I en ny studie, som nyligen publicerades och finns fritt tillgänglig i International Studies Quarterly, konstaterar vi att överväldigande majoriteter i 17 länder i det globala syd, nord, öst och väst stöder skapandet av en demokratisk världsregering för att ta itu med angelägna globala utmaningar som klimatförändringar. Ett land sticker dock ut som ett undantag: USA.
Stort stöd för en demokratisk världsregering med fokus på globala frågor
Efter andra världskriget stödde framstående personer som Albert Camus, Albert Einstein, Jawaharlal Nehru och Bertrand Russell den eviga idén om en världsregering – för att främja global fred och säkerhet. I dag förespråkar forskare liknande tankar – om än under andra benämningar som ”kosmopolitisk demokrati”. Sådana förslag förkastas dock ofta snabbt bland forskare, diplomater och andra praktiker, med motiveringen att de flesta människor inte skulle stödja detta. Men är det sant?
Vi har genomfört en internationell enkätundersökning för att utforska allmänhetens stöd för olika uppfattningar om en världsregering. Mellan 2017 och 2021 tillfrågade vi mer än 42000 respondenter i 17 länder runt om i världen, länder som representerar 54% av världens befolkning. Vi finner att förslaget om en världsregering har ett betydande globalt stöd som varierar beroende på hur det specificeras och vilket land det rör sig om.
De tillfrågade i varje land slumpades till antingen en kontrollgrupp eller en försöksgrupp. Personerna i kontrollgruppen tillfrågades i vilken utsträckning de stödde eller motsatte sig ”inrättandet av en världsregering”. I ett annat alternativ specificerades den föreslagna världsregeringen som demokratisk, och i ytterligare ett annat fall konceptualiserades den globala regeringen som fokuserad på transnationella frågor – båda vanliga beskrivningar i den akademiska litteraturen. Slutligen kombinerade det fullständiga förslaget kraven på demokrati och globala frågor:
Inrättandet av en världsregering som ska vara demokratisk i den meningen att människor över hela världen ska representeras genom fria och rättvisa val eller andra sätt för medborgarnas deltagande, och som ska ha rätt och makt att hantera globala frågor som klimatförändringar, världsfattigdom och internationell fred, medan nationella regeringar ska behålla kontrollen över frågor som inte är globala.
Figur 1 visar att stödet i olika länder (med lika viktning för varje land) ökade från 48% när frågan inte specificerades till 68% när det klargjordes att den föreslagna världsregeringen skulle vara demokratisk och 67% när den fokuserade på globala frågor. Dessutom stödjer 69% av de tillfrågade i alla länder en demokratisk världsregering som fokuserar på globala frågor.
67% av de tillfrågade stöder en demokratisk världsregering med fokus på globala frågor
Under pandemin, när vi specificerade fokus för en demokratisk världsregering till att hantera covid-19, ökade stödet till 71% i alla länder. När vi viktade länderna utifrån deras befolkningsstorlek (snarare än lika) stödde 73 procent av länderna i vår undersökning en demokratisk världsregering med fokus på globala frågor. Med befolkningsviktning fick även det ospecificerade förslaget om en världsregering stöd av 58 procent i de länder som ingick i undersökningen (se figur 2 i vår artikel).
Låt oss nu diskutera våra resultat i enskilda undersökningsländer, med fokus på det fullständigt specificerade förslaget om en demokratisk världsregering som tar itu med globala frågor (som visas i figur 2).
Först och främst stöder en majoritet i alla länder – utom USA – förslaget om en fullt specificerad världsregering. Egypten, Indien, Kenya, Indonesien, Sydkorea, Colombia och Ungern har de största majoriteterna för förslaget, med mellan 75 och 82 procent av de tillfrågade som stödjer idén. Variationen mellan dessa länder – bland annat när det gäller befolkning, utveckling, frihet och makt – visar att idén har en bred förankring över hela världen. De länder som gav minst stöd – förutom USA – var Ryssland och Argentina, där stödet låg på 56 respektive 58% – fortfarande stabila absoluta majoriteter.
Avvikande är USA, där endast 45 procent stöder idén. Den allmänna opinionen i USA utgör således ett potentiellt hinder för alla ansträngningar att upprätta en världsregering. Detta avspeglas också i den överlägset största andelen svarande som ”starkt motsätter sig” tanken i USA med 24%, följt av 16% i Argentina och 15% i Ryssland. USA är det enda undersökta landet utan majoritetsstöd.
Generellt sett är stödet för en demokratisk världsregering med fokus på globala frågor ännu starkare i länder som är mer folkrika, mindre fria, mindre mäktiga eller mindre utvecklade. I vår artikel diskuteras hoppet om ökat internationellt inflytande (i folkrika och mindre mäktiga länder) och ett mer demokratiskt inflytande över globala frågor (i mindre fria länder) som några av de möjliga orsakerna.
Å andra sidan kan rädslan för en global omfördelning av rikedomar i en sådan alternativ världsordning förklara varför stödet i rikare länder (66% i genomsnitt) är sex procentenheter lägre än i fattigare länder. Även om en klar majoritet i fria länder stöder en demokratisk världsregering som fokuserar på globala utmaningar (56% i genomsnitt), är stödet där betydligt lägre än i delvis/icke demokratiska länder (75% i genomsnitt), vilket tyder på att rädslan för att förlora demokratiska privilegier kan vara en faktor i den förra gruppen.
Resultaten uppmuntrar icke-statliga organisationer som förespråkar förändringar i den globala styrningen
Vår studie avslöjar en till stor del förbisedd sida av dagens världsopinion: majoritetsstöd för mycket starkare institutioner för global styrning än de som finns i dag. Dessa resultat är särskilt relevanta i en tid då världen står inför stora transnationella utmaningar som klimatförändringar, krig, pandemier, fattigdom, massmigration och miljöförstöring.
Internationella organisationer som FN, som har påbörjat reformprocesser, och icke-statliga organisationer som förespråkar förändringar av den globala styrningen, till exempel Democracy Without Borders, kan känna sig uppmuntrade i sina ansträngningar. Vår studie visar att det finns starka folkliga mandat i länder runt om i världen för att driva visioner om en starkare och mer demokratisk global styrning för att hantera de transnationella frågor vi står inför.