Demokrati utan gränser

Ett etiskt ramverk för utbildning i globalt medborgarskap

Photo: Shutterstock.

Att ompröva utbildning i världsmedborgarskap

Under de senaste två decennierna har utbildning i globalt medborgarskap (Global Citizenship Education, GCE) vuxit fram som en allt viktigare utbildningsprioritering, erkänd av Unesco och införlivad i FN:s delmål 4.7 för hållbar utveckling. Dess omvandlande kraft hänger dock på att man rör sig bortom inhämtandet av enbart kunskaper och färdigheter – hur viktiga dessa än är – och även odlar ett etiskt medvetande, kritisk reflektion samt ett ansvarstagande gentemot andra och vår gemensamma planet.

I hjärtat av denna utbildningsvision finns dialogen – inte bara som en pedagogisk metod, utan som ett grundläggande utbildningsvärde.

I egenskap av ledare för Global Citizenship Education Interview Series , som publicerats på YouTube, har jag fört samtal med över 180 forskare världen över och nått en publik på mer än 70 000 prenumeranter i både det globala syd och det globala nord. Dessa samtal sammanför mångskiftande kulturella, geografiska och intellektuella perspektiv, och blottlägger såväl gemensamma strävanden som betydande meningsskiljaktigheter kring vad världsmedborgarskap innebär och hur det bör främjas.

Vad har vi lärt oss av dessa globala samtal?

En central insikt är att globalt medborgarskap varken är en statisk identitet eller ett begrepp med en given definition. Vissa forskare betonar interkulturell förståelse, mänskliga rättigheter och hållbarhet, medan andra lyfter fram avkolonisering, social rättvisa, demokratiskt deltagande och en förändring av ojämlika globala strukturer.

Dessa skiljelinjer är intellektuellt fruktbara. Istället för att eftersträva full samstämmighet bör utbildning i världsmedborgarskap ge utrymme för meningsmotsättningar, kritiskt ifrågasättande och ett fördjupat engagemang för olika perspektiv.

Fem dimensioner av ett etiskt ramverk för utbildning i globalt medborgarskap

Min forskning utvecklar denna hållning genom etisk utbildning i globalt medborgarskap (Ethical Global Citizenship Education) – ett reflekterande pedagogiskt ramverk som rymmer fem samverkande dimensioner:

  • Dekolonialitet  utmanar historiska och fortgående orättvisor, ifrågasätter rådande föreställningar och erkänner kunskapen och erfarenheterna hos marginaliserade samhällen, i synnerhet i det globala syd.
  • Omsorgsetik sätter mänsklig värdighet, medkänsla, mänskliga rättigheter och ansvar gentemot andra i centrum för relationerna inom utbildningen.
  • Ekokritiska perspektiv utvecklar en ekoetisk medvetenhet, med insikten om att ekologisk hållbarhet och social rättvisa är oskiljaktiga.
  • Glokal moralisk medvetenhet länkar samman lokalt ansvar med globalt ömsesidigt beroende, vilket uppmuntrar elever och studerande att handla självständigt samtidigt som de är lyhörda för sina relationer till omvärlden.
  • Mänsklig egenmakt (humanity empowerment) syftar till att utveckla varje individs fulla potential och handlingskraft, så att meningsfulla utbildningsmöjligheter inte begränsas av geografi, socioekonomiska privilegier eller bakgrund.

Tillsammans manar dessa dimensioner oss att inte enbart fråga vad världsmedborgare behöver veta, utan vilken sorts människor utbildningen ska hjälpa till att forma – och vilken typ av planet vi vill leva på och vara med om att förändra.

Globalt medborgarskap och demokrati bortom gränser

En väsentlig fråga som vuxit fram ur dessa samtal rör demokratin. Även om utbildning i globalt medborgarskap ofta betonar etiskt ansvar och delaktighet, är relationen mellan världsmedborgarskap och faktisk politisk representation på global nivå fortfarande förhållandevis outvecklad.

Globala utmaningar – såsom klimatförändringar, väpnade konflikter, flykt och strukturell ojämlikhet – respekterar inga nationsgränser. Ändå är möjligheterna till demokratiskt deltagande och ansvarsutkrävande till största del låsta till nationella politiska institutioner.

Detta reser en avgörande pedagogisk fråga: Hur kan elever och studerande tillägna sig det etiska medvetande och den demokratiska handlingskraft som krävs för att vara med och forma beslut som berör hela mänskligheten?

Utbildning i globalt medborgarskap bör uppmuntra till en kritisk granskning av internationella institutioner, global demokratisk representation och möjligheter till reellt politiskt deltagande över nationsgränserna. Etiskt ansvar och demokratiskt deltagande bör ses som kompletterande snarare än motstridiga strävanden.

Från visioner i utbildningen till omvandling av institutioner

Trots det internationella erkännandet i delmål 4.7 brottas utbildningen i globalt medborgarskap med återkommande utmaningar kring genomförande, ojämlik tillgång och klyftan mellan retorik och praktisk verklighet.

Mina publikationer, däribland böckerna Ethical Global Citizenship Education och Value-Creating Education, undersöker dessa spänningar utifrån skilda teoretiska, geografiska och pedagogiska utgångspunkter.

Min kommande bok, The Ethically Conscious University, för resonemanget vidare genom att belysa hur universitet kan göra etisk medvetenhet, människovärde och samhällsansvar till själva kärnan i sin verksamhet.

I slutändan måste utbildning i globalt medborgarskap vara mer än bara en förberedelse för en sammanflätad värld. Den måste forma individer med förmåga att ifrågasätta orättvisor, bry sig om sina medmänniskor, mötas över skiljelinjer och delta i den demokratiska omvandlingen av vår gemensamma värld.

Dialogen är inte bara startpunkten för denna förändring inom utbildningen – den är ett av de grundläggande värden som gör den möjlig.

För vidare läsning rekommenderas The Oxford Handbook of Global Citizenship Education (Oxford University Press) samt New Conversations on Global Citizenship Education (Routledge).

Emiliano Bosio
Emiliano Bosio

Emiliano Bosio is Professor of Education at Toyo University, Japan. He is known for his work on global citizenship education and has edited or authored numerous works on the subject. Director, Global Citizenship Education Interview Series.