Enligt Atlantic Councils senaste index för frihet och välstånd har den politiska friheten minskat över hela världen för tolfte året i rad, vilket har lett till att det globala genomsnittet för politiska rättigheter är på den lägsta nivån sedan 1999. Försämringen är en ”allmän trend som påverkar länder på alla utvecklingsnivåer” i alla regioner i världen och alla indikatorer, inklusive fria och rättvisa val, medborgerliga friheter, politiska rättigheter och den lagstiftande maktens möjligheter att begränsa den verkställande makten.
Atlantic Councils ramverk består av två sammansatta index: Freedom Index, som i lika delar summerar politisk, rättslig (rättsstatsprincipen) och ekonomisk frihet, och Prosperity Index, som omfattar inkomst, hälsa, utbildning, ojämlikhet, minoriteters inkludering och miljömässig hållbarhet. För 164 länder visar de två indexen en korrelation på 0,71 för 2024, vilket visar på ett samband mellan frihet och välstånd.
Sammantaget konstaterar rapporten att världen blir mer välmående även om behandlingen av minoriteter, en komponent i det relevanta indexet, har försämrats under det senaste decenniet, särskilt i Syd- och Centralasien.
Rapporten framhåller dock att ”en farlig uppfattning har slagit rot globalt: att politisk frihet inte är nödvändig för välstånd och till och med kan vara ett hinder för ekonomisk tillväxt”. Denna uppfattning ”stöds inte av rigorösa empiriska bevis”, enligt studien.
Med hjälp av en statistisk teknik som kallas ”lokala linjära prognoser” drar rapporten slutsatsen att ett lands BNP per capita i genomsnitt är 8,8 procent högre tjugo år efter en betydande ökning av den politiska friheten än vad det sannolikt skulle ha varit om landet förblivit autokratiskt. Med andra ord är detta en relativ ökning jämfört med liknande länder som inte demokratiserats.
På lång sikt leder demokratisering till ökat ekonomiskt välstånd
Bland frihetsdimensionerna uppvisar rättsstatsprincipen det starkaste sambandet med välstånd, särskilt när det gäller inkomst per capita, enligt Atlantic Council. Politisk frihet visar också ett starkt samband, särskilt när det gäller minoriteters inkludering. Rapporten hävdar att vanliga landsövergripande regressioner kan underskatta demokratins fördelar på grund av kortsiktiga störningar under demokratiska övergångar.
Studien undersöker också om demokrati ersätter eller kompletterar rättsliga institutioner. Slutsatsen är att demokratisering ger större ekonomiska fördelar i länder med ursprungligen svagare rättsstatsinstitutioner: i genomsnitt en ökning av BNP per capita med 12,3 procent över 20 år jämfört med 5,3 procent i starkare rättssystem.
Regionalt sett har många etablerade demokratier – däribland Kanada och USA – sett sina poäng sjunka, medan vissa länder har gjort framsteg. Rapporten nämner att Polen, Guatemala, Vietnam, Sydafrika och Jordanien har registrerat förbättringar. Däremot har Georgien, Burkina Faso och Moçambique noterat försämringar i både frihets- och välståndsmått.
Atlantic Councils slutsatser överensstämmer med mer omfattande forskning om styrning och utveckling. Världsbankens styrningsindikatorer betonar till exempel att institutioner som kan hållas ansvariga är en grundförutsättning för hållbar utveckling. IMF konstaterar att ”god styrning”, inklusive öppenhet, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning, är avgörande för ekonomisk stabilitet och tillväxt.
Den senaste tidens rapporter från V-Dem, Economist Intelligence Unit och Freedom House understryker också den pågående demokratiska tillbakagången världen över. Dessa analyser lyfter fram trender som den globala ökningen av autokratier, tilltagande auktoritärt förtryck och den nästan två decennier långa nedgången i politiska och medborgerliga friheter.
