Demokrati utan gränser

Civilsamhället i en värld i kris: CIVICUS rapport 2023

Sri Lankan anti-Government protestors and Sri Lanka army clashed outside the Presidential secretariat in Colombo. Colombo, Sri Lanka on 9th May 2022

Ryssland begår krigsbrott i industriell skala i Ukraina, kvinnors rättigheter trampas på i Afghanistan och HBTQI+-personers rättigheter attackeras i Uganda och flera andra afrikanska länder. Militärt styre har normaliserats i länder som Mali, Myanmar och Sudan, medan Kina framgångsrikt har lyckats använda sin starka arm i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att sätta stopp för en dialog om eventuella brott mot mänskligheten mot det uiguriska folket.

Detta är några av flera oroväckande händelser som lyfts fram i CIVICUS senaste rapport om det civila samhällets situation. Årets rapport, den tolfte i vår årliga serie, bygger på vårt pågående granskningsinitiativ CIVICUS Lens. Rapporten understryker särskilt att den globala styrningens institutioner misslyckats med att stoppa konflikter och främja övergången från militärstyre på alltför många platser i världen. Rapporten 2023 pekar på ett större mönster av mäktiga stater som ignorerar internationella regler, inte bara för att starta konflikter utan också för att främja transnationellt förtryck. I tidigare upplagor av rapporten har man pekat på hur vissa stater försöker påverka internationella institutioner genom selektiv finansiering, genom att lägga beslag på toppositioner och genom att utöva otillbörliga påtryckningar på mindre stater när det gäller deras röstningsbeslut. Även om civilsamhället gör sitt bästa för att engagera sig i de internationella institutionerna har det ofta låg prioritet och förvägras ofta meningsfull tillgång till de viktigaste arenorna.

Framsida av 2023 State of Civil Society report publicerad av CIVICUS. Bild: civicus.org

Konflikter skapar humanitära nödsituationer och driver människor på flykt, både inom och över gränser. I en värld där mer än 100 miljoner människor är fördrivna är konflikter en avgörande orsak till massmigration, vid sidan av andra stora problem som tvingar människor på flykt, t.ex. politisk förföljelse, ekonomiska motsättningar och klimatrelaterade katastrofer. Det är i kritiska tider som dessa som civilsamhället är så viktigt. Civilsamhället tillhandahåller oumbärliga tjänster, hjälper och försvarar offer, bevakar mänskliga rättigheter och samlar in bevis på kränkningar för att kunna ställa de ansvariga till svars.

Men detta leder också till att det civila samhället attackeras. Den viktiga roll civilsamhället spelar uppmärksammades när Nobels fredspris 2022 delades ut till aktivister och organisationer i Vitryssland, Ryssland och Ukraina som arbetar för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna mitt under pågående konflikter. Men detta erkännande har inte stoppat förtrycket. Den ryska pristagaren, människorättsorganisationen Memorial, beordrades att upphöra med sin verksamhet under upptakten till kriget. Pristagaren från Vitryssland, Ales Bialiatski, dömdes till tio års fängelse.

En global våg av protester och mobilisering

Rapporten om det civila samhällets tillstånd 2023 beskriver också den stora och pågående globala våg av protester, med manifestationer som utlösts av ekonomiska svårigheter på grund av stigande mat- och bränslepriser, från Argentina till Indonesien och från Ghana till Kazakstan. Tyvärr sker detta vid en tidpunkt då rätten till fredliga protester hotas även i gamla demokratier. Storbritannien antog 2022 en lag som hindrar klimat- och miljöaktivister från att genomföra offentliga protester och civil olydnad. Irans extrema auktoritära regim fängslade och torterade tusentals människor för att de krävde jämställdhet och grundläggande friheter.

Rapporten beklagar att demokratin urholkas i många delar av världen, bland annat genom framväxten av populistiskt auktoritärt styre. I El-Salvador har president Nayib Bukele urholkat de demokratiska institutionerna genom maktkoncentration och genom att trampa på rättigheter under förevändning att bekämpa gängvåld. I Tunisien har president Kais Saied angripit rättsväsendets oberoende och missbrukat de brottsbekämpande mekanismerna för att förfölja kritiker.

Protest mot kuppen i Tunis (10 oktober 2021). Bild: Wikimedia/Dodos photography

En av de krafter som undergräver demokratin är desinformation, som förvränger det offentliga samtalet och underblåser hatet i många länder, däribland Indien, Israel och USA. Desinformation spelade en stor roll i samband med valen i bl.a. Brasilien, Filippinerna och Sydkorea. I stället för att ta itu med desinformation är techindustrin ofta medskyldig till att främja den genom algoritmer som göder tvångsbeteenden och förstärker fördomar.

