Open Society Foundations, känd som världens ledande privata finansiär av grupper som arbetar för rättvisa, demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, introducerade i september 2023 sin Open Society Barometer. Denna omfattande studie är en av de största undersökningarna av den globala allmänhetens inställning till mänskliga rättigheter och demokrati och omfattar opinionsundersökningar som genomförts i 30 länder, med deltagande av över 36 000 personer och representation av svindlande 5,5 miljarder globala medborgare.
Sjuttiofem år efter FN:s proklamation av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna bekräftar Open Society Barometer på ett övertygande sätt demokratins bestående livskraft. Trots den obevekliga vågen av en ”polykris” som inbegriper auktoritärism och populism, fortsätter de demokratiska idealen att genomsyra det kollektiva medvetandet. Undersökningen understryker en orubblig tro på demokratiska principer, där 86 procent uttrycker en önskan om att leva i en demokrati och 62 procent hävdar att de föredrar demokrati framför alternativa system, siffror som verkar bekräfta resultaten från andra internationella undersökningar.
Det globala samförståndet betonar vidare de mänskliga rättigheternas positiva betydelse, med 72 procent som anser att mänskliga rättigheter är en kraft för det goda i vår värld. Det finns en påtaglig motvilja mot auktoritära regimer. 80 procent av de tillfrågade anser att auktoritära regimer är sämre än demokratier på att tillgodose medborgarnas behov, en uppfattning som upprepas både nationellt och internationellt. Det är intressant, om än oroande, att auktoritära regimer faktiskt attraherar vissa grupper, särskilt ungdomar: endast 57 procent av 18-35-åringarna föredrar demokrati, i jämförelse med 71 procent av de äldre respondenterna. Dessa nyanser belyser komplexiteten i dagens politiska idévärld.
Endast 57% av 18-35-åringarna föredrar demokrati
Trots att de demokratiska idealen fortfarande dominerar kastar rapporten ljus över betydande utmaningar. I en rad olika länder anser över hälften av befolkningen att deras länder är på väg åt fel håll. En orättvis global tillämpning av mänskliga rättigheter är också tydlig, med 42% som uppger att västländer utnyttjar mänskliga rättigheter för att straffa utvecklingsländer. Denna klyfta mellan utvecklade länder och utvecklingsländer är också närvarande när man tar upp höga skuldnivåer och brist på klimatåtgärder som globala misslyckanden, med höginkomstländerna som mer förpliktade till proaktivitet: 75% ansåg att höginkomstländer borde öka sitt utlandsstöd, med tydliga majoriteter för att göra det i alla G7-länder, förutom Tyskland.
När man granskar globala prioriteringar framstår fattigdom och ojämlikhet samt klimatförändringar som de två viktigaste problemområdena, som vardera berör 20 % av den tillfrågade befolkningen. Hela 70 % uttrycker en personlig oro för de överhängande konsekvenserna av klimatkrisen. Om vi tittar på de svarandes farhågor ur ett nationellt perspektiv framstår korruption som den dominerande orosfaktorn, vilket visar på en djup misstro mot lokala och nationella politiker, särskilt i Afrika och Latinamerika. Förtroendet för välgörenhetsorganisationer, religiösa ledare och internationella institutioner är högre än förtroendet för det lokala ledarskapet, vilket understryker det oroväckande tillståndet när det gäller den inhemska samhällsstyrningen. Märkligt nog är migrationsfrågan, trots den framträdande plats den fått i media, en mindre viktig fråga som bara berör 7 % av de svarande. Endast i Turkiet, som tar emot flest flyktingar enligt FN:s flyktingorganisations Global Trends Report, framstod migration som det största orosmomentet. Denna splittrade bild understryker allmänhetens nyanserade perspektiv på angelägna frågor och avslöjar komplicerade lager av samhälleliga farhågor.
Fattigdom, korruption och klimatförändringar är några av de största orosmomenten
Slutligen belyser Open Society Barometer förändringar i maktsfärer och politik. USA och Storbritannien framstår som ledande när det gäller allmänna värderingar, medan frågor om att utvidga FN:s säkerhetsråd avslöjar en preferens för regionala makter. Mer än två tredjedelar tror att Kina kommer att bli den mest inflytelserika nationen 2030, om än med varierande normativa uppfattningar. I genomsnitt anser 61 procent att låginkomstländer bör ha mer att säga till om i beslutsfattandet. I samtliga G7-länder är siffran lägre.
Sammanfattningsvis kan man av Open Society Barometer dra slutsatsen att folk stöder demokrati och mänskliga rättigheter, att de är djupt oroade över klimatförändringarna och förespråkar progressiva lösningar på globala utmaningar. Skillnaden mellan den positiva tron på demokratiska värden och de pessimistiska stämningarna gentemot politikernas demokratiska praxis visar att människor kräver att politikerna ska leva upp till deras förväntningar.
Det kan också vara lämpligt att kortfattat ta upp några av studiens begränsningar. För det första saknar den specifika uppgifter om intervjupersonerna, särskilt om åldersgrupper och geografisk fördelning mellan stads- och landsbygdsområden. För det andra förbises den nyanserade precision som medianvärden erbjuder när man förlitar sig på genomsnittsvärden. Trots att man strävat efter en standardiserad urvalsstorlek på 1 000 personer per land är dessutom bristen på proportionalitet uppenbar: den lika fördelningen av 1 000 deltagare i länder som Polen respektive Indien tar inte hänsyn till dessa länders olika befolkningsstorlekar. För att stärka studiens bestående relevans är det nödvändigt att genomföra den regelbundet, vilket säkerställer heltäckande perspektiv och bibehållen signifikans över tid.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.