IDEA presenterar ny ”global hälsokontroll av demokratin”

För tredje gången har Internationella Institutet för demokrati och fria val (IDEA) publicerat vad de kallar ”en global hälsokontroll av demokratin” i form av sin årliga rapport ”The Global State of Democracy” (GSoD), som analyserar tillståndet för demokratin ur ett globalt perspektiv.

Enligt den nya studien är mer än hälften av länderna i världen – 62 procent, eller 97 länder – nu demokratiska jämfört med endast 26 procent år 1975. Antalet demokratier har ökat från 90 till 97 under åren 2008 till 2018. I rapporten påpekas dessutom att folkliga krav på demokrati fortsätter att vara starka även i länder som aldrig har upplevt demokrati (se även denna artikel om massprotester på senare tid).

Många orsaker till oro, några till hopp

I linje med förra årets rapport (som behandlas här) finner författarna emellertid att demokratin står inför allvarliga utmaningar över hela världen inom alla de dimensioner som kartläggs av forskningsprojektet: representativt styre, grundläggande rättigheter, kontroll av beslutsfattare och beslutsprocesser, opartisk offentlig förvaltning samt folkligt deltagande och engagemang.

Medan kvantiteten av demokratiska stater har fortsatt öka har kvaliteten på det demokratiska styret försämrats, ibland till den grad att demokratin har gått tillbaka eller till och med kollapsat.

Vad som framstår som särskilt oroande är iakttagelsen att den demokratiska tillbakagången nu tenderar att ske inom det demokratiska systemet, genom medverkan av demokratiskt valda majoriteter. Oron gäller således främst de demokratiska pelare som inte har med själva valsystemet att göra, såsom civilsamhällets utrymme och kontrollmekanismer. Alltför välbekanta termer som populism, hatpropaganda, polarisering, desinformation och medborgerlig uppgivenhet tjänar som ovälkomna ledmotiv i årets IDEA-rapport. Ett nytt oroande område är den bestående förekomsten av ekonomiskt starka icke-demokratiska regimer som erbjuder ett exporterbart alternativt styrelseskick som utmanar demokratins monopol på legitimitet.

Likväl följer rapportförfattarna traditionen på IDEA att omsorgsfullt också lyfta fram skälen till optimism. Vid sidan av det ökande antalet demokratiska länder och övergång till demokrati i oväntade områden, består den globala demokratins viktigaste tillgång och hopp i de medborgare runt om i världen som kräver demokrati och som kommer samman för att skydda den.

Demokratiska varningssignaler över hela världen, regionala skillnader kvarstår

Medan Europa och Nordamerika fortfarande är de regioner som har den högsta demokratiska prestandan har båda ställts inför allvarliga utmaningar vad det gäller demokratins kvalitet. Medan USA har sett nedgångar i medborgerliga friheter som religionsfrihet kämpar många europeiska länder för att mildra de eroderande effekterna av extremistpartier och ideologier. Det faktum att även de mest långvariga och etablerade demokratierna har blivit sårbara för demokratisk tillbakagång är ett allvarligt varningstecken.

Latinamerika och Karibien kommer på tredje plats. Det regionala genomsnittet döljer emellertid stora skillnader mellan länder som inkluderar några av de högst presterande demokratierna i världen (t.ex. Costa Rica), såväl som allvarliga fall av demokratisk tillbakagång och till och med kollaps (Venezuela). Analysen av de aktuella påfrestningarna på demokratisk styrning i Latinamerika tjänar som en viktig påminnelse om hurökad migration blir bränsle för antidemokratisk populism i många regioner.

Såväl Afrika som Asien kan beskrivas som de två mest dynamiska regionerna när det gäller demokratisk utveckling och som de enda som fortfarande bevittnar demokratiska framsteg – framför allt Malaysias övergång till demokrati 2018. Samtidigt möter ett antal länder, inklusive de som nyligen avancerat, demokratisk svaghet och ömtålighet och vissa upplever allvarlig tillbakagång (t.ex. Indien). Slutligen behåller Mellanöstern sin roll som den globala demokratins problembarn. Det är den region i världen som lider av den största demokratiska svagheten och som har den högsta andelen kvarvarande icke-demokratier.

Demokratier presterar bättre när det gäller hållbar utveckling

Årets rapport använder sig av datasetet GSoD för att också utvärdera implementeringen av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt av mål 5 (jämställdhet) och 16 (fred, rättvisa och starka institutioner). Tyvärr är bilden också här dyster. Vad det gäller mål 16 bedöms tolv av arton relevanta indikatorer haft en betydande allmän nedgång, medan endast fem kan uppvisa framsteg och en står stilla. Likaså krävs stora ansträngningar och seriösa omtag i arbetet med mål 5 för att uppnå jämställd representation mellan män och kvinnor i världens parlament. Med nuvarande takt beräknas detta kunna uppnås tidigast 2065.

Det finns också framsteg i implementeringen av Agenda 2030. Här finns en koppling till demokrati. Även om demokratiska regimer sällan uppfyller sina medborgares förväntningar presterar de ändå mycket bättre när det gäller att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och att uppnå de globala målen. I sin analys för rapportförfattarna därför fram det centrala budskapet att det trots dess brister inte finns några gångbara alternativ till demokratin.

Akut behov av åtgärder för att återuppliva det demokratiska löftet

Men demokratiska regimer världen över behöver förbättras för att återuppliva det demokratiska löftet. IDEA-rapporten försöker därför inte bara tillhandahålla empiriska bevis, utan bygger vidare på mer än 20 års erfarenhet av tekniskt bistånd för demokratisk utveckling och utarbetar också en uppsättning möjliga metoder för att lösa demokratins största utmaningar.

För varje region identifierar författarna prioriterade länder och reformområden tillsammans med goda exempel-länder för regionalt lärande. Ofta förblir politiska rekommendationer breda och syftar främst till att identifiera fokusområden, men ibland föreslår författarna också specifika policy-rekommendationer för genomförande, såsom införande av offentliga subventioner till politiska partier i Asien och Stillahavsområdet för att bekämpa korruption.

IDEA:s hälsokontroll av den global demokratin avslöjar en mängd symptom som indikerar på demokratins allvarliga tillstånd runt om i världen. Samtidigt ger den skäl till hopp genom att visa på att önskan om demokrati och viljan att stå upp för att kräva och skydda den är obruten i det civila samhället.