Världen över utmanas demokratin alltmer – inte enbart i institutioner utan även i språket. Auktoritära ledare och populistiska rörelser påstår sig representera ”folkets sanna vilja” samtidigt som de undergräver de principer som upprätthåller ett demokratiskt styre. Som en konsekvens av detta missförstår många medborgare idag vad demokrati faktiskt innebär.
Forskning visar att människor tenderar att främst likställa demokrati med val och majoritetsstyre och att de på så vis förbiser liberala kärnprinciper som maktdelning, minoriteters rättigheter och rättsväsendets oberoende. Detta spelar roll. Om demokrati reduceras till att enbart handla om röstning så blir det enklare för illiberala aktörer att hävda demokratisk legitimitet samtidigt som de urholkar dess innehåll.
Samtidigt råder ett slående globalt mönster: invånare i auktoritära regimer tror ofta att de lever i demokratier medan invånare i etablerade demokratier ofta underskattar kvaliteten på sina system. Missförstånd kring demokrati försvagar dess förutsättningar både där ett demokratiskt styre saknas och där det är hotat.
Kan utbildning på nätet hjälpa?
I en aktuell studie har vi undersökt om korta videor om medborgerlig bildning via nätet kan stärka demokratiska attityder och förståelsen för demokrati. I ett storskaligt experiment i 33 länder, med över 40 000 deltagare, fick deltagarna slumpmässigt se korta animerade videor som förklarade centrala demokratiska principer – såsom medborgerliga friheter, maktdelning och demokratins bredare samhällsnytta.
Resultaten är uppmuntrande.
Till och med en enstaka video på bara tre minuter ökade stödet för demokrati, förbättrade faktakunskaper och minskade acceptansen för auktoritära alternativ. Dessa effekter var inte begränsade till en viss region eller politisk kontext – de visade sig i såväl demokratier som autokratier. Viktigt att notera var att effekten var starkast bland unga människor och de som vanligtvis är minst engagerade i politik.
Resultaten utmanar ett vanligt antagande: att meningsfull medborgerlig bildning måste vara långvarig, lokalt anpassad och resurskrävande. Istället tyder våra fynd på att korta, skalbara och väldesignade digitala insatser kan göra verklig skillnad.
Varför fungerar dessa insatser?
För det första når insatserna människor där de befinner sig. Mycket av dagens politiska informationsmiljö finns på nätet – även i utrymmen som domineras av desinformation och polariserande innehåll. En medborgarutbildning som förblir begränsad till klassrum kommer att missa stora delar av befolkningen, särskilt vuxna.
För det andra är korta videor tillgängliga och engagerande. Snarare än att konfrontera människor med komplexa argument eller partipolitiska budskap, ger de tydliga och relaterbara förklaringar av demokratiska principer.
För det tredje gör digitala verktyg det möjligt att nå utanför ekokammare. I synnerhet kan betalda kampanjer i sociala medier rikta sig till målgrupper som annars inte skulle stöta på demokratifrämjande innehåll – inklusive målgrupper skeptiska till demokratin i sig.
Men alla budskap är inte lika effektiva. Vår forskning visar att innehåll fokuserat på rättigheter, institutioner och ansvarsutkrävande har mer varaktiga effekter än budskap som betonar ekonomisk tillväxt. Positiva och hoppfulla skildringar om demokrati presterar bättre än skrämselbaserade budskap.
För organisationer som arbetar med att stärka demokratin är slutsatserna tydliga.
Digital medborgarutbildning är ingen universallösning. Däremot är det ett kostnadseffektivt, skalbart och evidensbaserat verktyg som kan understödja bredare insatser för att försvara och förnya demokratiska system. Även små organisationer kan dra nytta av dessa verktyg och genom målgruppsanpassat innehåll online informera, engagera och mobilisera medborgare.
Om demokratin ska bestå måste den begripas. Och i dagens värld innebär det att den medborgerliga utbildningen måste ta klivet ut på nätet.
