En resolution publicerad av Parliamentarians for Global Action (PGA) uppmanar FN:s råd för mänskliga rättigheter att utse en särskild rapportör för demokrati. Dokumentet anger att den oberoende experten bör övervaka demokratiskt styre, identifiera risker för demokratisk tillbakagång, främja god praxis samt ge råd till regeringar och parlament.
Resolutionen lyfter fram att demokratin är inskriven i ”centrala internationella instrument” som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och att den utgör ”det bästa systemet för att skydda de mänskliga rättigheterna”.
Enligt det globala nätverket av lagstiftare är ett nytt FN-mandat nödvändigt eftersom demokratin är ”under oöverträffat tryck världen över”. Organisationen pekar på ett krympande medborgerligt utrymme, växande auktoritarianism och urholkningen av demokratiska normer som hot mot mänskliga rättigheter, fred och ett ansvarsfullt styre.
Gruppens styrelseledamot och biträdande majoritetsledare i Gambias nationalförsamling, Abdoulie Ceesay, kommenterade: ”Demokrati är mer än ett styrelseskick; det är grunden för mänsklig värdighet, medborgerligt deltagande och ansvarsutkrävande. Samtidigt som demokratiska institutioner står inför växande utmaningar runt om i världen, bör det internationella samfundet stärka sitt engagemang för att skydda och främja demokratiska principer. En särskild FN-rapportör för demokrati skulle utgöra en viktig och praktisk mekanism för att främja dessa värden och säkerställa att varje röst kan bli hörd.”
Det saknas ett övergripande FN-mandat specifikt inriktat på själva demokratin
I resolutionen argumenteras det för att befintliga FN-mekanismer för mänskliga rättigheter visserligen skyddar viktiga demokratiska rättigheter, men och att inget specifikt mandat ger ett ”övergripande, strukturellt och systematiskt fokus” på själva demokratin. En särskild rapportör för demokrati skulle, enligt dokumentet, kunna bidra till att fylla detta tomrum genom att granska det medborgerliga utrymmet, politiskt deltagande, valintegritet, kontroll- och balansmekanismer (checks and balances), parlamentarisk effektivitet, mekanismer för ansvarsutkrävande samt demokratisk inkludering.
Det föreslagna mandatet skulle omfatta övervakning, faktainsamling, rapportering och samarbete med befintliga FN-utsedda experter. Med berörda staters samtycke skulle mandatinnehavaren kunna genomföra landsbesök och samla in information från medborgare, civilsamhällesorganisationer, marginaliserade grupper, parlament, politiska partier samt regionala och internationella organ.
Resolutionen uppmanar de FN-medlemsstater som värnar demokrati och mänskliga rättigheter att stödja inrättandet av det nya mandatet. Den uppmuntrar parlamentariker att bidra till att skapa drivkraft genom nationella parlament, parlamentariska grupper, interparlamentariska organisationer samt genom dialog med utrikesdepartement och FN-delegationer.
Parliamentarians for Global Action fortsätter att samla in enskilda underskrifter. I nuläget har ett 40-tal lagstiftare från närmare 30 länder ställt sig bakom dokumentet.
Initiativet tillför parlamentariskt stöd till en bredare kampanj för en FN-rapportör för demokrati, som lanserades i samband med 75-årsjubileet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Samtidigt som FN och dess pelare för mänskliga rättigheter står inför ekonomisk press, hävdar förespråkarna att ett dedikerat demokratimandat förblir nödvändigt och utgör en kostnadseffektiv åtgärd.
