Experter efterlyser ett flodernas världsparlament

Hur skyddar vi våra ömtåliga ekosystem och i synnerhet våra floder från den omfattande påverkan som människans aktiviteter har på vår planet? I en nyligen publicerad artikel om detta ämne pekar Rita Brara, forskare vid Institute of Economic Growth i New Delhi, och professor Maria Valeria Berros från National University of Littoral, Santa Fe i Argentina, på möjligheten att ge floder ”juridisk personlighet” i modern lagstiftning och föreslår att man inrättar ett ”flodernas världsparlament”.

Som de påpekar i artikeln har många av världens stora floder blivit dumpningsplatser för avloppsvatten och industriavfall, vilket försämrar vattenkvaliteten och förstör den biologiska mångfalden. Ingenstans är dessa miljöproblem en större utmaning än i det globala syd. Enligt Brara och Berros har länder som Ecuador, Bolivia, Argentina och Chile i Sydamerika inlett diskussioner eller infört reformer för att införliva naturens rättigheter i den nationella lagstiftningen. I Colombia, Bangladesh och Indien är rättssystemet på väg att få regeringarna att göra detsamma. I Nya Zeeland har det symboliska exemplet med Whanganui-floden varit i fokus i rättsliga överenskommelser mellan lokalsamhällen och staten. Alla dessa framsteg hämmas emellertid av de nationella gränsernas politiska verklighet, framhåller forskarna, mot bakgrund av det faktum att många floder korsar flera internationella gränser. 

Ett globalt organ för att skydda världens floder

Enligt artikeln har mäktiga politiska och ekonomiska intressen, även i de länder där betydande framsteg har gjorts, samverkat för att kringgå ny lagstiftning och reformer, vilket gör det möjligt att fortsätta att skada miljön och att försvaga ursprungsbefolkningens rättigheter i fortsatta beslutsprocesser. I Nya Zeeland utelämnades begreppet vattenägande i det slutliga avtalet mellan staten och maorifolket, där ett privat kraftbolag behöll rätten att producera elektricitet från Whanganuifloden. Och även om floden i sig beviljades rättigheter som ”juridisk person” var det de privata bolagens intressen som införlivades i den gemensamma lagstiftningen, skriver professorerna. Så medan nationella regeringar över hela världen inför olika konstitutionella reformer som syftar till att ge våra livsviktiga floder ett starkt rättsligt skydd, undermineras dessa ansträngningar ofta av suveräna gränser och mäktiga inhemska intressen. Rita Brara och Maria Valeria Berros hävdar därför att det behövs ett permanent globalt organ med befogenhet att agera på lokal, nationell och överstatlig nivå. Med andra ord, ett ”flodernas världsparlament” som skulle kunna bygga vidare på befintliga idéer om vattenparlament.

Institutionalisering av flodernas rättigheter och juridiska personlighet

Begreppet vattenparlament är inte nytt. Med sin teori om ett ”tingens parlament” banade den franske filosofen Bruno Latour väg för ett vattenparlament genom att låta vanliga medborgare, ingenjörer och biologer delta i diskussioner om hållbarheten i floderna Dordogne och Garonne. Han vidareutvecklade denna idé 2018 genom att inrätta ”Nordsjöns ambassad” som syftade till att ge en politisk röst åt alla varelser i Nordsjön. Om man använder Latours idé om vattenparlamentet som modell, skulle stora transnationella floder som Amazonas eller Ganges då kunna dra nytta av ett globalt organ som inrättats för att ta hand om deras specifika intressen?

Andreas Bummel, medgrundare av Democracy Without Borders, och Jo Leinen, tidigare ledamot av Europaparlamentet, uttryckte i sin bok A World Parliament: Governance and Democracy in the 21st Century från 2018 stöd för att vatten ska erkännas som en ”global allmännytta” och för ett stopp för privatiseringen. Idén om ett globalt organ som värnar flodernas intressen som globala allmännyttor har ännu inte blivit verklighet. För att säkerställa maximal representation skulle detta organ kunna inkludera representanter från lokala flodparlament, nationella parlament och organisationer i det civila samhället, vilket Brara och Berros argumenterar för. Det skulle kunna rapportera om tillståndet i världens floder, ge rekommendationer och möjliggöra upprättandet och främjandet av internationella standarder för vattenkvalitet i floder. På så sätt skulle floderna få en röst och deras rättigheter och personlighet institutionaliseras. Till skillnad från lokala eller nationella initiativ som verkar inom en begränsad ram skulle ett flodernas världsparlament kunna ge den universella rättsliga styrka som för närvarande saknas. I sin bok hävdar Bummel och Leinen att ett världsparlament för vatten, som behandlar frågor som rör vatten som en allmännytta, bör vara en del av ett globalt parlament som behandlar alla frågor av global betydelse.

Samtidigt som regeringar fortsätter att brottas med de negativa effekterna av mänsklig verksamhet på miljön, särskilt dess förödande inverkan på flodernas ekosystem, måste de flytta sitt ensidiga fokus från inhemsk politik, som har en begränsad betydelse, till ett tillvägagångssätt som på ett effektivt sätt hanterar dessa kritiska globala frågor på internationell nivå, säger den nya studien med rätta. Detta kan åstadkommas genom ett globalt organ som omfattar alla och som har befogenhet att fatta bindande beslut för att skydda våra flodekosystem. För att effektivt kunna hantera de växande utmaningar som våra stora flodsystem står inför behöver vi en global lösning. Vi behöver ett flodernas världsparlament.