Demokrati utan gränser

PROGRAMOMRÅDEN

ÖVRIG VERKSAMHET

PROGRAMOMRÅDEN​

ÖVRIG VERKSAMHET

Slutet för anonymitet på nätet som vi känner den (och jag är inte helt till freds)

Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, och Henna Virkkunen, Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande, presenterar EU:s nya digitala app för åldersverifiering den 15 april 2026. Foto: Copyright Europeiska unionen/EU-kommissionens audiovisuella tjänst, CC BY 4.0

Förespråkare av yttrandefriheten har länge varnat för att lagar och regleringar på delstatsnivå, federal nivå och internationell nivå urholkar vår möjlighet att tala anonymt på nätet. De senaste nyheterna från EU har intensifierat denna oro, då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav införandet av en app för åldersverifiering för medlemsstaterna – en app som kommer att kräva pass eller ID-kort.

Samtidigt hotar Turkiet att rasera den rättigheten direkt, vilket utgör ett tydligt exempel på de hot som identitetsverifiering online innebär. Den turkiska regeringen hävdar dessutom att sociala medie-plattformar samarbetar i frågan.

Enligt justitieminister Akın Gürlek lägger den turkiska regeringen fram ett förslag till parlamentet som kräver att individer uppger sitt nationella ID-nummer för att använda sociala medier. Oregistrerade konton ska tas bort av plattformarna. Gürlek hävdar också att plattformarna har gått med på att implementera dessa villkor – även om det ännu är oklart vilka plattformar och exakta villkor det rör sig om.

Gürlek menar att ett avskaffande av anonymiteten är nödvändigt för att bekämpa nätbrottslighet och personliga förolämpningar. ”Om någon förolämpar någon eller utför ett karaktärsmord på sociala medier”, varnar han, ”måste de bära konsekvenserna.”

Med tanke på att Turkiet har lagfört tusentals personer, inklusive barn, för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, kommer denna åtgärd utan tvekan att bidra till regeringens redan drakoniska försök att utradera även lättsam regeringskritik. (Om du inte var medveten om omfattningen av tillslagen mot presidentförolämpningar: rättsprocesserna — plural  —gällande internet-memes som jämför Erdoğan med Tolkien-karaktären Gollum har till och med en egen Wikipedia-sida.)

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan år 2022. Enligt regeringens planer kommer nationella ID-nummer att behöva uppges för att få använda sociala medier. Foto: Shutterstock.

I slutändan är det ett verktyg som regeringar kan använda för att skydda sig själva från kritik

Detta är precis vad FIRE och andra företrädare har varnat för: många av de insatser som urholkar människors förmåga att tala anonymt online framställs som nödvändiga för att skydda barn från skada eller samhällen från brottslighet och dysfunktion. EU:s nya app för åldersverifiering, som ska erbjuda ett tjugotal länder en strömlinjeformad process för att verifiera identiteter, främjas under samma förevändning. Men i slutändan ger de regeringar ytterligare ett verktyg utformat för att skydda dem själva mot kritik, under täckmantel av att förebygga nätskador.

Dessa typer av regleringar fungerar som en elak förkylning – de sprids snabbt och är svåra att bli av med. Regeringar och lagstiftare världen över sneglar ständigt på sina grannar för att se vilken politik de rullar ut och frågar sig om även de kan stifta sådana lagar.

Det bör inte förvåna någon när fler nationer frågar: ”Om Turkiet kan göra sig av med det besvärliga anonyma talet på nätet, varför kan inte vi?” Denna inställning finns redan i demokratiska nationer med större frihet än Turkiet. I februari krävde Tysklands förbundskansler Friedrich Merz ett slut på anonyma inlägg. ”Jag vill se riktiga namn på internet”, sa han. ”Jag vill veta vem som talar.” Det kan vara en slump eller inte, men Tyskland lagför också förolämpningar mot offentliga tjänstemän. Inte långt efter Merz uttalanden utredde polisen en Facebook-kommentar som kallade Merz för ”Pinocchio”.

Anonymt tal på nätet är hotat även i USA. År 2023 backade dåvarande presidentkandidaten Nikki Haley från sitt krav på att företag skulle ”verifiera varenda person” som använder deras plattformar ”med namn”. Idén var vid tidpunkten politiskt omöjlig och hon möttes av en kraftig motreaktion bland konservativa. Men under åren som gått har det stödet vuxit lavinartat. Det blocköverskridande lagförslaget Kids Online Safety Act, som har stöd från både Demokraterna och Republikanerna, samt en ständigt växande lista på lagförslag om åldersverifiering i både röda och blå delstater, sätter stor press på amerikanernas möjlighet att förbli anonyma, oavsett om de är 16 eller 60 år gamla.

Vi behöver kunna tala anonymt på nätet

Även om förespråkare för åldersverifieringsverktyg hävdar att deras metoder inte är detsamma som att lämna sitt riktiga namn och sin identitet direkt till staten, gnager de likväl på de avgörande barriärerna mellan anonyma talare och statligt förtryck. När länken mellan ditt konto och din identitet väl existerar är din anonymitet förstörd, oavsett vilken pseudonym du postar under – något som oroväckande händelser på senare tid tydliggör.

Trump-administrationen har drivit en kampanj för att demaskera medborgare som använt internet för att diskutera eller kritisera sin regering. En undersökning från Washington Post i februari avslöjade att Department of Homeland Security (DHS) missbrukar administrativa förelägganden utan rättslig prövning för att kräva att onlinetjänster lämnar ut identifieringsuppgifter om användare som utövar skyddat tal, som i fallet med en man som skickade ett e-postmeddelande om utvisningen av en afghansk asylsökande med tillfälligt uppehållstillstånd av humanitära skäl. 

Vi behöver möjligheten att tala anonymt online, oavsett om det är för att kritisera våra ledare, söka efter känsliga medicinska råd eller bara för att ställa den klassiska frågan: r/AmItheAsshole? Det som händer i Turkiet bör fungera som ett tydligt varningsskott. Vi måste kämpa för denna rättighet, annars kommer vi att förlora den. Snabbt.

Denna artikel publicerades ursprungligen på fire.org. Återpublicerad här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten tillhör den ursprungliga utgivaren och/eller författaren. Artikeln har uppdaterats för att återspegla den aktuella utvecklingen.

Sarah McLaughlin
Sarah McLaughlin

Sarah McLaughlin is Staff Speaker and Senior Scholar, Global Expression, at the Foundation for Individual Rights and Expression