V-Dem-institutet, som är baserat vid Göteborgs universitet, släppte nyligen sin senaste årliga rapport som analyserar tillståndet för demokratin i 202 länder under det senaste året. Rapporten analyserar demokratin utifrån sju nyckelprinciper: val-, liberal-, majoritets-, konsensus-, deltagar-, deliberativ- och egalitär-/jämlikhetsdemokrati.
Demokratier versus autokratier
En av de mest slående slutsatserna i 2025 års rapport är att antalet autokratier har ökat från 88 till 91 (56 valautokratier och 35 slutna autokratier) och därmed passerat antalet demokratier som i sin tur har minskat från 91 till 88 länder (29 liberala demokratier och 59 valdemokratier). Bland de länder som bidrog till denna förändring kan nämnas Vitryssland, Gabon, Libanon och Nigeria, som övergick från valautokratier till slutna autokratier.
I rapporten konstateras att den tredje vågen av autokratisering – som i tidigare rapporter identifierats som en oroande trend – inte visar några tecken på att avta. Enligt rapporten finns det nu 45 länder som påverkas av autokratisering medan endast 19 befinner sig i demokratiseringsprocesser. Liberala demokratier fortsätter att vara den mest sällsynta regeringsformen i världen, med ett antal som fallit tillbaka till 2009 års nivåer – endast 29 totalt.
Enligt rapporten är följaktligen andelen av världens befolkning som lever i en liberal demokrati nu den lägsta på 50 år – mindre än 12 procent av världens befolkning. I kontrast till detta lever 72 procent av världens befolkning – motsvarande 5,8 miljarder människor – nu under autokratiskt styre. Valdemokratier utgör 17% av världens befolkning, med Brasilien, Mexiko och Nigeria som de mest framträdande exemplen.
Det finns 17 länder som betraktas som ”gråzonsregimer” som antingen ligger i ”nedre skiktet” av en valdemokrati eller i ”övre skiktet” av en valautokrati. Till de förstnämnda hör Albanien, Kenya, Mexiko och Nigeria och till de sistnämnda Benin, Guyana, Indonesien, Mauritius och Mongoliet. I rapporten betonas att klassificeringen i dessa fall är förknippad med ”en viss grad av osäkerhet”.
Situationen i USA
USA fick särskild uppmärksamhet i 2025 års V-Dem-rapport, där det konstaterades att landet genomgår den ”snabbaste utvecklingen av autokratisering som USA har gått igenom i modern historia”. Även om de data och mätvärden som användes för rapporten endast sträcker sig fram till slutet av 2024, inkluderade forskarna ändå alarmerande resultat om USA efter valet av Donald Trump, som testar gränserna för den verkställande makten i en ”aldrig tidigare skådad skala”.
Den amerikanska presidenten har använt sig av flera typiska autokratiska metoder, som att utöka den verkställande makten, försvaga kongressens makt, attackera oberoende institutioner, underminera tillsynsorgan och media samt rensa ut och avveckla statliga institutioner.
Efter publiceringen intervjuade US News Staffan Lindberg, som är författare och redaktör för rapporten, grundare av V-Dem Institute och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Enligt Lindberg kommer USA ”definitivt” att nedgraderas och omklassificeras i nästa års utvärdering. ”I den takt som det sker”, noterade han, ‘”skulle jag säga att innan sommaren är slut kan man inte längre kalla USA för en demokrati”, och tillade att ”det skulle innebära att rättsstatsprincipen, begränsningarna för den verkställande makten, kritiskt nog, skulle vara försvagade i en sådan utsträckning att vi inte längre kan tala ens om en konstitutionell republik.”
Utmaningar och framtidsutsikter
I ett vidare perspektiv präglades 2024 av ett stort antal val världen över, där sju länder upplevde demokratiska bakslag medan endast fyra länder kunde notera demokratiska framsteg. För de flesta nationer förblev dock det politiska landskapet oförändrat. Som ett resultat av detta innebar föregående år överlag inga betydande förändringar i den globala trenden av autokratisering. Trots att de använder olika indikatorer drog två andra årliga rapporter – som presenterades av Freedom House och Economist Intelligence Unit (EIU) – också slutsatsen att demokratin överlag fortsätter att vara på tillbakagång.
Ett särskilt oroande fenomen som observerades under hela valperioden var ökningen av det politiska våldet i flera länder. Detta tyder på att auktoritära ledare i allt högre grad tar till förtryck för att behålla sitt grepp om makten.
En positiv utveckling var å andra sidan den växande folkliga mobiliseringen till försvar för demokratin i flera av de länder som höll val. I vissa fall ledde detta medborgerliga engagemang, som lyfts fram i CIVICUS senaste rapport State of Civil Society, till påtagliga demokratiska framsteg, vilket visar att det fortfarande finns en chans att motverka den auktoritära trenden.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.