Bokrecension: Demokratism som ett nytt forskningsparadigm?

För de som kämpar för att göra den globala styrningen mer demokratisk och inkluderande finns hjälp att få från flera akademiska verk. Författare som Andreas Bummel, Oded Gilad, Dena Freeman, David Held, Daniele Archibugi, Luis Cabrera, och Augusto Lopez-Claros har gjort betydelsefulla bidrag och fler kunde nämnas. Den gemensamma nämnaren för dessa verk är ett normativt anspråk om att internationell politik borde bli mer demokratisk för att på ett mer ansvarsfullt sätt kunna hantera globala hot.

Även om det verk som recenseras här ansluter sig till denna forskningsinriktning skiljer det sig också i sin ansats. Snarare än att göra ett normativt anspråk används demokrati bortom staten som ett analytiskt begrepp för att förklara global politik som den föreligger. Verket ställer därmed en fråga som omfattar hela ämnesområdet Internationella relationer (IR): ”vad betyder ett territoriellt expanderat demokratibegrepp för problemet att förklara politiska frågor inom globala och internationella studier?” (s. 3) 

Agné kallar detta demokratism, vilket definieras som “ett positivt och empiriskt förhållningssätt till global och internationell politik från perspektivet demokrati bortom staten” (s. 9).

Tvärtemot vad som kunde förväntas har demokrati i global och internationell politik på det stora hela negligerats för att förklara politiska skeenden. Forskning om demokrati är inom IR som regel begränsad till den inhemska politiken hos enskilda stater. För Agné är detta häpnadsväckande och motiverar hans lansering av demokratism som ett nytt forskningsparadigm. Ett viktigt projekt, med tanke på dess potential.

Boken har fyra delar. I första delen definieras begreppet demokrati bortom staten. Den andra delen diskuterar varför vi kan förvänta oss att element av demokrati bortom staten kan förväntas påverka ett stort antal fenomen i global och internationell politik. Det frambringar nya förklaringar och förutsägelser inom internationella politiska processer. I den tredje delen testas begreppet på en lång rad empiriska fall för att förklara empiriska observationer. Därmed prövas teorins användbarhet. Del 4 diskuterar potentialen hos demokratism som ett nytt forskningsparadigm inom IR, jämförbart med liberalism, marxism och konstruktivism.

I verket testas 25 hypoteser vilka omfattar ett brett spektrum av frågor och utrymmet tillåter inte att de återges. Ett exempel som visar hur begreppet kan användas berör minskningen av krig under perioden 1945 till 2010. Enligt hypotes 5.1 ”föregicks det minskade antalet väpnade konflikter av en ökning av demokrati i global politik” (s. 149). Agné visar på ett samband mellan nedgången av mellanstatliga krig och dödsfall i krig å ena sidan och en gradvis ökning av demokrati i global politik å andra sidan.

Är boken till hjälp för aktivister? Ja och nej. Syftet är helt klart akademiskt och språket förhållandevis teoretiskt och svårtillgängligt. Läsaren förutsätts vara bekant med terminologi och begrepp inom IR. Å andra sidan tillhandahåller boken värdefulla argument. Forskning med denna ansats har en potential att förklara varför demokrati bortom staten är eftersträvansvärt. Dessutom kommer studenter som undervisas inom demokratism bli mer benägna att verka för det.