Demokrati utan gränser

PROGRAMOMRÅDEN

ÖVRIG VERKSAMHET

PROGRAMOMRÅDEN​

ÖVRIG VERKSAMHET

V-Dem-rapport: Demokratin globalt är tillbaka på 1978 års nivåer

Protest i New York City i januari 2025. Enligt V-Dem monteras USA:s demokrati ner i en hastighet ’utan motstycke’. Foto: Shutterstock.

V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har publicerat sin senaste årliga bedömning av demokratins tillstånd i världen, vilken täcker utvecklingen fram till och med 2025. Rapporten drar slutsatsen att demokratin för den genomsnittliga människan i världen har fallit tillbaka till 1978 års nivå. Vinsterna från den ”tredje vågen” av demokratisering sedan mitten av 1970-talet är enligt rapporten ”nästan utraderade”.

Enligt V-Dem-forskarna har USA för första gången på mer än 50 år förlorat sin långvariga status som en liberal demokrati och fallit till den lägre kategorin elektoral demokrati.

Autokratier förblir i majoritet

För andra året i rad fortsätter autokratier att vara fler än demokratier sett till det totala antalet. Gapet vidgades något under 2025: antalet autokratier ökade från 91 till 92, medan antalet demokratier föll från 88 till 87. Bland de 179 länder som omfattas av bedömningen räknar V-Dem nu 57 elektorala autokratier och 35 slutna autokratier, samt 31 liberala demokratier och 56 elektorala demokratier.

Fyra av världens fem mest folkrika länder finns bland autokratierna: Indien, Kina, Indonesien och Pakistan. Institutet uppskattar att 74 procent av världens befolkning, cirka 6 miljarder människor, nu lever i autokratier, medan endast 26 procent lever i demokratier. Endast 7 procent av världens befolkning, cirka 600 miljoner människor, lever i liberala demokratier. Rapporten noterar att det nu lever fler människor i slutna autokratier än i elektorala och liberala demokratier tillsammans.

Vågen av autokratisering fortsätter

Figuren visar länder som demokratiseras (blå) eller autokratiseras (röd) under 2025. Färgintensiteten visar omfattningen av förändringen i det liberala demokratiindexet sedan regimförändringens början. Länder i grått befinner sig inte i en pågående regimförändring. Källa: V-Dem-rapporten 2026.

Rapporten identifierar 44 länder som för närvarande genomgår autokratisering, vilket är en ökning från 42 i föregående utgåva. I dessa länder bor 41 procent av världens befolkning, en rekordhög siffra för den nuvarande vågen av autokratisering. Som jämförelse demokratiseras endast 18 länder, vilka tillsammans står för bara 5 procent av världens befolkning. Tre nya länder som identifieras som demokratiserande i rapporten är Botswana, Guatemala och Mauritius.

De tio nya länder som identifierades som autokratiserande under 2025 är Kambodja, Kroatien, Italien, Kuwait, Madagaskar, Slovakien, Slovenien, Togo, Storbritannien och USA. Bland de 44 länder som för närvarande genomgår autokratisering var 28 demokratier när tillbakagången började, och 15 av dem har enligt V-Dem redan genomgått ett demokratiskt sammanbrott och blivit autokratier. V-Dem uppger att världen aldrig tidigare har sett så många länder autokratiseras samtidigt.

Yttrandefriheten är det område som drabbats hårdast och försämrades i 44 länder under 2025. Tortyr används i allt högre grad för att kväva politisk opposition i 33 länder. V-Dem lyfter även fram mediacensur och förtryck av civilsamhället som centrala verktyg för autokratisering. Statlig mediacensur påverkar nu 32 av de 44 autokratiserande länderna, medan förtryck av civilsamhället påverkar 30.

Regimskiften och utvecklingen i USA

Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Zambia gick från elektoral demokrati till elektoral autokrati i V-Dems bedömning, medan Guyana, Mongoliet och Nigeria förbättrades från elektoral autokrati till elektoral demokrati. Guinea-Bissau försämrades från elektoral autokrati till sluten autokrati. V-Dem noterar att vissa länder ligger nära tröskeln mellan regimkategorier, vilket gör klassificeringarna mindre säkra i dessa fall.

Rapporten ägnar ett extra avsnitt åt utvecklingen i USA, som nedgraderades från liberal demokrati till elektoral demokrati. V-Dem menar att demokratin i USA har fallit tillbaka till 1965 års nivå och beskriver takten i den demokratiska tillbakagången under Donald Trumps andra presidentskap som ”utan motstycke i modern historia”. Institutet pekar på den lagstiftande maktens kontroll av den utövande makten som den ”värst drabbade” aspekten av USA:s demokrati, vilken nådde sin lägsta punkt på över 100 år.

Stabilitet i Norden och Baltikum

Medan den globala trenden är negativ, behåller Norden och Baltikum sina positioner som världens mest stabila liberala demokratier. Samtliga åtta länder återfinns högt i rankingen: Danmark (plats 1, 0,88 poäng), Sverige (2; 0,85), Norge (3; 0,85), Estland (5; 0,84), Finland (8; 0,81), Lettland (20; 0,75), Island (25; 0,72) och Litauen (27; 0,71). Rapporten visar på en fortsatt hög grad av demokratisk stabilitet i regionen, även om en svagt negativ trend noteras för Finland inom jämlikhetsindexet.

Länder på bevakningslistan

Rapporten innehåller en ”bevakningslista” som identifierar länder som ser ut att vara nära att inleda nya perioder av demokratisk tillbakagång eller ytterligare autokratisering. Bulgarien, Cypern, Namibia, Portugal och Vanuatu noteras löpa risk för demokratisk erosion, medan Ryssland, Sierra Leone och Sudan kan vara på väg mot ytterligare autokratisering. Tchad, Gabon och Sydkorea identifieras som potentiella demokratiserande länder.

Andreas Bummel
Andreas Bummel

Andreas Bummel is Executive Director of Democracy Without Borders and co-authored the book "A World Parliament: Governance and Democracy in the 21st Century"