Mer än två tredjedelar av människorna världen över anser att det är mycket viktigt att ha demokrati i sitt land, medan respondenter i de flesta länder identifierar förbättrad levnadsstandard och välbefinnande som demokratins främsta syfte, enligt Democracy Perception Index 2026. Undersökningen visar också på en utbredd pessimism kring den nationella riktningen i många enskilda länder, särskilt inom demokratierna och i Europa.
Den årliga undersökningen, som publiceras av Nira Data i samarbete med Alliance of Democracies Foundation, bygger på intervjuer med fler än 94 000 respondenter i 98 länder, vilket representerar mer än 90 procent av världens befolkning.
”Vad vi ser är inte en minskande efterfrågan, utan stigande förväntningar: medborgarna söker efter system som levererar säkerhet, stabilitet och ekonomiska framsteg. Den växande klyftan mellan demokratiska ideal och upplevd verklighet är en avgörande utmaning för dagens ledare”, kommenterar Nira Datas vd Nico Jaspers i undersökningsrapportens förord.
Nästan överallt anser en majoritet att demokratin är antingen extremt eller mycket viktig
I nästan varje land som ingick i undersökningen svarade en majoritet att demokrati var antingen ”extremt” eller ”mycket” viktigt. Stödet var högst i Grekland, Ungern och Sverige, och lägst i Demokratiska republiken Kongo, Saudiarabien och Vietnam. Samtidigt svarade fler respondenter att deras land rör sig i fel riktning. Rapporten visar att pessimismen är särskilt uttalad i demokratierna. Frankrike, Tyskland, Libanon, Puerto Rico och Nigeria hörde till de länder där svaren om den nationella riktningen var mest negativa. Kina noterade de mest positiva svaren, följt av El Salvador, Kuwait, Algeriet och Belarus.
På frågan om demokratins främsta syfte prioriterade respondenter i de flesta länder materiella och sociala resultat. Att förbättra levnadsstandarden och välbefinnandet var det vanligaste svaret i 62 procent av de undersökta länderna. Att främja ett rättvist och fredligt samhälle var det ledande svaret i 18 procent av länderna, att fritt välja regering i 10 procent, och att skydda individuella rättigheter och friheter i 9 procent.
Rapporten rankar även länder utifrån hur medborgarna uppfattar det demokratiska livet i det egna landet baserat på åtta frågor som omfattar val, yttrandefrihet, politisk pluralism, medborgarutbildning, maktdelning, rättssäkerhet, statlig transparens och fredliga maktövergångar. Sverige, Norge, Danmark, Finland och Schweiz fick de högsta totala poängen. Slovakien, Jemen, Paraguay, Ukraina och Kamerun låg i botten av rankningen.
Kina, Oman och Vietnam tillhör de icke-demokratier som får höga poäng från sina egna medborgare, där resultaten i synnerhet drivs av positiva synsätt på rättssäkerhet, medborgarutbildning och fredliga maktövergångar. Rapporten varnar dock för att indexet mäter allmänhetens uppfattningar så som de rapporteras av respondenterna, inte de faktiska demokratiska förhållandena i de berörda länderna. I länder med begränsad media och begränsad politisk konkurrens kan gynnsamma svar snarare spegla den statskontrollerade information och de narrativ som medborgarna exponeras för.
Statlig transparens var den svagaste dimensionen i hela världen
Statlig transparens var den svagaste dimensionen i hela världen. Bland de undersökta länderna svarade många respondenter att deras regeringar undanhåller viktig information från allmänheten. Rapporten fann också ett svagt förtroende för systemet med maktbalans i ett antal länder, där respondenter tvivlade på att domstolar skulle stoppa regeringar om de bröt mot lagen.
Undersökningsrapporten täcker även allmänhetens inställning till säkerhet och försvar, stora globala konflikter, den regelbaserade internationella ordningen samt den globala synen på länder som USA, Kina och Ryssland. I genomsnitt höll 50 procent av respondenterna med om att länder bör följa internationell lag och internationella avtal även när detta begränsar deras handlingsfrihet, medan 31 procent inte höll med. Att stärka allianser var det vanligaste svaret när respondenter tillfrågades om hur deras land borde skydda sig mot hot.
Stödet för militär beredskap var högst i länder nära pågående eller nyligen avslutade konflikter. Militära investeringar var den främsta säkerhetsprioriteringen i 18 länder, huvudsakligen i Mellanöstern och Nordafrika samt i delar av Asien-Stillahavsregionen. Villigheten att strida vid ett angrepp var högst i Mellanöstern och Nordafrika, med 62 procent bland personer i åldern 18 till 55 år, och lägst i Europa med 37 procent. Den globala synen på USA har sjunkit med 11 punkter bara under det senaste året enligt rapporten. Det är nu ett av de mest negativt betraktade länderna i världen.
Undersökningen genomfördes från 19 mars till 21 april 2026 och publicerades inför Copenhagen Democracy Summit som hölls av Alliance of Democracies Foundation den 12 maj 2026.