PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Vikten av bildning för en fungerande global demokrati

En ny studie från Oxford University och Dublin City University visar att 69 % av respondenterna från 17 länder stöder skapandet av en demokratisk världsregering för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, migration och artificiell intelligens. Genomförandet av ett sådant system möter dock flera hinder, inklusive risken för auktoritärt styre, bristande utbildning för globalt medborgarskap och låg tillit till offentliga institutioner. Därför spelar bildning en avgörande roll för att främja globala medborgare som kan delta i och upprätthålla demokratiska värderingar.

Studien, som omfattade över 42 000 respondenter från 17 olika länder, visar ett brett stöd för idén om ett demokratiskt världsstyre. I praktiken innebär detta en vision om en politiskt organiserad världsfederation, vilket rapporterats om tidigare på denna blogg. 

Intressant nog ökade stödet för ett demokratiskt världsstyre avsevärt när förslaget konkretiserades kring lösningar på specifika globala problem. Till exempel stödde endast 48 % idén om en “världsregering” när begreppet presenterades utan vidare förklaring. Däremot steg stödet till 69 % när den beskrevs som en “demokratisk världsregering fokuserad på globala frågor.”

Studien tyder på att människor i allt högre grad är mottagliga för att skapa globala institutioner som är demokratiska, ansvarsfulla och inriktade på att hantera specifika problem och utmaningar, såsom klimatförändringar, migration och AI. Samtidigt varierar stödet mellan olika länder. I USA stödde endast 45 % av respondenterna idén, vilket betonar vikten av nationella identiteter, frågor om suveränitet och den politiska kulturen i att forma allmänhetens åsikter.

Bildning kan också bidra till att fler ser sig själva som världsmedborgare snarare än enbart medlemmar av en specifik nation

Den aktuella studien återspeglar ett växande behov av globala lösningar, vilket i sin tur kräver bildade globala medborgare som kan hantera komplexa frågor, hålla institutioner ansvariga och främja demokratiska värderingar. För att uppnå detta krävs mer än bara formell utbildning via skolsystem – det krävs en bildning som omfattar en holistisk process av personlig utveckling rörande intellektuell, moralisk och medborgerlig träning. 

Historiskt sett har bildning och folkbildning varit viktiga för utvecklingen av demokratin i Sverige. Syftet har varit att skapa medborgare som inte bara är välinformerade, utan också har en djupare och mer analytisk förståelse för samhällsfrågor och globala sammanhang.

Bildning kan också bidra till att fler ser sig själva som världsmedborgare snarare än enbart medlemmar av en specifik nation, och därigenom ökar viljan att agera utifrån ett globalt perspektiv. Medborgare med en sådan bildning skulle vara bättre rustade att delta i och upprätthålla ett demokratiskt världsstyre, eftersom de förstår de komplexa sambanden mellan globala utmaningar som klimatförändringar, migration och teknologisk utveckling.

Trots denna potential står bildningen inför stora utmaningar. Ett av de största problemen är att utbildningssystemen i många delar av världen är starkt fokuserade på nationella berättelser och i vissa fall även på politiserad indoktrinering, särskilt i auktoritära stater. Detta försvårar utvecklingen av global medborgarutbildning och världsmedvetenhet. Enligt UNESCO fanns det under 2022 fortfarande 244 miljoner barn som inte går i skolan, vilket gör det svårt att uppnå de globala kunskapsnivåer som krävs för ett informerat deltagande i globala styrningsprocesser.

Därtill kan idén om global medborgarutbildning möta motstånd i länder där nationalism och traditionella värderingar dominerar. Vissa regeringar kan se global medborgarutbildning som ett hot mot den nationella suveräniteten eller som ett sätt att främja “västerländska liberala värderingar”. Om en framtida världsregering ska få legitimitet måste den kunna navigera dessa kulturella och politiska komplexiteter, samtidigt som den främjar inkluderande och universellt relevanta bildningskoncept och metoder.

Om en framtida världsregering ska få legitimitet måste den kunna navigera dessa kulturella och politiska komplexiteter

Ett annat stort problem är det utbredda misstroendet gentemot både nationella och internationella organ. Som Pew Research Center visar varierar förtroendet för regeringar kraftigt mellan länder, och många medborgare är skeptiska till både nationella och internationella institutioner. Lågt förtroende för nationella regeringar, överstatliga organ som EU och internationella organisationer som FN har lett till ett ökat folkligt stöd för populistiska rörelser på både vänster- och högerkanten.

Bildning kan bidra till att lösa sådana problem genom att säkerställa att medborgare inte är passiva observatörer utan aktiva deltagare och medskapare i global styrning. Utan en bred och djupgående bildning riskerar medborgare att bli oförmögna att skilja mellan demokratiskt styre och auktoritär kontroll, vilket gör dem mer mottagliga för populistiska narrativ som underminerar globalt samarbete.

Sist men inte minst finns det en befogad kritik mot idén om en världsregering som varnar för dess potential att utvecklas till ett auktoritärt eller rentav fascistiskt system. Historien visar att centraliserad makt som under 1930-talets Tyskland och Italien, utan tillräckliga kontroller och balansmekanismer, kan leda till förtryck och urholkning av friheter. Bildningens fokus på kritiskt tänkande, moralisk urskillning och medborgerligt ansvar är därför avgörande för att förhindra sådana utfall. För att en demokratisk världsregering ska fungera måste dess medborgare ha ett globalt perspektiv och en förståelse för institutionernas funktion.

När världsledare diskuterar framtiden för global styrning i FN, måste bildningens roll betonas. Att bygga en demokratisk världsregering kräver mer än bara institutionella ramar; det kräver globala medborgare som är utbildade, kritiskt tänkande och engagerade i demokrati och mänsklig värdighet.

Vladan Lausevic