En ny global undersökning visar att allmänhetens stöd för internationellt samarbete ökar igen efter flera år av nedgång. Enligt rapporten Global Solidarity Report 2026 från Global Nation ökade stödet för global solidaritet i de flesta undersökta länder, samtidigt som motståndet mot internationalistiska påståenden minskade överlag.
Rapporten baseras på opinionsundersökningar genomförda av Ipsos bland drygt 22 000 vuxna i 31 länder. Global Nation mäter vad de kallar den globala allmänhetens solidaritet (global public solidarity) genom tre indikatorer: om de svarande ser sig mer som världsmedborgare än som medborgare i det egna landet, om deras skattemedel bör gå till att lösa globala problem, och om internationella institutioner bör ha rätt att genomdriva lösningar för vissa problem, såsom miljöförstöring.
Bland de 31 undersökta länderna ökade stödet för samtliga tre indikatorer i 24 länder. Inget land uppvisade en minskning på alla tre områden. Global Nation beskriver resultaten som en ”överraskande och mycket tydlig vändning” av en tidigare nedåtgående trend.
Fyra av tio ser sig mer som världsmedborgare
Gällande globalt medborgarskap svarade fyra av tio deltagare att de identifierar sig mer som världsmedborgare än som medborgare i det egna landet, vilket är en ökning från omkring en tredjedel år 2025. Global Nation noterar i rapporten att detta inte nödvändigtvis står i konflikt med patriotism, eftersom många svarande som instämmer i påståendet också känner samhörighet med sitt eget land. Resultatet pekar i stället på en tydligare dimension av global identitet.
När det gäller ekonomiska bidrag svarade mer än fyra av tio deltagare att deras skattemedel bör bidra till att lösa globala problem, jämfört med drygt en tredjedel år 2025. Rapporten ser detta som ett viktigt test av om stödet för internationellt samarbete sträcker sig bortom ett allmänt godkännande och innefattar en vilja att bidra materiellt till gemensamma åtgärder.
Det starkaste stödet noterades för internationellt genomdrivande. Nästan två tredjedelar av de svarande ansåg att internationella institutioner bör ha rätt att genomdriva lösningar på vissa problem, som till exempel miljöförstöring, vilket är en ökning från drygt hälften år 2025. Endast omkring en av tio svarande motsatte sig detta förslag.
Nästan två tredjedelar stöder tvingande internationella lösningar
Resultaten innebär därmed en vändning från tidigare bedömningar, som rapporterade om ett sjunkande stöd för global solidaritet mellan 2024 och 2025. De nya undersökningsresultaten tyder på att opinionen nu kan vara på väg att skifta igen, i takt med att konflikter, handelspolitiska spänningar, ekonomisk oro och klimatstörningar gör det svårare att ignorera det globala ömsesidiga beroendet.
Vändningen sträcker sig över de stora demografiska grupperna. Stödet ökade inom alla generationer, inkomstgrupper och utbildningsnivåer. Generation Z noterade den största ökningen och gick om millenniegenerationen som den mest internationalistiska generationen i undersökningen. Babyboomers rörde sig också i samma riktning, vilket rapporten beskriver som anmärkningsvärt eftersom attityder bland äldre svarande vanligtvis är mer befästa.
Stödet ökade även inom olika inkomstgrupper. Höginkomsthushåll visade den starkaste ökningen, inklusive i frågan om att använda skattemedel för att hantera globala problem. Svarande med låga inkomster rörde sig i samma riktning, och en majoritet stöder nu att internationella institutioner ges befogenheter att genomdriva beslut. Sett till utbildningsnivå förblev högutbildade svarande de mest internationalistiska överlag, men stödet ökade även bland dem med lägre utbildningsnivå. Inom denna grupp gick stödet för internationella befogenheter att genomdriva beslut från en netto-oenighet 2025 till en netto-enighet 2026.
Global Nation drar slutsatsen att opinionen kan vara på väg tillbaka mot internationalism just på grund av att den internationella ordningen är under press. ”Den allmänna opinionen är i rörelse och frågan är om internationalister kan ta tillvara möjligheten”, noteras det i rapporten.
Tidigare i år visade en undersökning i 101 länder, genomförd på uppdrag av Democracy Without Borders, att det fanns en relativ majoritet bland de svarande globalt som stöder ett ”medborgarvalt världsparlament” för att hantera globala frågor.
