I samband med FN:s dag för mänskliga rättigheter varnade Interparlamentariska unionen (IPU) för att kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot folkvalda ökar. Enligt IPU uppgick antalet fall som togs upp i IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter under 2024 till 956 – mer än tre gånger så många som året innan. På IPU:s webbplats finns detaljerade uppgifter om fallen och de uppdateras kontinuerligt.
IPU, som är paraplyorganisationen för över 180 nationella parlament, uttrycker oro över en alarmerande ökning av antalet fall under det senaste decenniet, där den vanligaste överträdelsen är ”otillbörligt upphävande eller förlust av parlamentariskt mandat”.
IPU konstaterar att antalet länder där parlamentariker utsätts för kränkningar också har ökat. Antalet har ökat från 41 länder 2014 till 55 länder som granskas av kommittén 2024, vilket tyder på en försämring av de parlamentariska mänskliga rättigheterna globalt. Fallen sträcker sig från kränkningar av parlamentsledamöters yttrandefrihet och mötesfrihet till misstänkta dödsfall av tidigare oppositionella parlamentsledamöter.
Oppositionella parlamentsledamöter oproportionerligt utsatta
Två länder som IPU har särskilt fokus på är Venezuela och Jemen. I Venezuela har 135 före detta oppositionsparlamentariker utsatts för politiskt motiverad förföljelse, till exempel otillbörliga arresteringsorder och upprepade trakasserier. I Jemen rapporteras 116 parlamentsledamöter ha utsatts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat förstörelse av egendom, bortförande och mordförsök.
Bland de extrema fall som IPU undersöker finns de olösta dödsfallen av Amina Mohamed Abdi från Somalia 2022, Murzal Nabizada från Afghanistan 2023 och Chérubin Okende Senga från Demokratiska republiken Kongo 2023. Utskottet utreder också två parlamentarikers försvinnanden: Seham Sergiwa från Libyen, som har varit försvunnen sedan 2019, och Brooklyn Rivera från Nicaragua, som har varit försvunnen sedan 2023. IPU har observerat en global trend där oppositionsparlamentariker utsätts för oproportionerligt många attentat jämfört med sina kollegor från majoritetspartierna. Av de 956 fall som dokumenterades under 2024 rörde 790 – eller 83% – parlamentariker från oppositionspartier.
Asien står för det största antalet fall som tas upp i kommittén, med 331 rapporterade fall. Mellanöstern och Nordafrika ligger på andra plats med 228 rapporterade fall. Kommittén följer noga situationen i Bangladesh, Myanmar, Pakistan, Tunisien och Turkiet, där det har förekommit allt fler rapporter om att parlamentariker misstänks ha fängslats av politiska skäl.
Enligt IPU är dess kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter ”den enda internationella klagomålsmekanismen med det specifika mandatet att försvara de mänskliga rättigheterna för förföljda parlamentariker runt om i världen”.
Margareta Cederfelt, ordförande för riksdagens delegation till IPU, kommenterade utvecklingen: “Det parlamentariska arbetet är en hörnsten för all demokrati. Utöver det individuella lidandet innebär förföljelser av parlamentariker därför också en attack på demokratin. Den ökande utsattheten för parlamentsledamöter runt om i världen är en mycket allvarlig trend och ett tecken på att mer behöver göras för att vända denna utveckling globalt.”
Cederfelt tillade att det förutom IPU finns andra parlamentariska organisationer som arbetar med dessa frågor, till exempel Parliamentarians for Global Action och OSSE:s parlamentariska församling som har en särskild representant för politiska fångar.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.