Nobels fredspris 2024 gick till Nihon Hidankyo, en japansk organisation grundad av överlevande från Hiroshima och Nagasaki. Detta meddelades av den norska nobelkommitténs ordförande Jørgen Watne Frydnes den 11 oktober.
Genom att vittna om kärnvapnens katastrofala humanitära konsekvenser kämpar organisationen för en värld fri från kärnvapen. Utifrån människors egna erfarenheter har brådskande varningar utfärdats mot spridning och användning av kärnvapen. Dessa vittnesbörd anses ha hjälpt till att befästa ett utbrett motstånd mot kärnvapen runt om i världen.
Enligt Nobelkommittén har detta bidragit till utvecklingen av en kraftfull internationell norm som har stigmatiserat användningen av kärnvapen som moraliskt oacceptabel. Denna norm har blivit känd som ett nukleärt tabu och har motverkat användning av kärnvapen i krig sedan Hiroshima och Nagasaki. Men, skriver Nobelkommittén i sitt tillkännagivande: ”Det är därför oroväckande att tabut mot att använda kärnvapen i dag är under press.”
Ill. Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach
Demokrati utan gränser (DUG) välkomnar valet av pristagare. Föreningens ordförande Petter Ölmunger lyfter fram hur FN:s generalförsamling, i sin allra första resolution, beslutade om att påbörja ett arbete för en “eliminering av kärnvapen ur nationella vapenarsenaler”. Detta var ett halvår efter att atombomberna, med ofattbar förödelse, hade släppts över Hiroshima och Nagasaki.
“Tecken på en sjuk världsordning”
Ölmunger fortsätter: “Snart 80 år senare tycks detta mål nu vara längre bort än någonsin med en pågående kärnvapenupprustning på allt bredare front. Bara vetskapen om att dessa vapen, i fel händer och vid fel tidpunkt, skulle kunna innebära slutet för all mänsklig civilisation är en outhärdlig tanke och ett övertydligt tecken på en sjuk världsordning. Att Nobels fredspris ges till Nihon Hidankyo är en välkommen påminnelse till oss alla om vårt ansvar att eliminera detta hot genom en demokratisk världsordning”.
Samtidigt pågår idag ett antal krig med konventionella vapen och det rapporteras om fasansfulla scener när civila människor lemlästas. Enligt Uppsala Conflict Data Program, som för statistik över väpnade konflikter i världen, var 2023 ett av de blodigaste åren sedan deras datainsamling på konfliktdöda började 1989.
Vad krävs för kärnvapennedrustning?
Enligt DUG kan problemet med kärnvapen inte lösas isolerat från den större frågan om allmän nedrustning och en transformering av världsordningen. I den nuvarande ordningen finns internationell lag och folkrätt som syftar till att förhindra krig. Men samtidigt tillåts nationalstater och militära allianser att i enorm skala ägna sig kontinuerligt åt förberedelser för krigföring. I en sådan ordning där nationer rustar mot varandra är förutsättningarna för kärnvapenavrustning dåliga.
Så länge det saknas en robust och förutsägbar ordning där människor och folk kan känna sig tillräckligt trygga kommer det också saknas tillräckligt starka incitament för de regeringar som förfogar över dessa vapen att göra sig av med dem.
En hållbar världsfred skulle enligt DUG istället bygga på gemensam mänsklig säkerhet som möjliggör en gradvis nedrustning av nationella väpnade styrkor. Detta förutsätter en konvention som inbegriper avrustning av både kärnvapen och konventionella vapen, vilket också är innebörden i frasen ”allmän och total avrustning” i artikel VI av Icke-spridningsavtalet, NPT, som ofta åberopas.
I sin strävan efter en fredlig ordning verkar DUG för en världsordning som bygger på ett globalt rättssystem med fyra pelare: 1) världsomspännande vapenkontroll; 2) demokratiska globala institutioner med rättvis representation som kan stifta bindande lagar; 3) obligatoriska internationella domstolar för fredlig konfliktlösning; och 4) supranationella befogenheter att verkställa genom polisiära maktmedel. Ingen av dessa pelare fungerar för sig själv.
“FN-stadgans förord understryker att vapenmakt inte får användas annat än “i gemensamt intresse”. Men för att kunna avgöra hur detta gemensamma intresse ser ut och hur det bäst ska värnas krävs nya globala institutioner som har den kapaciteten. Ett gradvis utvecklat demokratiskt världsparlament är nyckeln till en global rättsordning och således också till avskaffandet av kärnvapen”, kommenterade Ölmunger.
Som ett första steg på väg mot ett världsparlament driver DUG en kampanj för att inrätta en parlamentarisk församling inom FN (UNPA). Genom valda representanter skulle en UNPA kunna företräda mänsklighetens gemensamma intressen och utgöra ett komplement till FN:s generalförsamling och säkerhetsråd som företräder de nationella regeringarnas intressen. En UNPA kan upprättas inom ramen för FN-stadgan (artikel 22) och utan möjlighet för Säkerhetsrådets Veto-makter och tillika kärnvapenmakter att blockera.
Regler och villkor för att använda innehåll från denna hemsida.