En positiv notering är att rapporten lyfter fram förbättringar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i Colombia och Mexiko, som har drivits fram av insatser från civilsamhället. Rapporten pekar också på segrar för äktenskaplig jämlikhet efter omfattande kampanjer i Chile och Schweiz. Den roll som civilsamhällesgrupper, inklusive ungdomsrörelser, har spelat för att driva på för klimatåtgärder presenteras, och de globala effekterna omfattar bland annat det banbrytande avtalet om att skapa en global klimatfond vid COP 27-mötet i Egypten för att kompensera länderna i syd för de förluster och skador som orsakas av klimatförändringarna.

Arbetet för ett effektivt, inkluderande och demokratiskt system för global styrning måste intensifieras

En slutsats av rapporten är att det civila samhället håller på att återuppfinna sig självt för att anpassa sig till en föränderlig värld. En betydande del av civilsamhällets radikala energi kommer från andra håll än från de icke-statliga organisationerna själva, till exempel från små informella gräsrotsgrupper som ofta bildats och leds av kvinnor, ungdomar och ursprungsbefolkning, och som visar en beundransvärd motståndskraft. Nya typer av civila samhällsformationer håller på att växa fram, som organiserar sig horisontellt, använder sig av nya metoder för deltagande och odlar ett distribuerat ledarskap. Dessa tenderar ofta att förlita sig på frivilligt engagemang, vilket innebär en prövning av de konventionella modellerna för finansiering av civilsamhället. Även om det fortfarande kvarstår vissa frågor om deras uthållighet kommer nya former av det civila samhället fortsätta att växa fram och överskrida traditionella samhälleliga skiljelinjer, bland annat när det gäller klass, etnicitet, ras och tro. Mot bakgrund av trycket på det medborgerliga utrymmet och de enorma globala utmaningarna växer det civila samhället, samtidigt som det diversifieras och breddar sin taktiska repertoar. Civilsamhället fortsätter att utvecklas genom att dra nytta av sina särskilda styrkor i form av mångfald, anpassningsförmåga och kreativitet.

Rapporten lyfter fram tio idéer för åtgärder:

  1. För att bryta våldsspiraler och hämndaktioner finns det ett brådskande behov av en kampanj för att uppmärksamma den viktiga roll som det civila samhället spelar i konflikt- och krissituationer.
  2. Civilsamhället och dess anhängare behöver lägga större vikt vid att skydda mötesfriheten, bland annat genom att fokusera på förebyggande åtgärder, förespråka reformer av brottsbekämpning och ansvarsutkrävande.
  3. Arbetet för att införa ett mer effektivt, inkluderande och demokratiskt system för global styrning måste intensifieras med stöd av det civila samhället genom att man betonar vikten av större offentligt deltagande och granskning.
  4. Det civila samhället bör vara vaksamt vid politiska skiften, även när progressiva rörelser vinner makten, för att se till att politiska ledare hålls ansvariga och lever upp till sina löften om att åstadkomma förändring.
  5. Under valupptakter bör civilsamhällets roll omfatta försvar av valrättigheter, utbildning av väljare, granskning av röstningssystemens integritet, främjande av civil debatt och kampanjer för att få kandidater att engagera sig för att främja rättigheter och frågor om social rättvisa.
  6. Det civila samhället behöver lägga större vikt vid strategier för att bekämpa desinformation, bland annat genom att kontrollera fakta, öka mediekunskapen och, vilket är av avgörande betydelse, förespråka starkare normer för företag inom sociala medier, som är förenliga med respekten för yttrandefriheten.
  7. Civilsamhället bör spränga silos i sin kritik av ekonomiska system som främjar ojämlikhet och beroende av fossila bränslen genom att kombinera förespråkande av progressiv beskattning, sociala skyddsnät, universell basinkomst, erkännande av fackföreningar, en rättvis energiomställning och företagsreglering.
  8. Det civila samhället bör använda alla tillgängliga strategier – inklusive strategiska rättsprocesser, som har visat sig vara mycket effektiva när det gäller klimatåtgärder och rättigheter för ursprungsbefolkningar och HBTQI+-personer – för att förverkliga rättigheter och främja progressiva förändringar.
  9. Civilsamhället bör utveckla partnerskap med medierna som en del av sitt arbete för att främja och driva kampanjer, och bygga vidare på den framgång som medierna har haft när det gäller att öka allmänhetens medvetenhet om frågor som klimatförändringar och jämställdhet.
  10. Det civila samhället bör arbeta för att stärka räckvidden för och medlemskapet i transnationella solidaritetsnätverk inom civilsamhället för att möjliggöra en snabb mobilisering av stöd när regressiva förändringar äger rum eller när rättigheter angrips.
Mandeep Tiwana
Mandeep is Chief Programmes Officer and representative to the UN headquarters at CIVICUS: World Alliance for Citizen Participation.