Om att lagföra den ryska regimen

Foto: Johan Wingborg

Kan Putin dömas för krigsbrott? Det var en av frågorna som behandlades i en föreläsning i Borås den 29 november. Arrangörer var Glokala Sjuhärad, Älvsborgs försvarsförening och Demokrati utan gränser. Gregor Noll, professor vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet, pratade om vilka möjligheter som finns för att lagföra de ansvariga för kriget i Ukraina och här följer en kort redogörelse.

Krigets lagar har utvecklats gradvis. Professor Noll lyfte fram ett exempel på att krigföring har reglerats från 1300-talet i Europa då Katolska kyrkan hade en stark ställning. Genom sin lära om rättfärdiga krig kunde kyrkan sätta vissa gränser för våldsanvändningen och i detta fall gällde det ett förbud mot användning av distansvapen (pilbågar) mot kristna. Stridande som bröt mot detta förbud kunde bli exkommunicerade av kyrkan, ett straff som var kännbart vid denna tid.

Professor Noll tog sedan ett stort hopp fram till andra hälften av 1800-talet då europeiska stater kom överens om vissa lagar för att reglera krigföringen. Dessa lagar gällde dock endast stater och alltså inte vid krig mot koloniserade folk. Båda dessa exempel visar att de lagar för krigföring som funnits har varit selektiva och inte universellt giltiga.

Idag har dock krigets lagar en mer allmängiltig karaktär, framförallt genom två principer. Den ena är skyddet av civila, alltså personer som inte deltar i strid. Sådana personer har rätt till respekt för sina liv, och parterna i en konflikt måste ge dem hjälp och behandla dem humant vid alla tillfällen utan åtskillnad.

Den andra är proportionalitetsprincipen som innebär att den militära betydelsen av ett anfall måste stå i proportion till de risker som civilbefolkningen utsätts för. Det finns dock ingen matematisk formel som definierar vad detta innebär. Att civila dödas är alltså inte nödvändigtvis ett krigsbrott. Men om de civila förlusterna är överdrivet stora i relation till målet med anfallet är den militära insatsen olaglig.

Dessvärre har dock krigets lagar generellt sett en svag ställning och när jag lyssnar på föreläsningen undrar jag om “lagar” är en rimlig benämning. Noll förklarade att vid de tillfällen krigets lagar trots allt upprätthållits har det ofta skett genom tillfälligt upprättade domstolar och tribunaler. Så skedde till exempel efter andra världskriget. Nackdelar med dessa så kallade ad hoc tribunaler är dels att de kan kritiseras för att utgöra en segrarnas domstol, och dels att de specifika krigslagarna kanske inte var införda när handlingarna begicks.

Under 1990-talet togs viktiga steg för att komma till rätta med detta. Det fanns då en optimism i samband med avspänningen och inte minst tack vare en världsfederalistiska rörelsen blev det möjligt att anta Romstadgan 1998 och den internationella brottmålsdomstolen (ICC) kunde etableras som en permanent domstol.

Ett problem med ICC är att alla länder inte har undertecknat Romstadgan. Framförallt är varken USA, Kina eller Ryssland med. Det betyder att ICC saknar jurisdiktion i dessa länder. Av detta skäl försöker nu diplomater få till stånd en tribunal för att kunna lagföra de ansvariga för kriget i Ukraina.

Enligt Noll finns det dock ändå vissa möjligheter för ICC. Krigshandlingarna utförs på Ukrainas territorium och Ukraina har låtit ICC få jurisdiktion. Då kan vissa personer högre upp i kommandokedjan som befinner sig utanför Ukraina, såsom Putin, åtalas för medhjälp. En märklig omväg, men ändå en möjlighet att ställa Putin till svars, menade Noll.

Åke Widfeldt, Gregor Noll, Lisbeth Svensson, Ingemar Gustafsson (foto), Hans Leander

Att ställa de ansvariga inför rätta är viktigt av flera skäl: för offren, för rättssäkerheten och för att förhindra framtida aggressioner. Samtidigt framkom i frågestunden frågor om varför det ofta tar så lång tid att ställa ansvariga inför rätta efter ett krig. När många av offren blivit gamla och dött förloras lite av upprättelsen.

En annan fråga gällde att Rysslands invasion av Ukraina utgör ett brott mot FN-stadgan (art 2, para 4). Alltså borde aggressionen vara olaglig oavsett om själva krigföringen följer krigets lagar. Varför kan då inte FN ingripa för att förhindra att brott begås och stoppa invasionen?

FN:s oförmåga i detta avseende hänger samman med vetorätten i säkerhetsrådet som i praktiken sätter FN-stadgan ur spel när en av vetomakterna själva inleder ett krig. Behovet av en oberoende världspolis lyftes fram av åhörare och samtidigt påpekades att en sådan förutsätter en reform av FN-systemet, vilket också Ukrainas president Zelenskyj har efterlyst. En sådan reform skulle kunna inledas genom att inrätta en rådgivande parlamentarisk församling inom FN, ett krav som drivs av Demokrati utan gränser.

Hans Leander
Hans is a board member of Democracy Without Borders-Sweden