Den 25 mars 2025 hölls ett sidoevenemang med titeln ”Demokrati och mänskliga rättigheter” i anslutning till den 58:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, Schweiz. Evenemanget, som arrangerades av CIVICUS och Democracy Without Borders med stöd av ett antal partnerorganisationer, syftade till att informera diplomater, experter och företrädare för det civila samhället om förslaget att utse en särskild FN-rapportör för demokrati. Tanken med det nya oberoende mandatet, som skulle vara oavlönat i enlighet med FN:s praxis, är att stödja demokratisk motståndskraft och utveckling över hela världen.
Med ett tiotal delegationer från FN:s medlemsstater och många andra deltagare närvarande inledde Sigrid Lipott, CIVICUS FN-rådgivare i Genève, seminariet med att beskriva situationen med ett allt mindre utrymme för det civila samhället i många länder runt om i världen. I CIVICUS senaste årliga utgåva av rapporten State of Civil Society konstaterades att demokratin genomgår en ”betydande tillbakagång”. Den föreslagna särskilda FN-rapportören för demokrati skulle vara ett sätt för FN att reagera och hjälpa länder att hantera gemensamma utmaningar.
Enligt Andreas Bummel, direktor för Democracy Without Borders, finns en grund för det nya mandatet i FN:s konsekventa stöd för demokrati från organisationens bildande fram till idag. Även om det inte bara finns en enda demokratimodell, utgör de resolutioner och instrument som antagits och regelbundet bekräftats av FN över tid sammantaget en ”tillämpbar definition”, sade han. I synnerhet kan mandatet knytas till artikel 21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Rapportören ska undersöka gemensamma utmaningar och goda exempel
Å ena sidan skulle den nya rapportören kunna ha ett bredare perspektiv och undersöka ”gemensamma utmaningar och goda exempel när det gäller demokratisk styrning”. Å andra sidan skulle det föreslagna mandatet kunna ”zooma in” och täppa till ”viktiga luckor” i det befintliga systemet med särskilda förfaranden i FN:s råd för mänskliga rättigheter när det gäller demokratifrågor. Bummel noterade att sådana luckor särskilt finns på områdena valintegritet och valadministrativa organs självständighet, maktfördelning och parlamentarisk kontroll av den verkställande makten, effektiviteten hos de olika grenarna av statsförvaltningen samt mekanismer för direkt medborgardeltagande.
Evie Papada, forsknings- och policyanalytiker vid V-Dem-institutet, bekräftade behovet av det föreslagna mandatet ”i förhållande till de luckor i de särskilda förfarandena som redan identifierats”. Hon noterade att enligt uppgifter från V-Dem har ”både rättvisan i valen och självständigheten hos de valadministrativa organen stadigt minskat under det senaste årtiondet”, vilket är ett viktigt område som hittills inte har täckts av FN-mandat. Rapportören skulle också kunna ägna uppmärksamhet åt ”rättsväsendets effektivitet, mekanismer för direkt medborgardeltagande och stärkt tillsyn av den verkställande makten”, sade hon.
Behov av att täppa till viktiga luckor i FN:s system för mänskliga rättigheter
Dalia Leinarte, medlem i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, hävdade att en särskild FN-rapportör för demokrati behövs för att komplettera de befintliga mandat som behandlar särskilda fri- och rättigheter. Mot bakgrund av FN:s finansierings- och likviditetskris och de därmed sammanhängande effektivitets- och rationaliseringsåtgärder som vidtagits inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, menade Leinarte att en förstärkning och utvidgning av systemet med särskilda förfaranden i rådet för mänskliga rättigheter var ett sätt att reagera eftersom det är förhållandevis kostnadseffektivt och det finns en betydande flexibilitet i hur mandaten kan stödjas.
Enrique de Obarrio, ordförande för Latin American and Caribbean Network for Democracy och International Steering Committee of the Civil Society Pillar of the Community of Democracies, sade att ”demokratin är på tillbakagång i många delar av världen, det är helt klart ett bakslag, och vi måste främja kreativa initiativ som syftar till att stärka och bekräfta vårt engagemang för demokratiska värderingar; initiativ som inrättandet av en särskild FN-rapportör för demokrati”. Han noterade att ett demokratiskt styrelseskick återspeglas i de 19 principerna i Warszawadeklarationen, som antogs för 25 år sedan av Community of Democracy, och som ”bör vara ryggraden för FN:s nya särskilda rapportör”. Rapportören skulle kunna ”fungera som en bro mellan regeringar och demokratiska parlament, det civila samhället, den akademiska världen, den privata sektorn och andra berörda intressenter”, tillade han.
Demokrati är en universell målsättning
Enligt Annika Silva-Leander, International IDEA:s ständiga FN-observatör i New York, har behovet av ett demokratimandat i FN:s råd för mänskliga rättigheter aldrig varit mer angeläget. Samtidigt är dilemmat att utsikterna förmodligen aldrig varit mer utmanande, sade hon. En analys som hennes organisation gjort visar dock att ”demokrati fortfarande är en universell målsättning för många medlemsländer” i både nord och syd och att många ”också ser demokratiska tillbakagångar som ett problem”. ”Vi måste arbeta tillsammans med dessa allierade för att främja det här initiativet”, sade Silva-Leander.
Yuyun Wahyuningrum, verkställande direktör för ASEAN Parliamentarians for Human Rights (APHR), anslöt sig till uppmaningen att utse en särskild FN-rapportör för demokrati. Hon betonade att Sydostasien visar varför detta mandat är ”akut nödvändigt”. Wahyuningrum noterade att de demokratiska institutionerna är ”under attack” i Myanmar, Kambodja, Thailand, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Laos. APHR är oroade över att regeringarna prioriterar ekonomiska relationer framför demokratiska principer och efterlyste en demokratistadga för ASEAN. Hon betonade att demokrati är en universell målsättning, inte en ”västerländsk konstruktion”, och varnade för passivitet. FN ”har inte råd att stå bredvid och se på när demokratin urholkas ytterligare”, sade Wahyuningrum.
I samband med 75-årsdagen för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den 10 december 2023 lanserade grupper från det civila samhället och tankesmedjor ett gemensamt uttalande med krav på att FN utser en särskild rapportör för demokrati. Uttalandet stöds i dagsläget av över 175 institutioner och cirka 500 personer, varav många är nuvarande eller tidigare beslutsfattare eller demokratiexperter. Ett av de senaste ställningstagandena för förslaget gjordes av Pacto pela Democracia, ett brasilianskt nätverk bestående av över 200 grupper i det civila samhället.
Bland medsponsorerna av sidoevenemanget i Genève fanns International IDEA, Society for Threatened Peoples, Parliamentarians for Global Action, Latin American and Caribbean Network for Democracy (REDLAD) och ASEAN Parliamentarians for Human Rights.
