Som International Service for Human Rights (ISHR) rapporterar antog FN:s medlemsstater organisationens ordinarie budget för 2026 under de sista dagarna av 2025. Detta markerar en kritisk punkt i den pågående UN80-reformen. Även om omstruktureringarna syftar till att göra FN mer lättrörligt och effektivt – som svar på ekonomisk och politisk press, främst från USA – har budgetbeslutet mött skarp kritik. Civilsamhällesorganisationer varnar nu för att de oproportionerliga nedskärningarna på arbetet för mänskliga rättigheter kommer att försvaga FN:s förmåga att agera mot globala övergrepp.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), organisationens främsta organ för rättighetsfrågor, kommer att få 117 tjänster indragna i den nya budgeten. Detta är en större nedskärning än vad generalsekreterare António Guterres ursprungligen föreslog. Hans ursprungliga förslag innebar en minskning av anslagen till mänskliga rättigheter med 15 %, vilket redan då var mer än nedskärningarna för utveckling (11,7 %) och fred och säkerhet (14,2 %). Enligt ISHR rekommenderade FN:s rådgivande kommitté för administrativa och budgetära frågor (ACABQ) till slut nedskärningar på 16,7 %, vilket också antogs.
Ett hårt slag mot det globala systemet för mänskliga rättigheter
ISHR menar att beslutet undergräver FN:s förmåga att utreda övergrepp och skydda utsatta grupper. Organisationens programchef, Raphael Viana David, varnar för att nedskärningarna “gör oss alla mindre säkra” samtidigt som olika “kriser för mänskliga rättigheter fortsätter att växa globalt”. Han beskriver beslutet som “ett hårt slag mot det globala systemet för mänskliga rättigheter”.
Budgetbeslutet följer på en splittrad debatt i FN:s femte kommitté i New York. Där drev ett block av länder, däribland Kina och Ryssland, på för ännu kraftigare minskningar. Bland annat fanns förslag om att helt dra in finansieringen för 18 av de mandat som getts av rådet för mänskliga rättigheter – varav många är kopplade till utredningar av brott i auktoritära stater. Även om dessa extrema förslag röstades ner av en bred majoritet betonar ISHR att det innebar en förskjutning av förhandlingarna i en mer konservativ riktning.
Enligt ISHR försökte en koalition ledd av bland annat EU, Storbritannien, Kanada, Mexiko, Norge och Australien att bevara finansieringen i linje med generalsekreterarens ursprungliga förslag. Separata initiativ från latinamerikanska länder syftade också till att säkra resurserna. Men dessa ansträngningar undergrävdes slutligen av det politiska trycket från stater som Kina, vars roll i budgetförhandlingarna speglar en bredare trend av att utmana FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter.
Ny Kinaledd vängrupp innebär en attack på grundläggande rättigheter
CIVICUS, en global allians för civilsamhällesorganisationer, varnar för att nedskärningarna kommer att få direkta konsekvenser för människor på marken. Minskad kapacitet hos FN försvagar skyddet för aktivister, lokalsamhällen och oberoende grupper som kämpar för grundläggande friheter – särskilt i länder där arbete för mänskliga rättigheter betraktas som ett hot.
CIVICUS noterade särskilt pressen från medlemmarna i en ny Kinaledd vängrupp för global styrning (Group of Friends on Global Governance). I ett uttalande som publicerades i december hävdade gruppen, som inkluderar världens mest repressiva regimer, att den åtagit sig att verka för ”suverän likställdhet, internationell rättssäkerhet, multilateralism, ett människocentrerat tillvägagångssätt och konkreta åtgärder”. Enligt CIVICUS utgör gruppen dock ett ”angrepp på de grundläggande rättigheterna” genom sina försök att dra in finansieringen för FN:s människorättsarbete.
FN:s kontor för mänskliga rättigheter är redan under stor press, och OHCHR:s chef Volker Türk beskrev situationen som ett ”överlevnadsläge” i slutet av 2025. Den senaste omgången nedskärningar kan föra systemet närmare kollaps.