PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Ett nytt demokratimandat i FN:s råd för mänskliga rättigheter

Geneva, Switzerland - June 2019: Human Rights hall Interior fragment in the United Nations Organization

Enligt Kofi Annan, FN:s sjunde generalsekreterare, är ”kronjuvelerna” i FN:s råd för mänskliga rättigheter systemet med ”särskilda förfaranden”. Detta system utgörs av särskilda rapportörer, oberoende experter och arbetsgrupper som har till uppgift att undersöka ett specifikt område inom de mänskliga rättigheterna.

FN:s särskilda förfaranden spelar en betydande roll för att främja demokratin genom att ta itu med sådana kränkningar av de mänskliga rättigheterna som undergräver de demokratiska principerna, såsom yttrande-, mötes- och föreningsfrihet. FN:s särskilda rapportör för främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet kan till exempel undersöka och rapportera om fall där regeringar begränsar eller censurerar information och medier som är kritiska till deras politik, något som är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. FN:s särskilda rapportör för rätten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet kan ge vägledning om hur man kan skapa en gynnsam miljö för det civila samhällets organisationer samt främja föreningsfriheten, vilket är en viktig förutsättning för en levande och pluralistisk demokrati.

Ett brett spektrum av mänskliga rättigheter omfattas, men det finns inget särskilt mandat för demokrati. Flera grupper i civilsamhället och tankesmedjor, bland annat Democracy Without Borders, har på senare tid uttryckt sitt stöd för inrättandet av en särskild FN-rapportör för demokrati. Det finns goda argument för detta nya mandat.

Gulnara Shahinian vid den 24:e sessionen i rådet för mänskliga rättigheter den 12 september 2013. Fram till 2014 var hon FN:s första särskilda rapportör för samtida former av slaveri. Bild: FN Genève/Jean-Marc Ferré

Argument för ett demokratimandat

För det första är demokrati inte bara ett politiskt system utan en grundläggande mänsklig rättighet. Demokratin garanterar individers deltagande i beslutsprocesser och skyddar deras fri- och rättigheter. Som mänsklig rättighet omfattar demokrati bland annat rätten till fria och rättvisa val, yttrande- och föreningsfrihet och rätten att delta i den politiska processen utan rädsla för förföljelse eller diskriminering. Demokrati främjar rättsstatsprincipen, främjar en kultur av öppenhet, tolerans och mångfald och uppmuntrar till respekt för mänsklig värdighet, jämlikhet och varje individs betydelse.

Demokrati är en grundläggande mänsklig rättighet

För det andra kan demokrati inte existera utan främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna. FN:s system för särskilda förfaranden har som främsta mål att övervaka och rapportera om människorättsfrågor globalt. Att inrätta ett demokratimandat skulle därför stärka skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna, särskilt i länder som är i övergång till demokrati.

För det tredje har FN, som en organisation som har åtagit sig att främja fred, säkerhet och mänskliga rättigheter, ett ansvar att främja demokrati som ett sätt att uppnå dessa mål. Genom att inrätta ett demokratimandat skulle FN vara bättre rustat för att ge stöd till länder som är på väg mot demokrati och för att främja inrättandet av demokratiska institutioner och metoder.

Slutligen, världen behöver mer demokrati. I demokratiska länder är det mer sannolikt att mänskliga rättigheter respekteras, att ekonomisk utveckling främjas och att internationell fred och säkerhet upprätthålls. Genom att främja demokrati genom ett särskilt mandat inom ramen för FN:s system för särskilda förfaranden kan FN bidra till att skapa ett mer stabilt och välmående världssamfund.

En anpassning av systemet med särskilda förfaranden

FN:s system för särskilda förfaranden är utformat för att övervaka och rapportera om människorättsfrågor globalt, och dess tematiska mandat täcker ett brett spektrum av människorättsfrågor. Systemet är för närvarande inte specifikt utformat för att stödja ett demokratimandat, men det skulle kunna anpassas för att göra det.

Systemet skulle behöva utveckla expertis på områden som valprocesser, konstitutionell rätt och demokratisk styrning. Det skulle kunna bidra till att ge stöd på områden som kapacitetsuppbyggnad, rättsliga reformer och stöd till civilsamhället. Det skulle behöva utveckla nära partnerskap med organisationer i civilsamhället, politiska ledare och andra aktörer, särskilt i länder som är i övergång till demokrati, för att säkerställa att dess insatser är förankrade i den lokala verkligheten och de lokala behoven.

Det kan finnas ett behov av att utveckla riktlinjer och protokoll för att säkerställa att demokratiarbetet är konsekvent och effektivt. Detta kan omfatta utveckling av ramar för rapportering, fastställande av bästa praxis för kontakter med regeringar, bland annat, samt skapande av utbildningsprogram för att stärka kapaciteten hos innehavare av mandat inom ramen för särskilda förfaranden i demokratirelaterade frågor.

Överlag skulle genomförandet av ett demokratirelaterat mandat inom systemet för särskilda förfaranden kräva administrativt och ekonomiskt stöd. Genom att tillhandahålla åtgärder för kapacitetsuppbyggnad, underlätta samarbetet med andra mandatinnehavare, mobilisera resurser och samverka med civilsamhället skulle systemet kunna bidra till att säkerställa att mandatet genomförs på ett effektivt sätt.

Att främja det nya mandatet

Mandatet skulle behöva inrättas av rådet för mänskliga rättigheter och det är troligt att det kommer att finnas varierande grad av stöd bland medlemsstaterna, beroende på deras politiska system, värderingar och prioriteringar. Det är viktigt att samarbeta med regeringarna i ett tidigt skede för att identifiera potentiella initiativtagare. Organisationer inom civilsamhället, internationella organisationer och akademiska institutioner spelar naturligtvis en viktig roll i detta sammanhang. Särskilt kan grupper i civilsamhället tillhandahålla expertis, bedriva påverkansarbete och mobilisera på gräsrotsnivå.

Dessutom bör de befintliga mandatinnehavarna för de särskilda förfarandena engageras. De har erfarenheten av att vara experter som utsetts av rådet för mänskliga rättigheter för att övervaka och rapportera om frågor som rör mänskliga rättigheter. Att samarbeta med dem och öka medvetenheten om vikten av att främja demokratin som en grundläggande mänsklig rättighet kommer att bidra till att skapa momentum.

Genom att bedriva forskning om främjande av demokrati som en mänsklig rättighet kan man stärka argumentationen för detta nya mandat. Forskningen kan till exempel omfatta en analys av förhållandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling samt fred och säkerhet.

Avslutningsvis kan man skapa stöd genom att öka medvetenheten om vikten av att främja demokrati som en mänsklig rättighet samt genom en dialog mellan olika aktörer. Detta kan inbegripa anordnande av konferenser, workshops och andra evenemang. Progressiva regeringar och andra som engagerar sig för demokrati bör stödja dessa ansträngningar.

Gulnara Shahinian
Gulnara Shahinian is an international democracy and human rights advocate. She is founder of the Armenian group Democracy Today and served as first UN Special Rapporteur on Contemporary Forms of Slavery from 2006 to 2014. She is an advisor to Democracy Without Borders.