Economist Intelligence Units (EIU) Democracy Index 2024, som publicerades nyligen, ger en komplex bild av demokratins tillstånd i världen under det gångna året.
Indexet omfattar 165 självständiga stater och två territorier och mäter den demokratiska hälsan baserat på nyckelindikatorer som valprocess, regeringsfunktion, politiskt deltagande, politisk kultur och medborgerliga fri- och rättigheter.
Enligt bedömningen lever 6,6% av världens befolkning fördelat på 25 länder i en fullvärdig demokrati, 38,4% i 46 länder i en bristfällig demokrati, 15,7% i 36 länder under en hybridregim och 39,2% i 60 länder under ett auktoritärt styre. Jämfört med 2023 har det uppdaterade indexet registrerat ytterligare en fullvärdig demokrati, fyra färre bristfälliga demokratier, ytterligare två hybridregimer och ytterligare en autokrati.
Den globala genomsnittliga demokratipoängen sjönk till 5,17, från 5,23 år 2023 och 5,29 år 2022. Endast en minoritet av 37 länder förbättrade sina indexvärden under 2024, och förbättringsmarginalen för de flesta var liten och ofta från en låg nivå. Samtidigt noterade 83 länder en nedgång och vissa av dem på ett påtagligt sätt. För 47 länder var resultatet oförändrat.
Auktoritär befästning
I rapporten påpekas att den pågående nedåtgående trenden i den totala poängen, som fortsatte 2024, inte drevs av en nedgång bland världens demokratier utan av ”en ytterligare försämring av den genomsnittliga poängen för de auktoritära regimerna”.
Antalet auktoritära regimer har ökat stadigt sedan ett decennium tillbaka, då 52 länder klassificerades som auktoritära, jämfört med 60 idag. Trenden tyder på att när en regering väl har övergått till att bli auktoritär är det sällsynt att den ändrar kurs. Istället har autokraterna blivit allt skickligare på att konsolidera makten genom att använda övervakningsteknik, desinformationskampanjer och rättsliga åtgärder mot oliktänkande för att marginalisera oppositionen. ”Autokratiska makthavare tenderar att inte möta folkets önskan om förändring genom att demokratisera delar av sina politiska system, utan att istället gräva ner sig och slå ner hårdare på alla tecken på avvikande åsikter”, skriver EIU i sin rapport.
Samtidigt som auktoritära regimer stärkte sitt grepp fortsatte den andel av världens befolkning som lever under demokratiska styrelseskick att krympa. I dag lever endast 6,6 procent av befolkningen i en fullvärdig demokrati, en minskning från 12,5 procent 2014. Länder som en gång rankades bland världens starkaste demokratier – inklusive USA – är alltjämt nedgraderade till bristfälliga demokratier.
Försämrad valintegritet
2024 var ett rekordår för val med mer än 70 nationella omröstningar, bland annat i stora demokratier som Indien, USA och Brasilien. I kategorin ”valprocess och pluralism” noterade EIU:s index en total nedgång med 0,08 procentenheter, med försämringar i nästan alla regioner utom Västeuropa och Nordamerika.
I några fall ledde valen till att impopulära makthavare avsattes, vilket återspeglade en växande frustration över stagnerande styren. I många andra fall präglades dock valen av valfusk, förtryck eller rent av inställda val. I flera länder manipulerade de styrande partierna valsystemen för att säkra segrar, medan oppositionskandidater i andra länder utsattes för systematiska trakasserier eller uteslutning.
Styrning i kris
Den brantaste nedgången under 2024 skedde inom kategorin ”regeringens funktionssätt”, som föll med 0,13 procentenheter till ett dystert globalt genomsnitt på 4,53 av 10, vilket är den lägsta av alla indikatorer som EIU mäter. Denna nedgång belyser en bredare kris för samhällsstyrningen som påverkar både demokratiska och icke-demokratiska stater. Allmänhetens förtroende för de politiska institutionerna ligger kvar på historiskt låga nivåer, drivet av politiska låsningar, korruption och det ökande inflytandet från icke folkvalda instanser som centralbanker, domstolar och företagsintressen.
EIU-rapporten hänvisar till ett antal undersökningar som visar att många medborgare världen över känner sig frånkopplade från beslutsprocesserna, vilket bidrar till en besvikelse över den representativa demokratin. I takt med att regeringar kämpar för att hantera akuta sociala och ekonomiska utmaningar har uppfattningen att demokratin inte ”levererar” fått fäste, vilket har gett upphov till politiska upprorsmakare och populistiska rörelser som utmanar den traditionella ordningen.
En ljusglimt: politiskt deltagande på uppgång
Mitt i den bredare demokratiska nedgången visade en kategori en oväntad uppgång: politiskt deltagande. Sedan 2008 har denna kategori sammantaget förbättrats med 0,74 procentenheter, drivet av ökat medborgerligt engagemang, aktivism och proteströrelser. Från klimatstrejker till antikorruptionsdemonstrationer tar medborgarna – särskilt de yngre generationerna – i allt högre grad politiska frågor i egna händer. Denna trend tyder på att den institutionella demokratin visserligen är under press, men att den demokratiska andan lever kvar bland gräsrotsrörelser världen över.
Vad kommer att ske framöver?
EIU:s demokratiindex för 2024 understryker att demokratin inte är på oundviklig tillbakagång, men att den är under belägring. EIU:s rapport varnar för att demokratin i världen står inför fortsatta hot från auktoritära tendenser, populism och svag samhällsstyrning. Kampen mellan auktoritär konsolidering och demokratisk motståndskraft kommer att forma utvecklingen under de kommande åren. Den uppgift som demokratiska ledare har framför sig är att återupprätta förtroendet för samhällsstyrningen, skydda valens integritet och ta itu med den växande känslan av maktlöshet bland medborgarna. Utan meningsfulla reformer kan demokratins tillbakagång fortsätta med oförminskad styrka, vilket innebär att kommande generationer får brottas med en alltmer autokratisk världsordning.
