De globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) släpar efter, varnar organisationer inom civilsamhället i ett uttalande som presenterades i New York inför FN:s SDG16-konferens 2026. Under temat ”Taking a STAND for SDG16+” slår dokumentet fast fem områden med tillhörande rekommendationer: att stärka det civila utrymmet, demokratin och civilsamhället; att omvandla finansiella system mot ekonomisk rättvisa; att främja ansvarsutkrävande, människocentrerad rättvisa och rättsstatsprincipen; att främja fredsbyggande genom förebyggande av konflikter, våld och grova övergrepp; samt att försvara mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och inkludering.
Hållbarhetsmål 16 i FN:s Agenda 2030 handlar om fred, rättvisa och ansvarsfulla institutioner. Uttalandet från civilsamhället slår fast att framstegen för detta mål fortfarande ligger långt efter i en tid då ”multilateralismen är under hård press, förtroendet för institutioner eroderar och FN-systemet pressas att anpassa sig till nya geopolitiska och samhälleliga realiteter.”
Uttalandet pekar på konflikter, auktoritärt styre, ett krympande utrymme för civilsamhället, ojämlikhet och attacker mot mänskliga rättigheter som stora globala hot mot fred, rättvisa och inkluderande institutioner.
Texten, som har utarbetats genom samråd sammankallade av Civil Society Platform for Peacebuilding and Statebuilding samt Transparency, Accountability and Participation Network, uppmanar regeringar och FN-systemet att bekräfta civilsamhällets nyckelroll, särskilt för lokala organisationer och gräsrotsrörelser, i genomförandet av FN:s agendor. Inom området för civilt utrymme och demokrati innehåller uttalandet uppmaningar till FN att använda sig av medborgarförsamlingar, ett eventuellt inrättande av ett parlamentariskt organ inom FN samt en internationell dag för civilsamhället instiftad av FN:s generalförsamling.
Uttalandet bygger vidare på tidigare appeller från civilsamhället gällande SDG16+, däribland förra årets varning om att förtryck, konflikter och urholkningen av det demokratiska skyddet hotar hela Agenda 2030.
Stöd för ett ”parlamentariskt FN-organ”
I uttalandet slås fast att regeringar ”har ett ansvar” att stödja reformer som gör Förenta nationerna mer representativt, demokratiskt och öppet för deltagande. Ledare inom civilsamhället och parlamentariker välkomnade uppmaningen om ett parlamentariskt FN-organ och menade att världsorganisationen behöver starkare demokratiska kopplingar till de människor som påverkas av dess beslut.
För Mandeep Tiwana, generalsekreterare för CIVICUS: World Alliance for Citizen Participation, speglar förslaget det löfte som finns i FN-stadgans inledande ord. ”FN grundades för att företräda ’Vi, de förenade nationernas folk’. Det är därför passande att människor får direkt representation i FN genom en parlamentarisk församling. Detta kommer att bidra till att föra FN närmare lokalsamhällen och säkerställa att beslutsfattandet inom FN förankras i människors strävanden samt blir mindre byråkratiskt och statscentrerat”, sade han.
Ett viktigt steg mot ett mer legitimt FN med människan i centrum
Andisiwe Kumbaca, ledamot i Sydafrikas nationalförsamling, sade att uttalandet belyser civilsamhällets fortsatta strävan efter ett mer representativt FN. ”Detta är ett välkommet uttalande som visar att civilsamhället fortsätter att gå i spetsen för kravet på ett mer representativt FN med större folkligt deltagande. En parlamentarisk församling inom FN skulle bidra till att säkerställa att globala beslut inte bara formas av regeringar, utan också av folkvalda som är ansvariga inför sina väljare. Detta skulle vara ett viktigt steg mot ett mer legitimt FN med människan i centrum”, framhöll hon.
Den demokratiska logiken betonades också av Don Davies, parlamentsledamot från Kanada. ”Sann demokrati – och effektiv styrning – kräver en mångfald av åsikter som uttrycks fritt. Det innebär också att representanter måste återspegla folket, inte administrationer. Det är hög tid att FN blir bättre på att omsätta dessa principer i praktiken. Att tillåta parlamentariskt deltagande är en utmärkt början”, förklarade han.
Sebastian Roloff, ledamot i det tyska parlamentet, kopplade förslaget till ansvarsutkrävande i det globala beslutsfattandet. ”Parlament hör hemma överallt där viktiga offentliga beslut fattas, och Förenta nationerna är inget undantag. Som ledamot i förbundsdagen stöder jag att ge folkvalda representanter en formell roll i FN. Det ger ökat ansvarsutkrävande i de globala besluten gentemot de människor som påverkas av dem.”
En bredare reformagenda för FN
Anhängare pekade även på liknande exempel i andra internationella organisationer. Lord Foulkes of Cumnock, som länge var ledamot i det brittiska underhuset och numera sitter i överhuset, sade att ”både Europarådet och Nato har parlamentariska församlingar där folkvalda ledamöter kan övervaka och kommentera deras arbete. FN är en ännu viktigare internationell organisation men saknar ett sådant organ, och det är sedan länge hög tid att det inrättas.”
I en tid då multilateralismen ifrågasätts beskrev Fabian Molina, ledamot i det schweiziska parlamentet, en parlamentarisk församling som ett sätt att stärka FN. ”I en tid då multilateralismen är under enorm press är det desto viktigare att överväga hur vi kan reformera Förenta nationerna för att stärka organisationen. En parlamentarisk församling skulle göra FN mer demokratiskt, mer inkluderande och därmed mer motståndskraftigt.”
Den förnyade uppmaningen om ett parlamentariskt organ kommer i ett skede då regeringar överväger åtgärder som en del av genomförandet av Framtidspakten från 2024 och generalsekreterarens reforminitiativ UN80. Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders, sade att båda processerna erbjuder en möjlighet att sätta demokratiska förändringar på FN:s reformagenda, förutsatt att den politiska viljan finns.
Ivone Soares, parlamentsledamot från Moçambique, sade att FN-reformer bör adressera demokratisk legitimitet, inte bara effektivitet. ”Ansträngningarna för att reformera FN bör inte begränsas till att göra organisationen mer effektiv. De bör också stärka dess demokratiska legitimitet. En parlamentarisk församling inom FN skulle ge folkvalda representanter en tydlig roll i globala överläggningar och bidra till att lyfta fram medborgarnas angelägenheter. Detta skulle vara ett viktigt steg mot att förnya allmänhetens förtroende för multilateralismen.”
”Ett parlamentariskt FN-organ har rört sig från att vara ett visionärt förslag till en demokratisk nödvändighet: det multilaterala systemet kan inte fortsätta att fungera som en sluten mellanstatlig sfär om det ska behålla allmänhetens förtroende och uppfylla sina åtaganden”, kommenterade Maiara Folly, direktor för den Brasilienbaserade tankesmedjan Plataforma CIPÓ.
