”Auktoritära populister agerar inte längre i periferin; de sitter i regeringar över hela världen. Deras närvaro har normaliserats, deras retorik ekar i de institutioner som en gång skyddade demokratin. Det som en gång verkade otänkbart är numera en del av vardagen. Gränsen mellan demokratin och dess bleka kopior suddas ut i realtid, och vi uppmanas att acceptera detta som något normalt. Det kommer vi inte att göra!”
Detta är inledningen till Charta 25, en deklaration som utarbetats av unga demokratiaktivister som är fast beslutna att återupprätta demokratins moraliska grund. Deklarationen är inspirerad av Charta 77, Helsingforsavtalet och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och är en uppmaning om att försvara demokratin innan den urholkas till oigenkännlighet.
Initiativet uppstod efter International Youth Conference 2025, en årlig sammankomst som anordnas av International Youth Think Tank (IYTT). Konferensen blev en väckarklocka för många deltagare. Som ett oroväckande tecken i tiden vågade deltagarna inte låta sina namn eller ansikten publiceras i slutrapporten, vilket speglar den ökande rädslan för offentligt medborgerligt engagemang.
En uppmaning om att försvara demokratin innan den urholkas bortom igenkänning
Med oro över den accelererande auktoritära utvecklingen lanserade en grupp på sju IYTT Youth Fellows, inklusive jag själv, en undersökning bland medlemmarna i IYTT Youth Panel, ett globalt nätverk med över 400 ungdomar från 50 länder som delar ett engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter.
I undersökningen uppmanades deltagarna att ifrågasätta etablerade teorier om demokratins nedgång och granska om de fortfarande stämmer i dagens föränderliga landskap. Svaren var kraftfulla. Många hävdade att dagens auktoritära våg inte bara är ideologisk utan också djupt strukturell: ett resultat av ekonomisk ojämlikhet, institutionell ineffektivitet och regeringars oförmåga att svara på medborgarnas behov. Andra pekade på de emotionella dimensionerna av demokratins kris: förlusten av tillhörighet, den ökande rädslan och hur sociala medier förstärker felaktig information.
Utifrån dessa resultat utarbetade vi Charta 25 i ett samarbete som pågick under flera veckor. Dokumentet fördömer både självbelåtenheten hos etablerade demokratier och manipulationerna hos auktoritära populister som utnyttjar rädsla, ojämlikhet och missnöje för att splittra samhällen. Liksom Charta 77 på sin tid är Charta 25 inte ett handlingsprogram utan en vädjan till samvetet.
I deklarationens tolv punkter, som var och en är kopplad till specifika artiklar i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, bekräftas demokratin som både rättighet och ansvar. De efterlyser ärlig styrning, transparenta institutioner, lika värdighet och kunskap som ett verktyg för befrielse. De förkastar våld, exkludering och pengadominans i politiken. Sammantaget betonar de att demokrati måste vara något som levs i praktiken, inte bara något som hävdas med ord. Demokratin är inte självförsörjande. Den måste försvaras, inte bara i valurnorna, utan också i det offentliga livet, i institutionerna och genom medborgarnas moraliska mod.
Det slutgiltiga dokumentet har hittills skrivits under av 81 IYTT Youth Fellows från 25 länder på fem kontinenter och är nu öppet för alla att underteckna. Att försvara demokratin måste vara många människors gemensamma arbete.
Vi kommer nu att sprida dokumentet så brett som möjligt. Jag har till exempel redan haft möjlighet att presentera det vid en konferens om ”Populismens internationella dimensioner och effekter”, ett akademiskt initiativ som utforskar populismens politiska, kulturella och sociala rötter. En annan medundertecknare, Elena Vocale, presenterade det vid årets Athens Democracy Forum och förmedlade vårt budskap till en global publik bestående av beslutsfattare, forskare och aktivister. Vi har också skickat det till FN:s generalsekreterare.
Anslut dig till vårt gemensamma vittnesmål till demokratins försvar genom att underteckna Charta 25 här.
