Samtidigt som demokratin står under press världen över och förtroendet för internationell rätt minskar, visar en ny global opinionsundersökning att invånarna i de allra flesta länder stöder idén om att inrätta ett medborgarvalt världsparlament för att hantera globala frågor.
Undersökningen, som beställts av Democracy Without Borders och genomförts i 101 länder som representerar 90 % av världens befolkning, visar att 40 % av de tillfrågade stöder förslaget, medan endast 27 % är emot. 33 % valde en neutral hållning. Det är den största undersökningen som hittills genomförts i detta ämne.
Globalt sett stöder 40 % förslaget, 27 % är emot och 33 % är neutrala
Stödet är starkast i länderna i det globala syd, särskilt i Afrika söder om Sahara, och bland grupper som ofta är underrepresenterade i nationella politiska system – ungdomar, etniska minoriteter och personer med lägre inkomst eller utbildningsnivå. I 85 av de 101 länder som ingick i undersökningen är det fler respondenter som stöder idén än som är emot den.
”Budskapet är tydligt: människor runt om i världen är redo att utvidga den demokratiska representationen till global nivå”, säger Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders. ”Denna undersökning visar att det finns en växande global väljarkår som vill ha inflytande över beslut som påverkar hela mänskligheten.”
I 85 av 101 länder är det fler respondenter som stöder idén än som motsätter sig den
Resultaten kommer vid en tidpunkt då det internationella systemet utsätts för ökande påfrestningar från klimatförändringar, krig, geopolitiska konflikter och stagnerat globalt samarbete. Resultaten tyder på att många medborgare – särskilt i mindre mäktiga länder – ser ett världsparlament som en väg till en rättvisare och effektivare global styrning.
I länder med begränsad politisk frihet är stödet för ett världsparlament särskilt stort. Enligt Democracy Without Borders tyder detta på en allmän uppfattning att globala demokratiska institutioner också skulle kunna bidra till att främja demokratin i hemlandet.
En stor andel neutrala svar tyder på en bristande kännedom om idén. En analys av undersökningsresultaten visar att detta innebär stora möjligheter för att engagera allmänheten. Om idén blir mer känd kan stödet öka avsevärt, enligt analysen.
”Det internationella system som skapades under förra seklet för att förhindra krig och massvåld bygger på Förenta nationerna. Men många av FN:s medlemsländer representerar inte sitt folk. De representerar en förtryckande auktoritär elit som har gripit makten. Den föreslagna visionen om ett medborgarvalt världsparlament skulle kunna vara ett viktigt steg i diskussionen om att bygga en mer demokratisk världsordning”, säger Oleksandra Matviichuk, chef för Center for Civil Liberties i Ukraina, som tilldelats Nobels fredspris.
Enligt undersökningen är det nettomotstånd som finns i enskilda länder främst koncentrerat till höginkomstländer med demokrati. ”Detta är inte ett avståndstagande från demokrati. Det är en påminnelse om att privilegier kan föda självbelåtenhet och att de som gynnas av befintliga arrangemang kan underskatta hur brådskande behovet av förnyelse är”, kommenterar George Papandreou, grekisk parlamentsledamot och före detta premiärminister.
Norden står inför ett avgörande vägskäl
Resultaten för Sverige och de nordiska grannländerna bekräftar studiens övergripande tes om att inställningen till ett världsparlament ofta är kopplad till ett lands ekonomiska och politiska status quo. Norden utmärker sig genom en ovanligt hög andel neutrala svar – mellan 41 och 49 procent.
I Sverige är opinionen närmast exakt delad. Undersökningen visar att 29,5 % av svenskarna stöder förslaget medan 29,0 % är emot. Den största gruppen utgörs dock av de neutrala på 41,5 %. Inom den svenska befolkningen följs de globala mönstren tydligt:
-
Generationer: Stödet är avsevärt högre bland unga (40 % i åldern 18–35 år) än i den äldsta ålderskategorin (22 %).
-
Makt och inkomst: Motståndet är som störst bland höginkomsttagare (43 %), medan stödet är starkare bland låginkomsttagare (37 %) och etniska minoriteter (41 %).
-
Geografi: Stadsbor är mer positiva (36 %) än invånare på landsbygden (20 %).
Vid en jämförelse inom Norden framträder Finland som det mest positiva landet med ett nettostöd på +4,3 %. Norge uppvisar ett litet nettomotstånd på -1,9 %, medan Danmark är det mest skeptiska landet i undersökningen med ett nettomotstånd på -7,0 %.
”Den stora andelen osäkra svar visar att Norden står inför ett avgörande vägskäl”, säger Petter Ölmunger, ordförande för Democracy Without Borders i Sverige. ”Vi kan antingen välja att försvara våra kortsiktiga privilegier i dagens status quo, eller gå i täten för en demokratisk världsordning. För små länder som Sverige är detta också en fråga om nationellt intresse. När det globala samarbetet sviktar är det vi som är mest sårbara. Att demokratisera det globala beslutsfattandet är en nödvändighet för vår framtida trygghet.”
De som gynnas av status quo kan underskatta behovet av förnyelse
”Oavsett om det gäller klimatförändringar, ekonomisk rättvisa eller fred och säkerhet, kräver de globala frågor vi står inför globala demokratiska lösningar. Ett världsparlament handlar om värdighet och jämlikhet på global nivå”, kommenterade Ivone Soares, parlamentsledamot från Moçambique, som tillsammans med Turkiet visar starkast stöd i undersökningen.
”Denna opinionsundersökning visar än en gång hur starkt den globala allmänheten stöder idén om ett världsparlament”, sade Farsan Ghassim, biträdande professor vid School of Politics and International Relations, University College Dublin. ”Undersökningens omfattning och metodik är unik och ger stort utrymme för framtida forskning”, konstaterade han. ”Studien bidrar till den växande mängden bevis som visar att medborgare världen över föredrar en mer demokratisk och starkare global styrning, även i en tid då nationalistiska och auktoritära partier och politiker vinner val.”
Nudhara Yusuf, medordförande för Coalition for the UN We Need, kommenterade att ”i en tid av djupgående geopolitiska förändringar och osäkerhet understryker denna forskning något grundläggande: att människor vill att deras röster ska ha betydelse. När institutioner känns avlägsna, ansatta eller komplicerade i sig själva blir allmänhetens legitimitet och deltagande viktigare än någonsin.”
Maiara Folly, verkställande direktör för den brasilianska tankesmedjan Plataforma CIPÓ, noterade att undersökningen visar att ”medborgare i hela det globala syd står i främsta ledet när det gäller krav på ett demokratiskt världsparlament”. Hon tillade att förslaget överensstämmer med Plataforma CIPÓ:s vision om behovet av en mer transparent, inkluderande och resultatinriktad global styrning – där medborgarna och deras företrädare spelar en viktigare roll för att stärka tillsynen och påskynda internationella åtaganden.
”När medborgarna ser på dagens globala politik upplever de i första hand att regeringar bönfaller, smickrar, hotar och tvingar varandra. Är detta verkligen den värld de vill ha? Denna nya undersökning visar på ett brett globalt stöd för ett mer demokratiskt och dialogbaserat tillvägagångssätt för att hantera gemensamma globala utmaningar”, kommenterade Mathias Koenig-Archibugi, professor i global politik vid London School of Economics.
Democracy Without Borders förespråkar inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UNPA) som ett steg mot ett demokratiskt världsparlament. Organisationen menar att undersökningsresultaten understryker vikten av att demokratiska regeringar överväger detta långvariga förslag.
En detaljerad undersökningsrapport med data och tolkningar finns publicerad här.