Civicus: Endast 40 av 198 länder har ett öppet medborgerligt utrymme

I december 2024 släppte CIVICUS Monitor sin årliga globala rapport, People Power Under Attack 2024, som ger en omfattande översikt över situationen för det medborgerliga utrymmet i världen, definierat som ”respekten i politik, lag och praxis för föreningsfrihet, yttrandefrihet och fredliga sammankomster”. Baserat på en bedömning av över 2 500 fall visar studien på de metoder som används för att undertrycka dessa friheter samt exempel på anmärkningsvärd motståndskraft inom det civila samhället.

Enligt rapporten lever 72,4 procent av världens befolkning i länder med starkt förtryck, vilket är en ökning med 1,5 procent jämfört med 2023, och endast 40 av 198 länder har öppna medborgerliga utrymmen. Rapporten belyser den ökande försämringen av de medborgerliga friheterna under de senaste månaderna i ett antal länder. I nio fall har det sammantagna resultatet sjunkit. Detta gäller Burkina Faso, Eswatini, Etiopien, Georgien, Kenya, Mongoliet, Nederländerna, Peru och de ockuperade palestinska territorierna.

I den samlade bedömningen försämrades läget för nio länder och förbättrades för nio länder 2024

Som CIVICUS generalsekreterare Mandeep Tiwana har påpekat i en artikel för IPS News är ”förhållandena för det medborgerliga utrymmet i ett 30-tal länder där över en fjärdedel av världens befolkning bor så dåliga att minsta antydan till avvikande åsikter mot makthavarna kan leda till att man kastas i fängelse under lång tid eller till och med dödas”. Det handlar om Afghanistan, Kina, Kuba, Ekvatorialguinea, Eritrea, Myanmar, Nicaragua, Ryssland, Saudiarabien, Syrien och Sudan.

Kränkningar av yttrandefriheten registrerades i 49 länder och stod för 45 procent av alla fall. Syftet är att tysta journalisters och mediearbetares kritiska röster genom intensiv övervakning, förbud mot offentliga sammankomster, trakasserier, godtyckliga frihetsberövanden och fysiska attacker. Återkommande grips de ”för att ha kritiserat myndigheter eller för undersökande rapportering om känsliga ämnen som att avslöja korruption”, med uppenbara oegentligheter från offentliga institutioners sida.

I omkring 30 länder undertrycks även minsta antydan till oliktänkande brutalt

Rapporten understryker också att rätten att protestera fortsätter att utsättas för kraftiga angrepp globalt, med anmärkningar från minst 76 länder. Det handlar bland annat om massgripanden eller polisbrutalitet mot unga klimat- och miljöaktivister, som i Indonesien, Brasilien och Ghana. I takt med att våldet fortsätter att eskalera är människorättsförsvarare särskilt utsatta. Obefogade gripanden har dokumenterats i 58 länder, särskilt av kvinnor som utsätts för drakoniska restriktioner under flera auktoritära regimer. Nästan 10 procent av de fall som analyserats av CIVICUS var kopplade till kränkningar av medborgerliga friheter i de ockuperade palestinska områdena eller till protester i solidaritet med det palestinska folket.

Rapporten visar också på betydelsefulla framgångar för civilsamhället

Trots bakslagen visar rapporten också på betydelsefulla framgångar för civilsamhället när det gäller att upprätthålla friheter genom ihärdiga och omfattande påverkansinsatser för att uppnå viktiga reformer i flera länder. Till exempel har Grekland och Thailand infört lagligt erkännande av samkönade äktenskap. När det gäller kvinnors rättigheter har Kazakstan genom en ny lagstiftning återinfört straffrättsliga påföljder för misshandel och stärkt skyddet för personer som överlevt våld i hemmet, medan Tjeckien har antagit en mer rättighetsbaserad definition av sexuellt våld. I Ecuador lyckades ursprungsbefolkningar återta sina förfäders landområden och i Australien upphävdes lagar mot protester riktade mot miljöaktivister. När det gäller CIVICUS sammantagna bedömning förbättrades situationen i nio länder enligt rapporten: Bangladesh, Botswana, Fiji, Japan, Jamaica, Liberia, Polen, Slovenien samt Trinidad och Tobago.

Bilden som presenteras är därför oundvikligen komplicerad. Eftersom repressiva åtgärder fortsätter att öka globalt uppmanar rapporten regeringar, internationella organ och den privata sektorn att samarbeta för att skydda grundläggande rättigheter. I dokumentets rekommendationer betonas därför behovet av integrerade åtgärder för att få ett slut på våld och förtryck, stärka mekanismerna för ansvarsutkrävande för offentliga övergrepp och främja inkluderande och deltagande styrningsstrukturer. Endast genom att skapa institutionella kanaler som säkerställer att det civila samhället deltar i lagstiftningsarbetet och i antagandet av grundläggande beslut kan de mänskliga rättigheterna garanteras på ett effektivt sätt.