Ny studie: Majoriteter stöder global demokrati, partier kan dra fördel

Som doktorand vid University of Oxford har jag ägnat de senaste åren åt att undersöka den internationella opinionen om global demokrati. Mina resultat kan vara förvånande, och – för många som läser den här bloggen – förmodligen uppmuntrande: Jag har upptäckt att tydliga majoriteter av medborgare i Brasilien, Tyskland, Japan, Storbritannien och USA stöder global demokrati. Dessutom visar mina undersökningar att många människor till och med skulle ändra sitt sätt att rösta baserat på ett partis ståndpunkt i denna fråga, till exempel genom att inte lägga sin röst på det parti som de vanligtvis stöder och istället rösta på ett parti som de uppfattar stöder global demokrati.

Dessa resultat indikerar att organisationer som Democracy Without Borders kan räkna med att ha (åtminstone ett tyst) stöd från människor i olika delar av världen när de förespråkar idén om ett världsparlament och en demokratisk global regering.

Låt mig kort presentera min forskning  närmare . Det som följer är naturligtvis bara en kort sammanfattning. Om du är intresserad av att läsa mer kan du ladda ner min avhandling här.

Min avhandling utforskar denna grundläggande fråga: I vilken utsträckning och varför vill människor att världen ska styras demokratiskt – eller inte?

Att mäta opinionen om global demokrati

Jag börjar med att skapa ett nytt teoretiskt ramverk för att mäta opinionen om global demokrati. Teorin inleds med potentiellt medfödda och sociala influenser som föräldrar och vänner, går vidare till närliggande motiv som kosmopolitiska värden och intressen, och täcker även omständighetsfaktorer som politisk kunskap och tilltro till genomförbarhet (se figur 1). Dessa kopplas till individuella attityder och handlingar kring global demokrati som förstås som ett direktvalt världsparlament och en global regering med ansvar för transnationella frågor som världsfattigdom och klimatförändringar.

För att utvärdera olika hypoteser utifrån detta ramverk genomförde jag enkätundersökningar på ett rikstäckande urval av medborgare i de fem nämnda länderna: Brasilien, Tyskland, Japan, Storbritannien och USA. Enkätsvaren viktades sedan för att approximera nationell representativitet.

Mina viktigaste resultat är: För det första stöder tydliga majoriteter i de fem undersökningsländerna global demokrati när förslaget har övervägts. Detta trots att de flesta (som förväntat) aldrig hade tänkt på global demokrati tidigare. Här är data som sammanfattar detta resultat:

För det andra visar mina statistiska analyser att individuella attityder till global demokrati är väsentligt sammanknippade med människors värderingar och intressen, särskilt den uppfattade nödvändigheten av global demokrati för att hantera problem som internationell fred och klimatförändringar, liksom den förmodade betydelsen av allmänhetens deltagande i världspolitiken (se tabell 18, med början på sidan 342 i min avhandling).

Påverkan på röstningsavsikter

I den andra delen av min avhandling tittar jag på potentiella samband mellan individuella preferenser för politiska partier och människors attityder och handlingar kring global demokrati. I länder med ett stabilt system med etablerade stora partier (här Japan, Storbritannien och USA) finner jag att attityder till den globala demokratin påverkas mer av inställningen hos de partier som människor föredrar.

I mer flytande flerpartisystem (här Brasilien och Tyskland) tenderar människors attityder till global demokrati påverka deras röstavsikter – en upptäckt med betydande implikationer för inrikespolitiken. Låt mig utveckla detta.

I alla de utvalda länderna genomförde jag en slumpvis utformad enkätundersökning: Medan kontrollgruppen inte fick någon information om de antagna åsikterna kring global demokrati hos sina nationella politiska partier, blev en av mina undersökningsgrupper i varje land informerade om förmodade ståndpunkter kring global demokrati hos alla stora politiska partier i respektive land. I Tyskland fick till exempel undersökningsgruppen information om det som följer i figur 3 nedan. (Naturligtvis, i linje med accepterad forskningsetik, informerade jag mina respondenter senare att dessa ståndpunkter var fiktiva.)

Eftersom respondenterna valts slumpmässigt för undersökningen måste alla skillnader mellan dessa grupper som observerats i efterhand bero på ovan nämnda hantering. Så här vet vi att skillnaderna mellan kontroll- och undersökningsgrupperna som visas i figur 4 nedan orsakas av partiernas ståndpunkter kring globala demokrati.

Som ni ser har de två partier som förmodades stödja den globala demokratin – de gröna och vänstern – gynnats och vuxit med nio respektive tre procentenheter när det gäller röstningsavsikter. Samtidigt förlorade de traditionella mittenpartierna – SPD och CDU – var och en sex procentenheter på grund av deras förmodade motstånd mot global demokrati. Alla dessa skillnader (förutom CDU-CSU) är statistiskt signifikanta på konventionella nivåer. Med andra ord kan vi vara ganska säkra på att partiernas ståndpunkter kring global demokrati skulle göra skillnad för medborgarnas röstbeslut i Tyskland. Allt annat lika kan partier som beslutar att stödja och främja global demokrati förvänta sig att locka till sig ytterligare röster. Den globala demokratin blev dock inte en fråga i kampanjerna inför förbundsvalet i Tyskland den 26 september 2021.