Mer än 200 grupper och civilsamhällesorganisationer som arbetar med klimatfrågor har gått samman och krävt reformer av hur FN:s klimatförhandlingar bedrivs. De menar att förhandlingarna har “nått en brytpunkt”.
Grupperna vill att beslut ska fattas genom omröstning istället för genom konsensus mellan regeringarna, samt att vad de uppfattar som en mäss- och evenemangsliknande inramning av COP-klimatförhandlingarna ska upphöra. De föreslår också åtgärder för att minska förorenande industriers inflytande i en rad krav som presenterades vid klimatsamtalen i Bonn måndagen den 23 juni.
Lien Vandamme, ledande kampanjansvarig vid Center for International Environmental Law (CIEL), sade i ett uttalande: ”I 30 år har klimatförhandlingarna systematiskt misslyckats med att åstadkomma klimaträttvisa, undergrävt internationell rätt och låtit fossilindustrin skriva reglerna.”
Rachitaa Gupta, samordnare för den globala kampanjen för klimaträttvisa, sade att FN:s klimatsystem ”måste omformas i grunden”. ”Det måste reformeras”, tillade hon. ”Alternativet är fortsatt medverkan i klimatkrisen.”
Konsensus, inte omröstning
Till skillnad från många andra FN-konventioner kräver beslut vid de årliga partskonferenserna (COP) till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) konsensus. Även om detta inte är entydigt definierat tolkas det som att det krävs att åtminstone en överväldigande majoritet av regeringarna är överens.
Detta har sitt ursprung i den första COP-konferensen 1995, då fossilbränsleexporterande regeringar som Saudiarabien och Kuwait blockerade införandet av omröstningsregler. Reglerna för godkännande av beslut har aldrig formellt antagits, vilket medför att regeringarna i praktiken måste uppnå konsensus.
”Klimatprocessen får inte längre hållas som gisslan av några enstaka parters snäva intressen”, står det i ”United Call”, ett dokument på ett dussin sidor som beskriver reformförslagen. ”Avsaknaden av överenskomna beslutsförfaranden gör det möjligt för stora förorenande länder att hålla förhandlingarna som gisslan”, tillade Vandamme.
Vid COP29 förra året blockerade oljeberoende länder som Saudiarabien en överenskommelse om hur man ska följa upp COP28:s åtagande att övergå från fossila bränslen i energisystemen, medan utvecklade länder tonade ned ambitionerna för ett nytt klimatfinansieringsmål, och vissa regeringar i det globala syd uttryckte sin besvikelse även efter att det antagits.
2011 föreslog Mexiko och Papua Nya Guinea formellt en ändring av klimatkonventionen så att beslut skulle fattas om tre fjärdedelar av regeringarna röstade för. Men det förslaget gick inte igenom. För att en sådan ändring ska antas krävs i sig en omröstning med tre fjärdedels majoritet. Kampanjgruppernas uppmaning innehåller inget konkret förslag på hur man skulle kunna genomföra omröstningar inom ramen för UNFCCC.
Sätt stopp för fossila bränslens inflytande
Uttalandet efterlyser också åtgärder för att ”sätta stopp för otillbörlig påverkan” på COP-delegater från fossila bränsleföretag och andra stora utsläppare av växthusgaser. En undersökning från kampanjen Kick Big Polluters Out uppskattar att 1 800 lobbyister från fossila bränsleindustrin deltog i COP29 förra året, främst som representanter för branschorganisationer men också som medlemmar av regeringsdelegationer.
I det gemensamma uppropet sägs att de länder som är värdar för COP-möten inte bör ingå partnerskap med företag, särskilt inte med företag som har ett stort koldioxidavtryck. Tidigare COP-ordförandeskap har använt dessa partnerskap för att täcka kostnaderna för värdskapet, till exempel genom samarbete med energiföretag som Iberdrola, SSE och SOCAR.
Vandamme sade att det är viktigt att COP-möten hålls i olika regioner, men att ”det faktum att värdlandet behöver pengar för att organisera konferensen inte kan vara ett argument för att tillåta företagssponsring”. Hon sade att regeringarna gemensamt bör hjälpa värdlandet att finansiera konferensen, ”till exempel genom partnerskap eller ekonomiska bidrag till stöd för COP-mötet”.
COP-värdarnas integritet
I det gemensamma uttalandet påpekas att ”klimatförhandlingarna har hållits i länder med problematiska människorättsförhållanden och betydande intressen inom fossila bränslen”. De tre senaste COP-mötena ägt rum i Egypten, Förenade Arabemiraten och Azerbajdzjan, som alla är stora producenter av olja och gas. Kampanjgrupperna säger att de vill att framtida COP-ordförandeskap ska ”visa på konkreta framsteg i klimatarbetet”.
COP-värdlandet utses av regeringsförhandlare från var och en av FN:s fem regionala grupper: Afrika, Asien-Stillahavsområdet, Latinamerika och Karibien, Östeuropa samt Västeuropa och övriga länder. Värdskapet roterar varje år mellan grupperna.
Nästa år är det dags för gruppen ”Västeuropa och övriga”, och deras förhandlare håller för närvarande på att välja mellan Australien och Turkiet. Därefter är det Afrikas tur – Nigeria har ansökt om att få arrangera COP32 i Lagos – följt av Asien och Stillahavsområdet, där Indien vill stå värd för toppmötet.
Även om det gemensamma uttalandet inte går in på detaljer om hur man ska säkerställa att COP-värdländerna visar klimatframsteg, föreslog Vandamme att UNFCCC skulle kunna utarbeta en uppsättning kriterier som regeringarna kan använda när de utser ett COP-land.
Regeringarna kommer fortfarande att besluta om platsen, sade Vandamme. Men, tillade hon, ”de bör göra detta på grundval av information från det kandidatland som står värd för mötet om landets klimatframsteg, samt ett åtagande att respektera, skydda och upprätthålla mänskliga rättigheter, att undvika intressekonflikter inom ordförandeskapet och COP-organisationen, och tydlighet när det gäller logistiken”.
De senaste samtalen i Bonn har präglats av visumproblem, där många delegater från utvecklingsländer har haft svårt att få visum för att hinna komma till Tyskland i tid. ”År efter år hindrar diskriminerande visumpolitik delegater från att få visum i tid, vilket i praktiken tystar dem som står i klimatkrisens frontlinje”, heter det i uttalandet.
Det efterlyser ”ett enhetligt, enkelt, rättvist och digitalt viseringssystem med garanti om godkännande inom en vecka för alla ackrediterade deltagare i UNFCCC-möten”. Sådana system infördes för COP28 i Dubai och COP29 i Baku, tillägger man.
Även om enskilda kampanjgrupper har efterlyst liknande reformer tidigare, säger de som organiserade måndagens gemensamma upprop att det är första gången som en så bred uppmaning till förändringar kommer från en så stor grupp. Förra året undertecknade framstående personer som FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon ett gemensamt brev, organiserat av nätverket Club of Rome, där man efterlyste några av dessa reformer, men utan att ta med förslaget om att besluten ska fattas genom omröstning.
Denna artikel skrevs och publicerades ursprungligen av Climate Home News. Den återpubliceras här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten förblir hos den ursprungliga författaren och/eller utgivaren.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.