I ett videotal som hölls tisdagen den 5 april 2022 för FN:s säkerhetsråd informerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy om massövergrepp som begåtts av ryska styrkor mot civilbefolkningen i hans land i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Särskilt berättade Zelenskyy för säkerhetsrådets medlemmar om krigsförbrytelser som begåtts i Butja, en stad som nyligen befriats från den Ryska federationens trupper. Krigsförbrytelserna ska ha inkluderat avrättningar, våldtäkt och tortyr. Han påpekade att ryska trupper medvetet förstör ukrainska städer med artilleri och flyganfall, skapar hungersnöd, samt skjuter på civila och på skyddsrum.
”Detta görs av en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd”, betonade presidenten. Som permanent medlem använde Ryssland sin vetorätt för att blockera en resolution i säkerhetsrådet som fördömde invasionen. ”Vi har att göra med en stat som förvandlar vetorätten i FN:s säkerhetsråd till en rätt att döda. Vilket undergräver hela den globala säkerhetens arkitektur”, påpekade Zelenskyy i sitt tal. ”Vågen av massmord från Syrien till Somalia, från Afghanistan till Jemen och Libyen borde ha stoppats för länge sedan”, sa han.
Vågen av massmord borde ha stoppats för länge sedan
Zelenskyy uppmanade FN att ”omedelbart” reformera sitt system för kollektiv säkerhet. Han sa att de mål som låg till grund för FN:s grundande 1945 inte har uppnåtts och att “det är omöjligt att uppnå dem utan reformer”. ”Om ert nuvarande format är oföränderligt och det helt enkelt inte finns någon utväg, då skulle det enda alternativet vara att låta er själva helt upplösas”, sa han till rådets medlemmar. Zelenskyy föreslog att det hålls en konferens om hur det globala säkerhetssystemet kan reformeras i Ukrainas huvudstad Kiev.
Presidenten sa vidare att ”vi måste göra allt som står i vår makt för att till kommande generationer föra vidare ett effektivt FN med förmåga att svara förebyggande på säkerhetsutmaningar och därmed säkerställa freden. Att förhindra aggressioner och tvinga angripare till fred. Att ha beslutsamhet och förmåga att straffa om fredens principer kränks.”
Samma dag talade Democracy Without Borders direktor, Andreas Bummel, på ett virtuellt seminarium vid School of Civic Education i Wien. Seminariet hade sammanfört medborgare från Ukraina och Ryssland för att bland annat diskutera ansträngningarna för att få ett stopp på kriget. Skolan har stämplats som en ”utländsk agent” av ryska myndigheter och har därmed tvingats att upphöra med sin verksamhet i Ryska federationen .
Bummel påminde om hur de fem stormakterna Kina, Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA 1945 hade insisterat på en privilegierad status i FN och att de annars kanske inte hade medverkat till att etablera och ansluta sig till organisationen. Han förklarade dock att det vid den tidpunkten fanns en överenskommelse om att se över FN:s struktur inom en period av tio år. ”Du kan hitta denna bestämmelse i artikel 109 i FN-stadgan och den är fortfarande giltig,” sa Bummel.
På grund av Kalla kriget infriades inte löftet om att se över FN-stadgan och glömdes sedan bort enligt Bummel. ”Kanske finns nu ett möjligheternas fönster”, sa han till publiken när FN:s misslyckande ännu en gång blivit uppenbart med tanke på Rysslands anfallskrig. ”Det finns ett juridiskt dilemma eftersom FN-stadgans bestämmelser innebär att veto-makterna skulle behöva gå med på att avskaffa vetorätten”, påpekade han.
Enligt Bummel behöver FN gå från en statscentrerad till en människo- och folkcentrerad modell. I en tidigare publicerad diskussionsskrift om utformningen av en ”förnyad världsorganisation för 2000-talet” föreslog han bland annat att dagens säkerhetsråd skulle avskaffas och ersättas av en ”säkerhetskommitté” (Joint Security Committee), vald av FN:s generalförsamling, och att det inrättas en ny parlamentarisk världsförsamling (World Parliamentary Assembly). I denna modell skulle det inte finnas något permanent medlemskap och inget enskilt land skulle inneha vetorätt.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.