Ett rundabordssamtal som hölls i anslutning till Oslo Freedom Forum 2025 samlade en mångsidig grupp internationella experter, tjänstemän, akademiker och aktivister från olika delar av världen som arbetar inom områdena mänskliga rättigheter och demokrati för att utvärdera FN:s arbete för demokrati och undersöka möjligheten att inrätta en särskild FN-rapportör för demokrati (UNRoD).
Mötet, som organiserades av CIVICUS och Democracy Without Borders i samarbete med Human Rights Foundation, fungerade som utrymme för öppen reflektion och visade på stöd från vissa deltagare, men också på oro från andra över införandet av ett nytt FN-mandat för demokrati.
Sigrid Lipott, ansvarig för FN-frågor hos CIVICUS, inledde med att konstatera att det pågår en ”omfattande demokratisk tillbakagång som drabbar både nya och etablerade demokratier”. Ichal Supriadi, generalsekreterare för Asia Democracy Network, förstärkte budskapet och påpekade att ”demokratins urholkning påverkar mänskliga rättigheter och vice versa”.
Är FN:s hållning “passiv” med avseende på demokrati?
Diskussionen berörde vad som uppfattas som ett växande inflytande från auktoritära regimer inom FN-systemet. Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders, noterade att relevanta hänvisningar till demokrati utelämnats i FN:s framtidspakt från 2024, trots ansträngningar att inkludera sådana i de konsensusbaserade förhandlingarna. Han beskrev FN:s nuvarande hållning till demokratisk styrning som ”passiv”, en uppfattning som delades av flera deltagare. Samtidigt hänvisades till en nyligen antagen resolution från FN:s råd för mänskliga rättigheter, där man uppmanar till åtgärder för att bekämpa den globala trenden med demokratisk tillbakagång.
Diskussionen fokuserade på UNRoD, ett förslag som förs fram i ett gemensamt uttalande som undertecknats av över 150 civilsamhällesorganisationer och tankesmedjor världen över. Deltagarna i rundabordssamtalet menade att en UNRoD skulle kunna fungera som en ”effektiv och relativt kostnadseffektiv mekanism” för att återupprätta demokratiska normer inom FN:s ramverk för mänskliga rättigheter.
Mantas Adomėnas, generalsekreterare för Community of Democracies, uttryckte att UNRoD-förslaget är ett svar på vad han beskriver som en ”trippel global kris”: en institutionell kris som uppstått till följd av det multilaterala samarbetets sammanbrott, en narrativ kris där auktoritära regimer tycks ha övertaget, och en geopolitisk kris där traditionella demokratiska förkämpar har dragit sig tillbaka eller omorienterat sig.
En FN-rapportör för demokrati: en verkningsfull och kostnadseffektiv mekanism?
Vissa deltagare uttryckte oro över genomförbarheten och riskerna med att inrätta ett nytt mandat. Gina Romero, FN:s särskilda rapportör för förenings- och mötesfrihet, betonade att den nuvarande situationen inom FN präglas av ekonomiska påfrestningar, politisk försiktighet och idéer om att samla, slå samman och minska de befintliga mandaten för de särskilda förfarandena. I detta klimat skulle det vara svårt att inrätta ett nytt mandat utan att det påverkar de befintliga mandaten och även att få det att fungera effektivt. Andra varnade för att det finns en risk att en UNRoD skulle bli ett verktyg för illiberala stater om inte mandatet definieras tydligt och utnämningsprocessen säkerställs.
När det gäller potentiella överlappningar med befintliga mandat, vilket var en annan fråga som togs upp av vissa deltagare, konstaterades att en UNRoD skulle fylla luckor i FN:s befintliga ramverk för mänskliga rättigheter när det gäller demokratisk styrning, särskilt i fråga om valintegritet, maktdelning, parlamentens effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet samt medborgardeltagande.
Regional dynamik och politisk vilja var ytterligare diskussionsämnen. En deltagare noterade ett ”mönster där regeringar uttrycker tyst samtycke” men fortfarande tvekar att ge synligt stöd för en UNRoD, främst av politiska skäl. En deltagare från det globala syd noterade att auktoritära regeringar i regionen förtrycker sin egen befolkning och använder retorik där demokrati framställs som ”främmande eller kulturellt oförenlig” för att avfärda kritik från såväl inhemska som utländska håll.
Det viktigaste just nu är politiskt ledarskap
För att driva det föreslagna mandatet framåt betonade Lisbeth Pilegaard, ordförande för European Endowment for Democracy, att ”det viktigaste just nu är politiskt ledarskap”. Det framhölls att politiskt stöd krävs från demokratiska länder i alla regioner.
Utbytet avslutades med den hoppfulla kommentaren att ”diskussionen om det nya mandatet i sig redan är ett steg mot att återta det demokratiska initiativet” i FN.
Oslo Freedom Forum är ett årligt möte som anordnas av Human Rights Foundation (HRF) och samlar människorättsaktivister, journalister, beslutsfattare och teknologer för att dela erfarenheter, strategier och lösningar för att främja frihet och demokrati runt om i världen.
”Oslo Freedom Forum är stolt över att kunna erbjuda en plattform där djärva idéer som en särskild FN-rapportör för demokrati kan diskuteras fritt”, sade Javier El-Hage, chefsjurist och policyansvarig på HRF. ”Detta initiativ speglar det akuta behovet av att stärka demokratiska normer globalt, med fokus på länder som styrs av auktoritära regimer, särskilt inom FN-systemet”, konstaterade han.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.