Ny rapport: demokratin fortsätter att minska globalt och förtrycket ökar

Taunggyi, Myanmar - 28 February 2021- Myanmar armed forces preparing to crack down on the peaceful protesters

Den 30 november 2022 publicerade Stockholmsbaserade International Institute for Democracy and Electoral Assistance (International IDEA) sin senaste rapport om det globala tillståndet för demokratin, som visar på en kontinuerlig nedgång för demokratin i hela världen. Deras omfattande forskning bygger på fem viktiga egenskaper hos demokratin – representativt styre, grundläggande rättigheter, kontroll av regeringen, opartisk förvaltning och deltagande.

I slutet av 2021 hade nästan hälften av de 173 länder som undersöktes i studien en nedgång på minst ett av dessa områden. För ett decennium sedan hade endast 12 länder en motsvarande nedgång, påpekar rapporten. Enligt studien fanns det år 2021 totalt 104 demokratier eller ungefär 60 procent av de länder som omfattas av rapporten. 14 av dem klassificerades som “expanderande”, 42 som “stabila”, 37 som ”måttligt krympande” och 11 som ”allvarligt krympande”. Det är också oroväckande att auktoritära system tycks befästa och stärka sitt grepp om samhällena. Enligt organisationens Global State of Democracy Indices fanns det 49 auktoritära regimer och 20 hybridregimer den 31 december 2021.

År 2021 upplevde hälften av alla länder en demokratisk tillbakagång i minst en egenskap

I rapporten anges att antalet länder som 2021 rörde sig mot auktoritärt styre var två gånger högre än antalet länder som rörde sig mot demokrati mellan 2016 och 2021. För att sätta saker och ting i perspektiv kan man konstatera att 27 länder fick försämrades i sin regimklassificering enligt International IDEA:s mätningar, medan endast 13 länder förbättrades.

Expansion och krympning av demokratin över tid. Bild: Global State of Democracy 2022

Rapporten belyser demokratins tillstånd i varje världsregion, diskuterar dess viktigaste utmaningar och innehåller både övergripande och regionspecifika rekommendationer för förbättringar. Rapporten avslutas med att konstatera att ”demokratin måste få ny kraft – inte för att den måste segra i en förmodad ny tid av kallt krig, utan för att den fortfarande erbjuder den bästa chansen att bevara det som behövs för (och är värdefullt i) mänskligt liv”. Den mellanstatliga institutionen med 29 medlemsstater säger i rapporten att den nuvarande situationen kräver en omformning av sociala kontrakt, som är medborgarcentrerade och inkluderar bidrag från regeringar, det civila samhället, media, expertgrupper, akademiker och individer som faktiskt återspeglar folkets önskemål och behov, och som kan göra det möjligt att återupprätta tron på demokratin.

Förnyade samhällskontrakt föreslås

Precis som rapporten från förra året visade, finns USA, som en gång var en ledstjärna för frihet och demokrati, fortfarande med på listan över länder som går tillbaka, eftersom de fortsätter att möta problem med politisk polarisering, institutionell dysfunktionalitet och hot mot de medborgerliga friheterna. Totalt sett lever mer än två tredjedelar av världens befolkning för närvarande i antingen en demokrati på tillbakagång, en auktoritär regim eller en hybridregim. Antalet förvärras av de oöverträffade utmaningarna i form av Rysslands invasion av Ukraina, prisökningar på grund av inflation och klimatförändringar för att nämna några. Som International IDEA:s generalsekreterare Kevin Casas-Zamora konstaterade:

”Världen står inför en mängd kriser, från levnadskostnaderna till riskerna för kärnvapenkonfrontationer och den accelererande klimatkrisen. Samtidigt ser vi hur den globala demokratin minskar. Det är en giftig blandning. Aldrig har det varit så brådskande för demokratierna att reagera, att visa sina medborgare att de kan skapa nya, innovativa sociala kontrakt som binder människor samman i stället för att splittra dem.”

Omformning av sociala kontrakt. Bild: Global State of Democracy 2022

Även om tillståndet för demokratin i varje region studeras i detalj är slutsatsen likartad i alla fall, nämligen att demokratin går tillbaka eller att auktoritarismen befästs ytterligare. Vissa länder försöker omförhandla sociala kontrakt, men resultaten har varierat. International IDEA, som är övertygade om att demokrati är den bästa möjliga formen av styrelseskick för att garantera grundläggande friheter och förverkligande av mänskliga rättigheter, avslutar därför rapporten med en rad policyrekommendationer om hur man kan förbättra demokratin, framför allt genom att skapa nya mer representativa konstitutioner, skapa utrymme för ett meningsfullt ungdomsdeltagande och regionalt deltagande i nationell och lokal politik, medborgarutbildning, garantier för valintegritet och skydd av yttrandefriheten. Kort sagt måste länderna återuppfinna hur de samarbetar med sina medborgare, på ett konstruktivt sätt som motverkar korruption, återskapar förtroende och integritet inom systemet, för att ta itu med alla former av ojämlikhet och bygga en bättre framtid för alla samhällsmedlemmar. För att demokratierna ska fungera bättre i framtiden är det viktigt att återuppbygga förtroendet för systemet.

I en kommentar till International IDEA:s rapport till IPS News sade Andreas Bummel, direktor för Democracy WIthout Borders, att ”det är uppenbart att det krävs starkare insatser för att motverka dessa trender” av demokratisk stagnation och nedgång samt växande förtryck i icke-demokratiska regimer. Han påpekade bland annat att demokratierna bör överväga att ”sammankalla en transnationell medborgarförsamling” som ”undersöker de gemensamma grundorsakerna till demokratisk nedgång och hur de kan åtgärdas”. Vid det demokratitoppmöte, som höll sitt första möte i december 2021, finns en så kallad kohort om ”New Deliberative Democracy” som behandlar liknande förslag. Nyligen meddelades att det andra toppmötet kommer att hållas i mars 2023.

Maartje Mensink
Maartje Mensink is a third year BA International Studies student at Leiden University, where she specializes in the region East Asia with the study of mandarin. At Democracy Without Borders she is investigating the possibility of a new UN mandate, that of Special Rapporteur on Democracy.