Demokrati utan gränser

PROGRAMOMRÅDEN

ÖVRIG VERKSAMHET

PROGRAMOMRÅDEN​

ÖVRIG VERKSAMHET

Rapport: Attacker mot arbetstagares rättigheter försvagar demokratin

Gruvarbetare i gula hjälmar demonstrerar i Ankara i april 2026. Turkiet anses vara ett av de sämsta länderna när det gäller arbetstagares rättigheter enligt IFS. Foto: Shutterstock

Arbetstagares rättigheter är under växande press i många länder världen över. Kränkningar av medborgerliga friheter, yttrandefrihet, mötesfrihet och fackliga skydd ökade under 2025, enligt en rapport från Internationella fackliga samorganisationen (IFS, på engelska International Trade Union Confederation, ITUC).

2026 års Global Rights Index, den 13:e upplagan av IFS årliga utvärdering, granskar kränkningar av arbetstagares rättigheter och omfattar 151 länder. Organisationen menar att rapporten visar på ”en systematisk försvagning av demokratin genom attacker på arbetstagare, fackföreningar och kollektiva förhandlingar”.

I år placerades USA på en ny ”bevakningslista” tillsammans med Guinea-Bissau, Israel, Liberia, Filippinerna, Moldavien och Zimbabwe. Bevakningslistan omfattar länder där samorganisationen konstaterar en mätbar ökning av kränkningar av arbetstagares rättigheter. När det gäller USA hänvisar rapporten till inskränkningar i rätten till kollektiva förhandlingar för federalt anställda, dödläget inom myndigheten National Labor Relations Board samt migrationspolitiska åtgärder som påverkar migrantarbetare och fackliga representanter.

Sju länder placerade på ny bevakningslista

Rapportens globala indikatorer pekar på att inskränkningarna av grundläggande friheter har förvärrats. Attacker mot yttrande- och mötesfriheten rapporterades i 50 procent av länderna, vilket är en rekordhög siffra för indexet och en ökning från 45 procent år 2025. Myndigheter grep eller frihetsberövade arbetstagare i 75 länder, vilket också är ett nytt rekord. Arbetstagare utsattes för våld i 32 procent av länderna, jämfört med 26 procent förra året. Fackligt aktiva och arbetstagare dödades i Angola, Colombia, Indonesien och Mexiko.

Flera centrala arbetsrättigheter låg kvar på eller nära tidigare rekordnivåer av kränkningar. Strejkrätten kränktes i 87 procent av länderna, vilket är oförändrat från 2025 och 2024. Rätten till kollektiva förhandlingar begränsades i 80 procent av länderna, medan arbetstagare saknade eller hade nedsatt tillgång till rättslig prövning i 72 procent. Registreringen av fackföreningar försvårades i 75 procent av länderna, vilket är den högsta nivån sedan indexet startade.

Kina och Indien, världens två mest folkrika länder, rankades båda i kategori 5, vilket indexet beskriver som ”ingen garanti för rättigheter”.

De tio sämsta länderna för arbetstagare under 2026 var enligt rapporten Argentina, Belarus, Ecuador, Egypten, Eswatini, Myanmar, Nigeria, Panama, Tunisien och Turkiet. Argentina och Panama tog sig in på listan efter att deras betyg sjunkit från 4 till 5, vilket innebär att arbetstagare helt saknar garantier för sina rättigheter.

Sammantaget försämrades rankningen för fyra länder medan tre förbättrades

Sammantaget försämrades rankningen för fyra länder jämfört med föregående år: Albanien, Argentina, Frankrike och Panama. Tre förbättrades: Botswana, Storbritannien och Uruguay. Mellanöstern och Nordafrika var fortsatt den sämsta regionen totalt sett med ett betyg på 4,68. Asien-Stillahavsregionen förblev den näst sämsta regionen med 4,08, vilket är oförändrat från 2025. Afrika förbättrades något till 3,91, även om rapporten konstaterar att förhållandena förblir extremt utmanande för de flesta arbetstagare och fackföreningar på kontinenten.

Med 2,80 var Europa fortsatt den bäst rankade regionen, men noterade ändå sitt sämsta genomsnittliga betyg sedan indexet lanserades 2014. Amerika nådde också sitt sämsta betyg hittills, 3,72, och förblev den dödligaste regionen för arbetstagare och deras representanter. Situationen i Amerika förvärrades för tredje året i rad, medan Europas genomsnittliga betyg sjönk för fjärde året i rad.

IFS kopplar sina resultat till vad de kallar en ”miljardärskupp mot demokratin” och hävdar att koncentrerad rikedom och politisk makt bidrar till att driva på attackerna mot arbetstagares rättigheter. Rapporten noterar att ”taktiken varierar”, men att ”de som står bakom delar ett gemensamt syfte: att hindra demokratin från att leverera för arbetstagarna”, bland annat genom att ”undergräva multilaterala organisationer”.

Rapporten innehåller inte någon systematisk undersökning av detta påstående. Dess bevisföring fokuserar huvudsakligen på att dokumentera specifika överträdelser från regeringar och arbetsgivare, inklusive inskränkningar av strejker, kollektiva förhandlingar, facklig registrering, medborgerliga friheter och tillgång till rättslig prövning.

Ett nyligen meddelat rådgivande yttrande från Internationella domstolen (ICJ) utgör en positiv utveckling för arbetsrättigheter globalt. Domstolen bekräftade förra månaden att strejkrätten är skyddad under ILO-konvention nr 87 om föreningsfrihet, ett avtal som ratificerats av 158 länder. Även om domstolens rådgivande yttranden inte är bindande, har de stor juridisk tyngd.