PROGRAMOMRÅDEN

PROGRAMOMRÅDEN​

Demokratisk nedgång fortsatte att dominera globalt 2023, visar studie

Protest in MANDALAY,MYANMAR:People of Myanmar protest calling for freedom and release of Myanmar's ousted civilian leader Aung San Suu Kyi, against a military coup in Mandalay,Myanmar,on March 7,2021.

International Institute for Democracy and Electoral Assistance (International IDEA) släppte den 17 september 2024 sin årliga rapport Global State of Democracy. Det Stockholmsbaserade mellanstatliga institutet beskriver att det demokratiska landskapet globalt befinner sig ”i ett tillstånd av ihållande nedgång, utan några tecken på omedelbar återhämtning”. Enligt deras bedömning fortsatte demokratin överlag att minska i alla regioner i världen under 2023, vilket är en oroande fortsättning på en långsiktig nedåtgående trend som redan identifierats i tidigare rapporter.

Demokratisk tillbakagång: en pågående kris

År 2023 upplevde 82 länder – nästan hälften av de 173 länder som ingick i studien – en nedgång i minst en nyckelindikator för demokratisk utveckling under de senaste fem åren, rapporterar institutet. Uppgifterna visar att 2023 är det sjunde året i rad då antalet länder som upplever en demokratisk nettoförsämring är större än antalet länder som visar framsteg, vilket är den längsta perioden av ihållande försämring sedan International IDEA började föra statistik 1975.

Balans mellan länder med nettominskning och nettoökning. Källa: International IDEA, rapporten Global State of Democracy 2023, figur 1.2.

År 2024 hoppades kunna bli en vändpunkt för demokratin och beskrevs som ett ”supervalår” då mer än 3 miljarder människor över hela världen skulle få möjlighet att rösta. Men även om demokrati bygger på deltagande kan den inte enbart definieras utifrån procedurmässiga aspekter, som t.ex. det stora antalet val. Enligt International IDEA:s rapport kan 2024 i själva verket representera fortsättningen på en bredare kris för den globala demokratin, snarare än dess triumf.

2023 sämsta året för fria val och parlamentarisk kontroll

Rapporten belyser att 2023 var ett av de sämsta åren för demokratin, särskilt när det gäller fria och rättvisa val och parlamentarisk kontroll. Svindlande 47% av länderna upplevde en nedgång i minst ett demokratiskt kärnmått jämfört med hur de presterade fem år tidigare, t.ex. valens trovärdighet eller de parlamentariska institutionernas effektivitet. Utbredd utländsk påverkan, desinformation och den ökande användningen av artificiell intelligens i valkampanjer komplicerade det demokratiska landskapet ytterligare. Dessa utmaningar påverkade inte bara bräckliga stater utan hade också en betydande inverkan på traditionellt stabila demokratier.

Procentandel av länder med betydande upp- och nedgångar på faktornivå. Källa: Figur 2.1. International IDEA, rapporten Global State of Democracy 2024

Utmaningar och framsteg i världens regioner

Globalt sett varierade tillståndet för demokratin mellan olika regioner. I Afrika drabbades länder som Burkina Faso och Mali av allvarliga bakslag på grund av militärkupper, medan Gambia och Zambia gjorde betydande framsteg i att konsolidera sina demokratiska landvinningar. I Asien kämpade länder som Myanmar och Pakistan med allvarliga bakslag, men Östtimor och Fiji visade motståndskraft genom att stärka sina valsystem. I Europa fortsatte den demokratiska urholkningen i Ungern och Polen, medan utvecklingen i Moldavien och Kosovo var positiv. I Nord- och Sydamerika övervann Brasilien oroligheterna efter valet för att upprätthålla den demokratiska integriteten, medan Chile tog betydande steg mot att reformera sin konstitution genom en transparent och inkluderande process.

Allmänhetens förtroende för valprocesser urholkas

En annan viktig fråga som lyfts fram i rapporten är det förändrade sätt på vilket människor engagerar sig i valprocessen. Valdeltagandet har stadigt minskat under de senaste decennierna, samtidigt som antalet protester och upplopp har ökat. I många länder ifrågasätter förlorande partier i allt högre grad valresultaten och allmänheten tappar förtroendet för valens legitimitet. Mellan 2020 och 2024 utmanades vart femte val i domstol, och röstning och rösträkning var de vanligaste punkterna som var föremål för tvister. Detta urholkade förtroende utgör ett allvarligt hot mot den politiska stabiliteten, särskilt i länder där valresultatet ifrågasätts redan innan alla röster har räknats.

Globalt genomsnittligt valdeltagande jämfört med andelen val som präglats av upplopp eller protester (1975-2023), Källa: International IDEA, rapporten Global State of Democracy 2024, figur 1.1.

Att navigera i en tid av ”radikal osäkerhet”

Enligt rapporten Global State of Democracy 2024 lever vi i en tid av radikal osäkerhet, där allmänhetens förtroende för de demokratiska institutionerna sätts på hårda prov. Medborgarna blir alltmer osäkra på om de demokratiska systemen kan leverera rättvis representation och hålla ledare ansvariga. Detta växande tvivel förvärras ytterligare av desinformation, utländsk påverkan och det ökande inflytandet av artificiell intelligens på politiska kampanjer.

Resultaten i rapporten ger en oroande bild av en ihållande demokratisk tillbakagång, vilket innebär att det är åttonde året i rad som demokratin går tillbaka. Trots dessa utmaningar finns det ljusglimtar av hopp. Val i länder som Brasilien, Polen och Senegal är bevis på att en demokratisk återhämtning fortfarande är möjlig. Även om vägen framåt är kantad av osäkerhet kan engagemanget för transparenta och inkluderande val vara nyckeln till att återuppbygga förtroendet för demokratiska institutioner och navigera genom den nuvarande globala demokratiska krisen.

Sammanvägda indikatorer

International IDEA:s rapport använder flera index för att kartlägga den demokratiska utvecklingen, med fokus på faktorer som trovärdiga val, rättsväsendets oberoende, yttrandefrihet och politisk jämlikhet. Dessa index, som sammanställer bedömningar och data från 24 olika källor, ger en omfattande översikt över demokratins hälsa globalt och i specifika regioner. I 2024 års rapport lades ekonomisk jämlikhet till som en delfaktor under rättigheter för första gången.

Marina Milic
Marina Milic is a political scientist with a BA in International Relations and an MA in Democracy and Democratization from the University of Belgrade.