I en ny studie med titeln ”Democratic Backsliding and LGBTI Acceptance” konstaterar forskare från Williams Institute vid Los Angeles School of Law vid University of California att urholkningen av demokratiska institutioner världen över har åtföljts av en ökning av retorik och politiska beslut riktade mot homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (HBTI) personer och grupper.
Som framgår av studien kan ”attacker mot HBTI-personer och deras rättigheter vara en förvarning om demokratisk tillbakagång”. I en sammanfattning av sin forskning konstaterade Ari Shaw, chef för internationella program vid Williams Institute, att ”politiserade bakslag mot sexuella minoriteter och könsminoriteter” är ett varningstecken för ökande auktoritärism.
Demokratisk tillbakagång definieras i rapporten som den gradvisa ”statsledda försvagningen eller elimineringen av någon av de politiska institutioner som upprätthåller en befintlig demokrati”. Enligt studien, som använder data från LGBTI Global Acceptance Index (GAI) och Varieties of Democracy (V-Dem) Institute, bevittnar vi den högsta andelen demokratier som är hotade sedan 1997, med 80% av världens befolkning som lever i ett land som står inför någon form av begränsningar av sina fri- och rättigheter. Detta sammanfaller med en trend av ökande intolerans mot HBTI-personer.
Bakslag mot sexuella minoriteter och könsminoriteter ett varningstecken för ökad auktoritärism
Studien visar att länder med hög acceptans för HBTI också har en hög nivå av liberal demokrati och tenderar att ha en högre BNP per capita. Detta kan förklaras av de fundamentala aspekterna av den liberala demokratin, såsom medborgerliga friheter och minoritetsrättigheter, som är avgörande för att säkerställa en hög acceptans. Inkluderande samhällen kan också vara mer gynnsamma för ekonomiskt välstånd.
Fallstudier: Indonesien, Brasilien, Polen och Ghana
Rapporten zoomar in på fyra fallstudier: Indonesien, Brasilien, Polen och Ghana. Varje land har upplevt perioder av demokratisering följt av en period av demokratisk tillbakagång, parallellt med en kraftig ökning av anti-HBTI-retorik.
Indonesiens demokratiseringsresa, som inleddes 1998, öppnade möjligheter för HBTI-organisationer att aktivt främja HBTI-rättigheter. Studien visar dock att acceptansen för HBTI-rättigheter började försämras efter att Joko Widodo valdes till president 2014. Demokratin började försvagas när Widodo avvecklade kontrollmekanismer och begränsade yttrande- och föreningsfriheten. Denna tillbakagång, parallellt med en växande anti-HBTI-retorik inom regeringen, ledde till en försämring av HBTI-acceptansen i Indonesien.
I Brasilien började förhållandet mellan demokrati och HBTI-acceptansen att urholkas 2010 och förvärrades ytterligare efter Jair Bolsonaros seger i presidentvalet 2019. Bolsonaro använde sin verkställande makt mot marginaliserade grupper och motarbetade öppet HBTI-gruppen. Damares Alves, en tidigare minister i Bolsonaros regering, ledde arbetet med att avlägsna HBTI-personer som en minoritet som ska skyddas inom ministeriet för familj, kvinnor och mänskliga rättigheter. På så sätt undergrävde Bolsonaro-administrationen det likvärdiga skyddet av mänskliga rättigheter, en viktig del av den liberala demokratin.
Demokratisk tillbakagång parallellt med en våg av anti-HBTI-retorik
Till skillnad från Indonesien och Brasilien visar rapporten att Polens nedgång i acceptans för HBTI-personer föregicks av landets demokratiska bakslag. Intoleransen mot HBTI-personer har dock ökat sedan partiet Lag och Rättvisa (PiS) vann valet 2015. Enligt rapporten har PiS bidragit till en försvagning av de demokratiska institutionerna, till exempel genom att ge den verkställande makten makt över medierna. Polen har sett uttryckliga anti-HBTI-lagar, särskilt 2022, då nästan 100 lokala myndigheter inrättade ”zoner fria från HBTI-ideologi”.
Ghana utgör ett unikt fall eftersom HBTI-personer exkluderas i lagen, där samkönat beteende klassificeras som kriminellt. Enligt rapporten är bristen på acceptans för HBTI-personer snarare ett djupt rotat samhälleligt stigma än en produkt av en demokratisk tillbakagång, eftersom samkönat beteende har varit kriminaliserat i Ghana sedan 1960, före demokratiseringen, och inget har förändrats sedan dess. Men i likhet med de andra länderna har även Ghana upplevt en tillbakagång och en åtföljande ökad stigmatisering av HBTI-gruppen.
Gemensam nämnare: användning av anti-HBTI-retorik som vapen
Ett återkommande tema i dessa fall är hur anti-HBTI-retoriken används som vapen.
I Indonesien krävde exempelvis ministern för teknik, forskning och högre utbildning ett förbud mot HBTI-studentföreningar på universitetsområden och hävdade att HBTI-personer ”[bryter ner] nationens moral”. På liknande sätt hävdade Bolsonaro i Brasilien att vänstern försökte upphäva köns- och familjestrukturerna genom att införa ” gaypaket” och ”genusideologier” i skolorna. Rapporten belyser att uttryck som dessa är metoder som används av politiker för att framställa HBTI-förespråkare som ett hot mot en nations struktur och identitet. På så sätt försöker ledare som Bolsonaro i Brasilien och Andrzej Duda i Polen utnyttja anti-HBTI-känslor som en strategi för att mobilisera väljare.
Sammanfattningsvis poängterar studien att den ”inte syftar till att fastställa ett orsakssamband” mellan demokratiindikatorer, socioekonomiska indikatorer och HBTI-acceptans. Man rekommenderar att framtida forskning bör undersöka detta ytterligare. Det är emellertid säkert att säga att angrepp, förnekande och underminering av HBTI-rättigheter är oförenligt med demokrati, där en viktig del är skyddet av minoriteter. Dessutom är det oförenligt med en global medborgaridentitet, som bygger på respekt för och värdering av mångfald.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.