Baserat på erfarenheter av medborgarförsamlingar undersöker denna rapport hur konceptet kan implementeras som en demokratisk innovation som syftar till att främja direkt medborgarinflytande i den globala styrningen. Genom att involvera enskilda medborgare i överläggningar om globala utmaningar – såsom klimatförändringar, artificiell intelligens, hälsokriser eller den globala styrningens arkitektur i sig – förväntas globala medborgarförsamlingar (Global Citizens’ Assemblies, GCA:er) fungera som plattformar för att lägga fram policyrekommendationer från olika perspektiv som syftar till att främja det globala allmänintresset. Samtidigt utgör de laboratorier för samhälleligt lärande, global diskussion och medborgarinflytande.
I princip kan GCA:er inrättas av mellanstatliga organisationer och sammanslutningar, regeringar, civilsamhällesgrupper och en rad andra intressenter som forum för att behandla specifika frågor i kritiska lägen eller som permanenta organ som blir ett fast inslag i den globala styrningen. Ett exempel på detta är 2021 års globala församling om klimat- och miljökrisen.
Det är viktigt att GCA:er, liksom medborgarförsamlingar i allmänhet, utformas noggrant och med vissa egenskaper, som att deltagarna väljs slumpmässigt för att bilda ett representativt urval av befolkningen, att överläggningarna är välgrundade och reflekterande och att förfarandena är öppna. När GCA:er införs på global nivå måste man ta itu med särskilda utmaningar som har att göra med urvalet av deltagare (även kallade församlingsledamöter), språklig och kulturell mångfald, logistiska krav, risk för påverkan från politiker och företag och så vidare. I denna rapport konstateras att inga av dessa utmaningar förefaller oöverstigliga. Det framhålls dock att det måste finnas klarhet om vad GCA:er är, vad de inte är samt vad de kan och inte kan åstadkomma.
Denna rapport uppmuntrar till användning av GCA:er av olika aktörer och under olika omständigheter utan att ge rekommendationer eller uttrycka preferenser om hur detta bör göras. Vi föreställer oss att det i slutändan kommer att finnas ett dynamiskt ekosystem som använder sig av detta deliberativa format. Rapporten diskuterar dock särskilt potentialen för GCA:er att inrättas av och komma till nytta inom FN. Som ett verktyg för FN rekommenderar detta dokument att FN:s generalförsamling (UNGA) tillämpar artikel 22 i FN-stadgan för att inrätta ett särskilt permanent ramverk för att fastställa procedurer och arbetsmetoder, öka effektiviteten och skapa synergier.
GCA:er är avsedda att komplettera andra initiativ på området, såsom inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN eller ett världsmedborgarinitiativ inom FN. De erbjuder en specifik väg framåt för global offentlig debatt och deltagande samt för att överbrygga klyftan mellan medborgare och globala beslutsfattare.
Även om världens mångfald och storlek innebär praktiska utmaningar erbjuder GCA:er en värdefull möjlighet att främja förtroendet för multilaterala institutioner och ge medborgarna inflytande i det globala beslutsfattandet. Genom att stärka inkluderande överläggningar och lägga fram genomförbara förslag har GCA:er potential att förbättra den demokratiska karaktären hos den globala styrningen och främja mer lyhörda, medborgarcentrerade strategier för att lösa globala utmaningar.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.