda många spännande val, men vissa av dem är bara fasader och de som är verkliga kommer inte nödvändigtvis att leda till mer demokrati. Kampen för att göra världen rättvisare och mer demokratisk måste därför fortsätta på många fronter. Och vi bör tänka stort. Tänk att det en dag skulle kunna hållas globala val! Det som kanske verkar omöjligt vid första anblicken är inte alls bara en önskedröm. Idén om ett världsparlament och globala val drivs av Democracy Without Borders och har redan fått många prominenta anhängare, däribland FN:s tidigare generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali. Det centrala kravet är inrättandet av en parlamentarisk församling vid FN som ett steg mot utvecklingen av ett globalt parlament, ett världsparlament, som väljs gemensamt av alla världens medborgare.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.