Civilsamhällets utrymme under attack

Den 29 och 30 mars kommer USA:s regering tillsammans med Costa Rica, Nederländerna, Sydkorea och Zambia att stå värd för det andra virtuella demokratitoppmötet. Ett flertal folkvalda ledare och regeringsföreträdare kommer att träffas för att uppmärksamma de resultat som uppnåtts när det gäller att främja demokratiska principer.

Syftet med denna globala online-sammankomst är att ”visa hur demokratier levererar till sina medborgare och är bäst rustade för att ta itu med de mest brådskande utmaningarna i världen”. Men de fakta som forskare från civilsamhället har samlat in tyder på att allt inte står rätt till med demokratin i världen. Civilsamhällets utrymme, en viktig del av demokratin, blir alltmer utmanat.

Civilsamhällets utrymme, en viktig del av demokratin, blir alltmer utmanat.

Experter och debattörer har länge hävdat att demokrati inte bara handlar om majoritetsstyre och nominellt fria val. Demokratins väsen ligger i något djupare: människors – särskilt de marginaliserade – möjlighet att organisera sig, delta och kommunicera obehindrat för att påverka samhället, politiken och ekonomin. Civilsamhällets utrymme bygger på de tre grundläggande friheterna – föreningsfrihet, friheten att delta i fredliga sammankomster och yttrandefrihet – och staten har ansvar för att skydda dessa friheter.

Men enligt 2022 års rapport People Power Under Attack från CIVICUS Monitor, ett forskningssamarbete mellan över 20 organisationer över hela världen, är staterna själva de som kränker de medborgerliga friheterna i störst utsträckning. Bland de främsta kränkningarna globalt sett återfinns trakasserier och hot mot aktivister, journalister och organisationer i det civila samhället för att avskräcka dem från att arbeta för mänskliga rättigheter, godtyckliga frihetsberövanden av demonstranter som straff för att de uttalar sig mot makthavare samt restriktiva lagar som är utformade för att hindra människor från att mobilisera sig och utöva sina grundläggande medborgerliga friheter.

Stater är de största överträdarna av medborgerliga friheter

Chockerande nog lever två miljarder människor – 28 procent av världens befolkning – i de 27 länder där civilsamhällets utrymme är helt stängt, där bara att uttrycka demokratiskt oliktänkande kan leda till fängelse, exil eller död. Dessa länder som kategoriseras som ”stängda” i CIVICUS Monitor omfattar mäktiga auktoritära stater som Kina, Egypten, Iran, Ryssland, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten samt diktaturer med enpartistyre eller enfamiljsstyre som Afghanistan, Vitryssland, Kuba, Ekvatorialguinea, Eritrea, Myanmar, Nicaragua, Syrien och Turkmenistan, med flera.

Problemet sträcker sig emellertid längre än till autokratier. Det är oroande att det har skett en märkbar minskning av civilsamhällets utrymme i demokratier. I Storbritannien ger en lag (Police, Crime, Sentencing and Courts Act) från 2022 polisen enorma befogenheter att begränsa protester på grundval av syftet att förhindra allvarlig ”nöd, irritation, olägenhet eller försämrad trivsel”. Ett djupt drakoniskt lagförslag om offentlig ordning är också på gång för att ytterligare begränsa protester som ett svar på klimat- och miljöaktivisters civila olydnad. Delvis på grund av dessa frågor har civilsamhällets utrymme i landet nedgraderats till kategorin ” hämmat” i CIVICUS Monitor.

Det syns en märkbar nedgång också bland demokratierna

Civilsamhällets utrymme i Indien, som kallar sig världens största demokrati, är under attack, med fortsatta hot mot oberoende medier, tankesmedjor och grupper i det civila samhället som motsätter sig allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och korruption på hög nivå. Till metoderna hör bland annat razzior som genomförs på lösa grunder i organisationernas kansli och nekande av tillstånd för att få tillgång till internationell finansiering. Bland de främsta måltavlorna finns BBC, Centre for Policy Research och Oxfam India.

