PROGRAMOMRÅDEN

ÖVRIG VERKSAMHET

PROGRAMOMRÅDEN​

ÖVRIG VERKSAMHET

FN förbereder för dramatiska nedskärningar och omfattande omstrukturering

General Assembly 75th session: 2nd plenary meeting Organization of work, adoption of the agenda and allocation of items: reports of the General Committee

FN förbereder sig för sin mest omfattande omstrukturering på decennier då organisationen brottas med en eskalerande finansieringskris och minskat stöd från viktiga bidragsgivare. Inom ramen för generalsekreterare António Guterres så kallade ”UN80”-initiativ kan FN:s sekretariat komma att genomföra budgetnedskärningar på 20 procent och säga upp nästan 7000 anställda till 2026.

Enligt ett promemoria från FN:s styrekonom, som Colum Lynch på Devex har tagit del av, riktar sig nedskärningarna mot medel- och högnivåbefattningar bland sekretariatets 35 000 anställda. Interna promemorior, som bekräftats av Reuters John Shiffman, uppmanar avdelningscheferna att identifiera nödvändiga nedskärningar senast den 13 juni inför nästa budgetcykel som inleds i januari.

En politiskt driven finansieringskollaps

Det finansiella underskott som gör drastiska nedskärningar nödvändiga drivs till stor del av USA. USA:s president Donald Trumps administration har föreslagit att nästan 90 % av finansieringen till internationella organisationer, däribland FN, ska slopas. Ett internt promemoria som granskats av Adam Taylor och John Hudson från Washington Post beskriver avsikterna att avbryta USA:s finansiering av FN, Nato och tjugo andra organisationer. Planen godkändes tidigare i maj genom en omröstning i USA:s representanthus. Om den bekräftas av senaten skulle det innebära att FN förlorar sin största bidragsgivare som står för 13 miljarder US-dollar eller mer än en fjärdedel av organisationens totala budget.

Dessutom uppgår USA:s skulder till FN för närvarande till över 1,5 miljarder US-dollar, och likviditetskrisen förvärras av försenade betalningar från Kina, som är den näst största bidragsgivaren. Det verkar inte finnas något hopp om att andra FN-medlemsstater kommer att träda in för att täcka de förväntade finansieringsunderskotten. Enligt Richard Gowan från International Crisis Group talar diplomater och FN-personal om behovet av att göra ”mindre med mindre” men ingen ”verkar veta exakt vad det innebär”.

Guterres har framställt UN80-reformerna som ett proaktivt moderniseringsarbete, men observatörer ser dem som ett direkt svar på nedskärningarna i finansieringen. Som Damian Lilly påpekar i The Global Observatory döljer generalsekreterarens retorik om ”ändamålsenlig multilateralism” det akuta behovet av att säkerställa FN:s betalningsförmåga i en situation där finansiella bidrag rasar.

Kritiker har rasat över att reformerna genomförs i all hast. Devex-rapporten citerar FN:s fackföreningsledare Ian Richards som har varnat för att ”cheferna fortfarande inte har någon aning om hur detta ska genomföras”. FN:s tidigare chef för humanitära insatser, Martin Griffiths, kallar det för en ”plan för nedskärningar, inte för reformer”. Även om de föreslagna nedskärningarna verkar undanta högt avlönade undergeneralsekreterare, hotar de avdelningar som arbetar med fredsbevarande, nedrustning, utveckling och mänskliga rättigheter. Enligt en rapport från PassBlue varnar insiders för att kärnfunktioner och kärnuppdrag kommer att påverkas.

Strukturreform eller byråkratisk omorganisering?

UN80 har som vision att slå samman överlappande mandat, samordna funktioner och effektivisera fältverksamheten. Lilly redogör i sin rapport för reformförslag som att slå samman kontoret för samordning av humanitära frågor med kontoret för utvecklingssamordning och eventuellt integrera UNAIDS i WHO.

Andra förslag är att slå samman Världslivsmedelsprogrammet och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation – båda med begränsade resurser och alltmer överlappande uppgifter – eller att stärka samarbetet mellan FN-organ som arbetar med migration, såsom IOM och UNHCR. Man överväger också att inrätta ett centralt verkställande sekretariat inom FN för att ersätta de fragmenterade styrstrukturerna.

Men strukturella förändringar kommer inte att räcka, varnar reformveteraner. Jordan Ryan, tidigare biträdande generalsekreterare i FN, argumenterar i The Global Observatory att en framgångsrik integration kräver ledarskap, inte bara nya organisationsscheman. Med utgångspunkt i FN:s integrationsöversyn 2021 förespråkar han ett systemomfattande protokoll för affärsanalys, beteendereformer och decentraliserat beslutsfattande för att säkerställa att reformerna är anpassade till verkligheten på fältet.

Tänk nytt och öppna upp FN

Enligt Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders, behövs ett starkt FN, särskilt för att främja multilateralt samarbete, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och humanitärt arbete. Insatser för att modernisera och effektivisera FN bör i princip välkomnas och stödjas. Men att de ska genomföras under dramatisk ekonomisk press och tillsammans med djupa nedskärningar är oroväckande och svårt.

“Vad FN behöver är ett nytänkande. Ett nytänkande om hur organisationen finansieras, hur den fungerar och hur den når ut till de människor den är till för”, sade han. ”Denna kris bör vara en väckarklocka”, tillade han. ”Det är hög tid att involvera medborgarna i diskussionen om FN:s framtid. Att stärka det demokratiska deltagandet och den demokratiska representationen skulle kunna bidra till att återställa legitimiteten och därmed öka stödet för ett starkt och välfinansierat FN.”

Nyligen presenterade Democracy Without Borders tillsammans med Democracy International en rapport där manrekomenderar att FN börjar använda globala medborgarförsamlingar för att samla in synpunkter från allmänheten om viktiga globala frågor, och påpekade att detta skulle vara ”väl investerade pengar”. Organisationen förespråkar också inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN som ska bestå av valda representanter, samt införandet av ett världsmedborgarinitiativ inom FN som ska göra det möjligt för medborgarna att lägga fram frågor för behandling i generalförsamlingen.

Dessa förslag stöds också i People’s Pact, som publicerades av Coalition for the UN We Need som ett alternativ från civilsamhället till FN:s officiella Pact for the Future i september 2024. People’s Pact efterlyser bland annat ”nya och innovativa former av global beskattning och omfördelning av finansiella medel” för att stödja en hållbar finansiering av FN.