2024 presenterades som det största valåret i historien. Mer än 70 länder, som utgör nästan hälften av världens befolkning, gick till valurnorna under 2024. Från Indiens allmänna val, som pågick under flera dagar och var världens största val, till Indonesiens presidentval, de högintressanta presidentvalen i USA och det mycket betydelsefulla valet i Storbritannien – 2024 präglades av högspända valkampanjer över hela världen. Utmärkande var också att ett dussintal demokratier gick till val mot bakgrund av intensifierade konflikter och geopolitiska utmaningar. Medan Taiwan höll sitt presidentval under intensiva påtryckningar och provokationer från Peking, höll Ryssland, som befinner sig i krig med Ukraina, sitt presidentval i mitten av mars. På liknande sätt genomförde flera afrikanska länder, däribland Sydafrika, Algeriet, Ghana, Namibia, Moçambique, Senegal och det konfliktdrabbade Sydsudan, sina val mot bakgrund av eskalerande konflikter och spänningar.
Arga väljare och osäkra regimer
Valen som hölls under 2024 präglades av stora förluster för de etablerade partierna. Många nykomlingar och ytterkantspartier – som i fallet Sri Lanka – gjorde stora valvinster genom att utmanövrera etablerade partier. I länder som Japan, Frankrike, Sydafrika, Storbritannien och USA uttryckte väljarna sin frustration över de styrande partierna och höll dem ansvariga för ekonomisk stagnation, inflation, arbetslöshet och intensifierade globala konflikter. I Japan led det liberaldemokratiska partiet – ett parti som har suttit vid makten sedan andra världskriget – ett förkrossande nederlag i parlamentsvalet. På liknande sätt förlorade Sydafrikas African National Congress (ANC) sin majoritet för första gången sedan partiet kom till makten 1994. I Sri Lanka ledde en mindre känd marxist-leninistledare, Aruna Kumara Dissanayake, sitt parti Janatha Vimukthi Peramuna till historiska segrar i både president- och parlamentsvalen. I Storbritannien skedde en historisk vändning när Labourpartiet vann en jordskredsseger och gjorde slut på 14 års styre av det konservativa partiet.
I Japan led det liberaldemokratiska partiet – ett parti som har suttit vid makten sedan andra världskriget – ett förkrossande nederlag i parlamentsvalet.
Den största och mest kännbara valförlusten inträffade dock i det amerikanska presidentvalet. Arga väljare (inklusive många av det demokratiska partiets kärntrupper) valde Donald Trump, den tidigare republikanske presidenten, med långtgående konsekvenser för världen och den liberala demokratin.
I denna tid av motvilja mot den sittande makten visade sig Indien vara en avvikare. Det sittande regeringspartiet National Democratic Alliance (NDA) bildade regering för tredje gången i rad. Även om det styrande Bharatiya Janata Party inte lyckades få majoritet i Lok Sabha, fick NDA-koalitionen 293 mandat (av 543) och kunde därmed bilda regering.
En högerextrem våg
I valen som hölls i nästan 70 länder noterades rekordstora framgångar för högerextrema partier i många delar av Europa. Högerextrema partier har visserligen ökat stadigt i de flesta europeiska länder (sedan Victor Orbans seger 2010), men under 2024 nådde de exceptionella valframgångar. Till stor del drivna av ilska mot invandring och ekonomiska problem har väljarna i EU visat ett ovanligt förtroende för högerpopulister. I september vann Herbert Kickles högerextrema Frihetsparti parlamentsvalet med 29 procent av rösterna, medan konservativa partier i Belgien och Portugal gick starkt framåt 2024. I minst sju EU-länder, nämligen Tjeckien, Kroatien, Finland, Ungern, Italien, Nederländerna och Slovakien, har högerextrema partier blivit en del av regeringskoalitioner. Den viktigaste vändpunkten när det gäller de högerextrema partiernas frammarsch kom dock i två av EU:s största medlemsländer: Frankrike och Tyskland.
Till stor del drivna av ilska mot invandring och ekonomiska problem visade väljarna i EU ett ovanligt stort förtroende för högerpopulister.
Svallvågorna av de högerextrema partiernas frammarsch syns tydligt i det nyligen genomförda EU-valet. Det invandringsfientliga mitten-högerpartiet Europeiska folkpartiet (EPP) gjorde stora valframgångar när man säkrade 188 av de 720 platserna i Europaparlamentet. Även om EU:s högerextrema utveckling är anmärkningsvärd överskuggades den av den republikanske kandidaten Donald Trumps, en känd högerpopulist i USA, makalösa seger. Samtidigt som Trumps oväntade seger kan kasta en skugga över det liberala demokratiprojektet kommer den sannolikt att stimulera högerpartier runt om i världen.
Ökad utländsk inblandning i val
En annan påtaglig trend under 2024 var den ökande förekomsten av valpåverkan och desinformation från auktoritära aktörer. Det är numera välkänt att cyberattacker och informationspåverkande operationer från auktoritära stater, i synnerhet Ryssland, Kina och Iran, har blivit ett stort hot mot valintegriteten i demokratier. Med ankomsten av olika AI-verktyg, i synnerhet generativ AI, ansågs desinformationens omfattning och risken för valmanipulation ha orsakat stor skada under 2024. Enligt stora teknikplattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp förekom det 20 valrelaterade hemliga operationer i USA, Europa, Asien (inklusive Indien) och Mellanöstern, med ursprung i Ryssland, Iran och Kina. Det positiva var dock att de valadministrativa institutionerna och teknikplattformarna kunde hitta lösningar för att minska omfattningen av störningar från utländska aktörer och deras manipulativa verktyg. De senaste fallen av påstådd rysk inblandning i valen i Rumänien och Georgien bör dock hålla demokratibevakarna på alerten.
Med ankomsten av olika AI-verktyg, i synnerhet generativ AI, ansågs desinformationens omfattning och risken för valmanipulation ha orsakat stor skada under 2024.
Slutsatser
Valen som ägde rum i över 70 länder 2024 skedde mot bakgrund av en tilltagande demokratisk tillbakagång, som kännetecknas av att oberoende institutioner försvagas i några av de största demokratierna och att väljarna blir alltmer besvikna när det gäller frågor som bland annat invandring, jobb och ekonomisk stagnation. I många demokratier verkar väljarna, särskilt de yngre, bli alltmer desillusionerade när det gäller allmänna val. Dessa faktorer utnyttjades i stor utsträckning av populistiska ledare (främst på högerkanten) i Europa och USA för att vinna val och befästa sitt grepp om de demokratiska institutionerna (och värderingarna!). Mitt bland alla dessa utmaningar kom det största hoppet om demokratisk motståndskraft från Sydasien. Gatuprotesterna i Sri Lanka och Bangladesh, som till stor del leddes av ungdomar, har öppnat dörrarna för ökad demokratisering. Kort sagt, om 2024 var ett valår kommer 2025 sannolikt att bli ett år som präglas av demokratisk konsolidering, trots de växande högerutmaningarna från Europa till USA.
Denna artikel publicerades ursprungligen av Observer Research Foundation. Den återpubliceras här med vänligt tillstånd. Upphovsrätten ligger kvar hos den ursprungliga utgivaren och/eller författaren.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.