Tunisien, där demokratin fram till nyligen började slå rot, upplever nu en allvarlig tillbakagång på grund av president Kais Saieds egenmäktiga agerande. Han har infört undantagstillstånd, undergrävt rättsväsendets oberoende och missbrukat de brottsbekämpande mekanismerna för att förfölja kritiker. Indien och Tunisien befinner sig nu båda i den näst lägsta kategorin, ”förtryckt”, i CIVICUS Monitor.

Betydande protester har noterats i över 130 länder

Trots fortsatta hinder för civilsamhällets utrymme talar människor ut: CIVICUS Monitor noterade betydande protester i över 130 länder under 2022. De stigande kostnaderna för mat och bränsle har utlöst en mobilisering även i auktoritära sammanhang. Protester som till en början drevs av människors ekonomiska oro har tenderat att snabbt växa till massmobiliseringar mot regressiv ekonomisk politik, korruption hos politiska ledare och systemisk orättvisa.

Kvinnor har ofta gått i spetsen för protesterna, som i Iran, där en modig mobilisering för att kräva rättigheter har lett till att tusentals demonstranter har förföljts hänsynslöst genom massfängelse, polisbrutalitet och riktade avrättningar. Den könsrelaterade karaktären hos förtrycket mot kvinnor och HBTQI+-demonstranter som kräver lika rättigheter är fortfarande en sorgligt bestående realitet.

Civil society has achieved some successes

Mitt i denna tillbakagång för civilsamhällets utrymme har det emellertid också skett en del framgångar tack vare åtgärder från det civilsamhället. I Honduras släpptes en grupp vatten- och miljörättsaktivister som kallas Guapinol-försvararna i februari 2022 efter två och ett halvt års förundersökningshäktning och efter en samordnad global kampanj som krävde ett slut på deras orättfärdiga fängslanden. I Sri Lanka ledde massprotester till att den korrupta auktoritära presidenten Gotabaya Rajapaksa, som styrde över en omfattande ekonomisk misskötsel och begränsningar av civilsamhällets utrymme, avgick i juli 2022. Sedan dess har det gamla gardet dock återigen hävdat sin kontroll över regeringen och återupptagit sin repressiva taktik för att undergräva de konstitutionella rättigheterna, vilket visar på behovet av kontinuerlig vaksamhet när det gäller civilsamhällets utrymme.

I vissa länder har det skett en förbättring när det gäller civilsamhällets utrymme efter val och politiska förändringar, bland annat i Chile och USA. Båda länderna har gått från kategorin ”hämmat” till ”begränsat” i CIVICUS Monitor. I Chile har initiativ från president Gabriel Borics regering för att ge skadestånd för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och upprätta ett ramverk för att skydda aktivister och journalister bidragit till en förbättring av de medborgerliga friheterna. I USA är Biden-administrationens nya politik för att stärka polisens ansvarighet, organisering på arbetsplatsen och humanitärt bistånd, liksom antagandet av en mindre fientlig hållning gentemot oberoende nyhetsbyråer, viktiga orsaker till uppgraderingen.

Endast 3,2 procent bor i de 38 länder som bedömts som ”öppna”

Trots detta är civilsamhällets utrymme fortsatt utmanat i världen. Vår forskning visar att endast 3,2 procent av världens befolkning bor i de 38 länder som anses vara ”öppna”, där staterna aktivt möjliggör och skyddar medborgerliga friheter De globala utmaningarna för civilsamhällets utrymme är enorma, och det pris som förespråkarna för dessa friheter betalar kan vara högt. I januari sköts Thulani Maseko, människorättsadvokat och demokratiaktivist, ned i sitt hem i Eswatini. Hans mördare fortsätter att gå fria.

Behovet av att skydda civilsamhällets utrymme är stort. Många av oss i civilsamhället hoppas att denna månads demokratitoppmöte kommer att bidra till att bygga upp en internationell beslutsamhet att erkänna utmaningarna för de medborgerliga friheterna och katalysera åtgärder för att få slut på straffriheten.

Mandeep S. Tiwana är programchef på den globala civilsamhällesalliansen CIVICUS. I rapporten People Power Under Attack 2022 sammanställs resultaten från CIVICUS Monitor, som bedömer civilsamhällets utrymme i 197 länder och territorier i fem kategorier: öppet, begränsat, hämmat, förtryckt och stängt.